Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafimer-orden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
524
Sillhvalen.
Silvius.
nad. Vid den eldsvåda, som d. 12 Juni 1822
härjade en del af Blasiiholmen, förstördes de här
befintliga byggnaderna och staden inköpte platsen,
för att der inrätta en tackjernsvåg. Äfven är der
ett kröneri för alla slags mälskärils stämpling.
Sillhvalen (Balaena Pbysalus), är en artförändring
af bvalslagtet, lika läng, men betydligt smalare,
än den Grönländska hvalen, sä att en sådan
sill-hval icke ger mer än 10 tunnor trän. Ilan lefver
af smärre fisk och särdeles af sill, hvilken han tros
drifva till kusten, hvarför ban i Bohuslän kallas
Sitt/osare. Gamla fiskare tro också der, att dessa
hvalar visade sig i mängd, när sillen var alt
vänta och betraktade dem som förebud till dess snara
ankomst till kusten. De voro också genom
Danska lagen fridlysta, så att de ej fingo jagas.
Silllittrda, ett kapell till Pridlefstads moderkyrka
i Blekinge, är bygdt af träd. Deri predikas hvar
fjerde söndag.
Silnecker, Olof och Johan, två bröder,
adlades, den förre 1680, den senare 1690. Olof
var 1668 föreslagen till eloqv. professor i Pernau,
der man ernade inrätta ett universitet, blef sedan,
1670, sekreterare och protonotarie vid Lunds
akademi, sekreterare vid den sekreta-kommissioncn i
Skåne, landsdomare i Blekinge, och 1679
sekreterare vid fredskongressen i Lund. Till belöning för
sina härvid gjorda tjenster, adlades ban. dä ban
behöll sitt namn och blef laginan i Halland. Var
en lärd man, som författat ett Latinskt
lyckönsk-ningsqväde i anledning af segern vid Lund. Dog
barnlös d. 19 Maj 1692, då ätten ntgick med
honom. — Brodern Johan var född 1627, blef
1650 sekreterare bos sändebudet till Ryssland
Johan Rosenlindt, ingick sedan i kongl, kansliet, blef
1658 fältsekreterare vid arméen mot Norrige och
följande året ränt- och proviantmästare i Malmö,
i hvilken beställning han adlades. Vid Malmös
belägring af Danskarne 1677 satte ban sig i spetsen
för åtskillige andre civile tjenstemän, hvilka
väpnade sig lill stadens försvar, och utförde äfven
med mycket mod sitt åtagna värf, som det heter
"med stenkastande från vallen och andra påfund."
Han dog d. 9 Juli 1694. En bans dotter,
jungfru Margaretha Silnecker, skänkte, genom
testamente 1731 till Lunds akademi ett kapital af
5,000 d:lr s:mt, i anledning hvaraf en Job. Bjugg
öfver henne hållit ett rimmadt åminnelsetal.
Ätten utgick med bans son häradshöfdingen Peter
g. i som dog ogift.
Siltii socken, annex till Hablingbo moderförsamling
på Gottland, ligger vid hafvet 5^ mil från
Wisby och består af 10 hemman, uppskattade till 30,291
R:dr, med en folkmängd af 422 personer och en
areal af 5,647 tunnl., hvaraf 1,350 äro sjöar och
kärr. Socknen kallas äfven Slite och Sitte.
Kyrkan är af sten liksom de flesta på Gottland. I
den finnes en liksten med runskrift.
Sllvieberg, var ett litet lustställe pä Mariebergs
ägor utanföre Kungsbolmstnllen i Stockbolm, först
upptaget af Mårten Triewald och sedan i flera
ägares händer, bland andra sekreterarens vid Franska
ambassaden, Mondamair, som der gaf flera fester.
Stället ansågs så märkligt, att tvenne utsigter|
deraf äro graverade. Äbyggnaden är likväl nu mera
nedrifven.
Silvius, Johan, eller som ban äfven skrifves
Sylvlus, härstammade från en Olof Hansson,
kyrkoherde i Carlskoga i Wermland, hvilket
föranledde bonom att antaga detta namn af sylen (skog).
Den ifrågavarande Johan S. var född i Carlstad
1620, studerade i Upsala, följde som
legationssekreterare ett utomordentligt sändebud till
Frankrike, blef guvernemcuts-sekreterare i Lifland 1649,
derefter handsekreterare hos Carl Gustaf såsom
arf-prins, så translator regius och sist häradshöfding.
Adlades 1653 ined bibehållande af sitt namn. Dog
d. 2 Juni 1690. Har utgifvit en öfversättning af
Philippi Nicolai llistoi ta om Christi Jesu rike, en
annan af Erici Olai Historia; Gerbardi Medilationes
Sacræ; Mornav Om Lifvet och Döden-, en upplaga
af Curttus, m. m. — Hans son, kommerse-ràdet
Uuvlil S., var äfven författare, har utgifvit:
Påminnelser anyilende Successions-rättigheter i
Sverige , till förmän för Ulrika Eleonora, och ett
Betänkande Om ett Öfverkonsistoni inrullande. Ilan
dog barnlös d. 17 Okt. 1732 och ätten utgick med
honom.
Silvius, Richard, var en utmärkt Svensk
målare under slutet af Carl Xl:s regering. Del
heter om bonom bos Boije: "målade åtskilliga
allegoriska plafonder på Drottningholm, äfvensom ban
påbegvnte stora trappan derstädes al fresco, som
hans lärjunge Olof Pilo sedan fullföljde efter
Syl-vii död." När denna inträffade, vet nian lika
litet som konstnärens födelseort och år. Konungen
besökte honom ofta under hans arbete och tillät
honom dervid bebålla mössan på sig. En gång,
dä det var tal om, buru många påfvor S. sett,
och ban derpå svarade: två eller tre, tillaggande,
att ban tyckle mest om den, som betalte bonom
bäst, anmärkle Carl, att ban icke bade något att
klaga öfver, emedan ban, när allt sanimanlades,
hade nära en öfverstelön. Härtill svarade S. med
den ofta begagnade påminnelsen, atl konungen
kunde göra tjugu öfverstar pä en dag, men ej skaffa
en Silvius på tjugu år. Konstnären bade således
besökt Rom. Ilan sjelf var Svensk, men hans
hustru var Tyska; bon förde bans brefvexling och
skref till fröknarna i Stockholm, med underrättelse
om, när deras porträtter voro färdiga.
Silvius, Henric|, borgmästare i Helsingborg,
var ledamot af borgarståndet på 1719 och 1723
årens riksdagar, och dervid en af de
inflytelserikaste.
Silvius, Anders, var född 1684 i Ods
prestgård i Westergötland, der fadern var
kyrkoherde; blef student i Upsala 1703, magister
derstädes 1710, och prestvigd i Skara 1711. Denne
man bar det märkliga, att ban var troligen den
förste Svenske Lutherske prest i Lissabon orh den
ende, som i denna stad bestridt själavården äfven
för Tyska församlingen derstädes. Han ditkallades
af Svenske konsuln De ßescbe 1712, och fick på
stället en församling af 100 personer, alla Tyskar,
för det mesta Hamburgare. De infödde presternes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
