Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafimer-orden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Silfvertill verkningen.
SiljedrUin.
521
sig fram till bankoluckan, men kunde naturligtvis
ej medföra det ringaste inflytande pä
kursförbål-landet, och afskaifades snart belt och bållet.
Emellertid minskades hankens metalliska tillgång, i trots
af alla dessa åtgärder, och utgjorde vid 1822 års
slut 4,5?ö,801 R:dr. Till dess kassas förstärkande
föreslogs upplagande af utländska län, men som
ej kommo till stånd, hvaremot bankostyrelsen
berättigades att uppköpa silfver. Härigenom ökades
den metalliska kassan så, att bon vid 1830 års
slut utgjorde 6,341,324 R:dr, och vid 1833 års
slut 6,587,581 R:dr. Då silfverutvexlingen d. 1
Okt. 1834 ändtligen började, bade bon snarare
minskats än ökats, ty bon var dä endast 6,584,648
R:dr. Märkvärdigt nog var allmänheten så litet
begifven på det nya myntet, alt under de första
tre månaderna föga mer än 100,000 Rdr ultogos
och vid årets slut var kassan ännu 6,478,045 U.dr.
Ilon ökades åter genom silfverköp och 1836
utgjorde hon 7,166,838 R:dr. Ilon minskades
likväl till följd af ogynnsamma bandelskonjunkturer
och de i Finland löpande Sveuska sedlarnas
afly-sande, hvarigenom de måste i Stockholm invexlas
mot silfver, så att hon vid 1S43 års slut endast
var 2,969,651 R:dr. Sedermera har dess tillstånd
likväl förbättrats, så att hon vid slutet af 1845
utgjorde 4,977,067 R:dr. Dess tillväxt skulle
sedermera blifvit ännu betydligare, om icke 1848
och 1849 årens krigstillstånd i Europa menligt
inverkat derpå. Anmärkningsvärdt är emellertid,
att ehuru mycket silfverfondens belopp varierat
under de 26 år bankens bemlighelsslöja varit
af-lyftad och dess ställning bekaut för allmänheten,
har likväl, särdeles efter silfverutvexlingens
början, en högst obetydlig fluktuation i vexelkursen
visat sig, så att sjelfva den metalliska kassans
förminskning, efter hvad ofvan är visadt, på 6
år från 7 millioner till icke fullt 3, bar kursen
och priset å utländska varor bibehållit sig vid
samma höjd.
Silfvertillverkniugen i riket utgjorde 1842 vid
Sala 3,717 och vid Fahlun 395 lödiga marker,
således tillsammans 4,112 marker. De
silfvergrufvor som förut funnits, dels på Nassafjäll i
Lappland, dels vid llelleforss i Nerikes bergslag och
på ett par andra ställen, lära numera vara
nedlagda.
Silfakra moderförsamling med Refvingc annex, ett
konsist, pastorat af 3 kl. i Malmöhus läo, Lnnds
stift, Torna härad och kontrakt, 2 mil från Lund,
består af hemman, uppskattade till 47,860 R:dr,
ined en folkmängd af 465 personer och en areal
af 4,166 tunnl., hvaraf 536 äro sjöar och kärr.
1 den af Bruzelius är 1840 utgifna nya upplagan
af Gillbergs "Beskrifning öfver Malmöbus län",
säges, att upp>katlningsvärdet endast var 28,930
R:dr. Åkerjorden i socknen är mager och
sandig, men ängsmarken god, och här finnas nästan
outtömliga torfmossar, som lemna en icke
obetydlig inkomst. En vacker äbyggnad med en
prydlig trädgård vid en insjö, är bär uppförd af
grefvinnan Ramel i Silfåkra by, som tillhör henne.
Adr. Lund.
Siljan, en sjö i Dalarna, 5 mil lång och 3 mil
bred, 570 fot öfver hafvet, genomlöpes af
Dalelfven och förbindes genom den med Orsa-sjön,
omgifves af socknarna Leksand, Mora, Rättvik och
Wämbus, bar ganska täcka slräader och ett godt
fiske. Deri ligger en ö, Sollerön, innefattande
Sofia Magdalena socken (se detta ord).
Siljans fögderi, Nedre, i Dalarna, består af
socknarna Leksand, Djura, Rättvik, Böda, Ohre,
Ähl och Bjursås, liggande norr om Falun,
tillsammans 233 hemman, uppskattade till 1,550,692 R:dr,
med en folkmängd af 25,397 personer och en areal
af 855,178 tunnl., hvaraf 106,950 äro sjöar och
kärr, och bör till Österdalarnas domsaga under
Svea hofrätt.
Siljans fögderi, Ofvan-, i Dalarna, består af
socknarna Orsa, Skalunge, Mora, Wåmhos, Sofia
Magdalena, Elfdalen, Evertsberg, Särna och Idre,
tillsammans 83 £ hemman, uppskattade till 730,632
R:dr, med en folkmängd af 19,539 personer och
en areal af 2,064,900 tunnl , hvaraf 280,000 äro
sjöar och kärr. Hör till Österdalarnas domsaga
under Svea hofrätt.
Siljaiisfors* jernbruk i Mora socken i Dalarna,
ligger i en af berg omgifven dal; anlades 1738
af landssekreteraren Waltersson och brukspatronen
Flygare. Der smidas vid 6 härdar 2,700 skepp:d
stångjern, utom spik och annan manufaktur af
eget tackjern, hämtadt till en stor del från
Ilertz-bergs masugn. Afsättningsorten är Stockholm och
Gefle. Äges af iutressenter. Bruksslämpeln är
tvenne kronor öfver hvarandra, den nedra
genomstungen af två i kors lagda dalpilar och derunder I.
Slljestrtiin, Olof, rådman i Stockholm under
Carl XI:s tid, är känd genom det besynnerliga
sätt, hvarpå han kom till denna värdighet. Ilan
var född i Leksand i Dalarna, der fadern, Daniel
Ilelsingus, var prost, men sonen antog namnet
Siljeslröin efter sjön Siljan. Känd genom sin
qvickhet och liflighet, blef ban aulagen till
handsekreterare hos öfverståthållaren i Stockholm, grefve
Christoffer Gyllenstjerna, hvars gemål, prinsessan
Catharina af Stegeborg, han ofta lyckades att roa
under de anfall af melankoli, som stundom
angre-po henne. Carl XI besökte mer än en gång
Gyllenstjerna och spisade hos honom, hvarvid det
uttryckligen var bestämdt som villkor, att allt skulle
tillgå utan alla ceremonier och som om konungen
icke varit väntad. Vid ett sådant tillfälle var S.
äfven närvarande och bidrog icke litet till
målrons underhållande genom sina infall och sitt fria
språk. På Carls fråga hvad ban ernade bli, och
om ban alltid tänkte vara hofnarr hos grefven?
svarade ban: "Nej, Ers Majestät, jag tänker bli
Kungligt Råd med tiden." Konungen inföll då:
"Åh skäms, det går väl an för dig, om du får bli
rådman i Stockholm!" Följande dagen erhöll S.
verkligen fullmagt på en dylik syssla, som ban
innehade till sin död. Ehuru han sjelf ej blef
kongl, råd, blef dock hans dotterdotter
riksrådin-na och grefvinna , såsom gift med grefve
Hermansson. — Hans broder, Larn i., född i Stockholm
d. 14 Nov. 1662, blef af Carl XI antagen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
