- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
528

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafimer-orden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

528

Slndal.

SiverH.

årtalet 1626, som stått öfver den äldre
karak-tersbyggningen, förmodar man att denna vid nämnda
tid blifvit uppförd af öfversten Anders Sinclair,
hvilken sålde godset till herr Jörgen Marsvin, som
efter freden i Köpenhamn lemnade den till den
Svenske ägaren Daniel Weider, hvarifrån den kom
till landshöfdingen Skytte. Dennes ättling,
general-majoren Carl Gustaf Skytte, uppförde den
nuvarande äbyggnaden, som är af tråd, men barett
vackert läge. Ladogården och öfriga byggningar
äro af sten.

Sindal, ett slags tyg af blå färg, som under
medeltiden bars af de förnäma. Sune Folkunges
gemål, Elin, sjunger sålunda:

"Lägg skarlakan af, drag sindal blå uppå!

Slätt aldrig mer en konungadotter du får."

Siugelen träffningen vid. Polackarne bade år
1601 sitt läger vid denna by, som ligger nära
Riga, men fördrefvos derifrån af hertig Carl,
hvarvid det lyckades en del att komma öfver floden,
men de andre blefvo dels nedbuggne, dels drifne
in i Riga. Hertigens page, Nils Stjernsköld, satte
dervid eld på Rigas förstad, hvilket mycket
ogillades af åtskilliga bättre tänkande, som deri sågo
en onyttig förstöringslusta och ett militäriskt fel,
emedan man från förstadens hus haft lättare alt
angripa sjelfva Riga.

Singer, Ander*, var en Tysk läkare, som
praktiserat i Magdeburg, efter hvilken stads förstöring
ban kom till Svenska arméen och blef Gustaf Adolfs
lifmedikus. Han följde konungen till dess död,
begaf sig sedan till Stockholm, men då ban der
förlorat sin hustru, reste ban, för att skingra
sorgen, tillbaka till sitt fädernesland. Berömmes som
en ganska skicklig kemist.

SiugU socken, annex till Häfverö moderförsamling
i Stockholms län, belägen i hafsbandet, 3 mil från
Östhammar, består af 14 hemman, med en
folkmängd af 418 personer och en areal af 5,855
tunnl., hvaraf 1,380 äro sjöar och kärr. (I
Forsells "Anteckningar" är förmodligen uppgiften om
sjöarnas och kärrens arealinnebåll orätt inflyttade,
så att Singön med 5,855 tunnl., fått 5,940 tunnl.
sjöar och kärr, men Häfverö endast 1,380 och
Wäddö 1,050, ehuru den förra socknens areal är
30,780 tunnl. och den senares 32,076.) Den ö,
hvarpå detta kapell är bygdt, består af steniga
höjder, men södra kusten är låg och sandig,
något ovanligt i denna skärgård, hvars stränder i
allmänhet äro höga och bergiga. Här bearbetades
i medlet af förra århundradet flera jerngrufvor,
men hvilka nu äro mindre gifvande. Äfven
kopparmalm och silfverbaltig blyglans har funnits här.
Hit höra Fogdön och Medhohna. Adr. Norrtelje.

Sinn bade fordom flera betydelser af väg,
följeslagare pä vägen, genast, endast. Deraf näyonsin.
Optsinnis betydde ofta, omsinn endast, nu genast
o. s. v.

Sit|iiier, till börden Fransman och i senare åren
anställd hos Carl XII, som general-adjutant,
skickades efter konungens död till Stockholm, dithän
anlände d. 5 Dec., att framföra berättelsen om
bans död och medförde såsom bevis hans hatt. Till

belöning för sin skyndsamma resa erhöll han af
priosessan Ulrika Eleonora en diamantring. Han
bar velat uppgifva bonom såsom konungens
bane-man och förbytte bans namn till Sicaire,
(lönnmördare). Under en sjukdom skall ban till och
med sjelf hafva uppgifvit sig derföre; men detta
brott är likväl ingenting mindre än bevisadt, och
i fall det ägt rum, är det åtminstone gaoska
troligt, att det ej begåtts af Siquier. Denne skall,
berättar Voltaire, ba för bonom försäkrat, det ban
hyste så stor vördnad för hjelten, alt om han än
velat döda hooom, skulle ban ej kunnat det.

SiriMliof pä Stockholms Djurgård, bette förut
Hor*va<orpet och anslogs 1687 till boställe åt
Djurgärds-inspektoren. År 1771 fick likväl
grosshandlaren von Yblen stället att derå bygga ett
sommarnöje. Ilan kallade det Mallshof. Det
såldes sedan till öfverste-kammarherren Piper,
hvilken gaf det namnet Siiishof som det påstås, efter
en sin favorithund. Konung Carl Johan köpte det
år 1818 och skänkte det till grefvinnan
Wetterstedt. Det bar en ganska täck belägenhet vid
Djur-gärds Brunnsviken.

Sinar, konung i Westergötland, skall ha
härstammat från Kajana i Finland. Han stupade vid
Wenern i ett slag mot Starkotter.

Sisseliult, ett mtl. sateri i Åsheda socken i
Kronobergs län, ägdes vid 1400-talets slut af eo
Mon-penne, men öfvergick först till den Tonnerska
slägten och sedan till den Craffordska. Det har
en väl inredd och beqväm äbyggnad samt en
betydlig fruktträdgård.

Sitruger. Det enda man vet om denne är den
vackra handling, att då folket, efter bans faders
död, ville välja bonom till dess efterträdare, var
ban alltför blygsam att åtaga sig elt värf,
hvartill ban ansåg sig för ung och oerfaren. Detta
skedde år I 135.

Sivar eller Sigar, är en af de mänga konungar,
som skola haft till dotter den sköna Signild,
ryktbar genom sin kärlek till Habor och sin tragiska
död. Afzelius förlägger Sivars konungasäte till
Nerike eller någon trakt kring Mälaren.

Sivard anföres af Rhyzelius såsom den tredje
erkebiskopen i Upsala, hvartill ban blifvit väld af
erkebiskopen i Brebmen. Han tros ha varit af en
utländsk och förnäm slägt. Man vet icke hvad
ban gjort i embetet, icke en gång när ban
lemnat det, men man bar gissat alt ban icke länge
qvarstannat dervid.

Si vers, Henrik Jakob, född i Lybeck d. 8
April 1709, gjorde sig tidigt känd genom sina
utmärkta predikogåfvor, så att bonom tilläts, ehuru
icke prestvigd, att i sin fädernestad predika 300
gånger,’ alltid inför ett fullt auditorium. Han
reste 1734 till Sverige, måste till följd af ett
benbrott stanna någon tid i Linköping, kallades
följande året till kompastor vid Norrköpings Tyska
församling, tog pastoral-exameo och lät prestviga
sig, blef kongl, hofpredikant och 1746, på grefve
Adam Horns kallelse, kyrkoherde i Tryserum,
Hannas och Fogelvik i Linköpings stift; prost och
tbeol. doktor i Greifswald. Dog d. 8 Aug. 1758

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free