Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
550
fcliii ra Renlaf.
Skarhult.
Maja, icke der, så skulle här snart icke vara
något lärosäte." — I Skara är rikets största och
äldsta Veterinor-inrättning. (Se detta ord och
Herngvist.) Staden har nu mera 110 hus och
gårdar och 2,760 tunnl. stadsjord, alltsammans
uppskattadt till 231,568 R:dr. År 1842 var
folkmängden 1,639 personer. — Skara landsförsamling
består af 12 £ hemman, uppskattade till 74,050
R:dr, med en folkmängd af 517 invånare och en
areal af 7,406 tunnl., hvaraf 175 äro sjöar och
kärr. Med denna, samt annexen Herrlunda och
llendele, utgör Skara stad ett regalt pastoral af
första klassen. Ungefär 300 steg frän stadens
vestra port, på Lidköpingsvägen, ligger Skara
belso-brunn, den s. k. Skara 1.1 sn, som 1740 upptäcktes
af tullinspektören Herman Zetbrén, och der sedan
ett brunnshus byggdes. Källan bibehåller, äfven
under starkaste torka, ett godt och helsosamt
vatten, ehuru bäcken, hvarvid hon ligger, ofta
uttorkar. — I Skara socken märkas för öfrigt
Bro-gärden , Hospitalsgilrden, Brunst/o, Galngvist och
tiötata kungsgård (se dessa ord).
Skara Renlut. Efter Birger Magnussons fall,
bans sons afrättning och den 5-årige Magni
Erikssons val lill konung, befarade likväl aristokratien
att några vådor kunde förestå henne, dels
såsom följder af hennes egen oenighet, dels igenom
den spade konungens moders, prinsessan Ingeborgs,
och ännu mer hennes gunstling, sedan hennes
gemål, Knut Porses anseende och inflytelse. Den
samlades sålunda pä en herredag i Skara 1322,
der man öfverenskom att bilägga och döda alla
inbördes tvister, och troget bistå hvarann som
bröder, att icke införa utlàndningar i riket och
att underkasta sig erkebiskopens och biskopens af
Linköping dom, hvilka ägde att bannlysa hvar och
en, som bröt mot denna förbindelse. Som man
fruktade äfven för Matts Kettilmundssons
betydenhet, måste ban, som förut nedlagt
riksföreståndare-värdigheten, nu äfven nedlägga riksdrots-embetet,
som anförtroddes åt Knut Johansson Blå. Denna
förening, som egentligen gaf adelsväldet sin stadga
och konsistens för kommande tider, afslöts på
Margarethadagen d. 20 Juli ofvannämnda är mellan
29 verldslige och 6 andelige herrar, hvilka 35
personer således i sjelfva verket blefvo de
styrande i landet.
Skaraborg* eller narienfailn län, det tredje
i ordningen af rikets län, ligger mellan 57 gr.
50 min. och 59 gr. lat. och gränsar i nordost till
Örebro län, i sydost till Wettern, i sydvest till
Wenersborg* län och i nordvest till Wenern. Det
håller i liingd 12 mil och i bredd 7. Dess areal
är 1,663,785 tunnl., hvaraf 109,873 äro sjöar
och kärr. Det innehåller 4,692^ hemman,
uppskattade till 22,982.628 R:dr. Är 1839 var
folkmängden 179,449 personer. Derinom tinnas 6
städer: Mariestad, Lidköping, Skara, Sköfde, Hjo
och Fahlköping; 15 härader: Skånings, Walla,
Gudhems, Wilske, Kåkinds, Wartofta, Frökinds,
Laske, Barne, Wisle, Åse, Kållands,
Kinnefjer-dings, Kinne och Wadsbo, hvilka utgöra 5
domsagor under Götha hofrätt, samt 5 fögderier: Wads-
bo, Höjentorps, Wartofta, Skara och Leckö, nol»
länet ligger inom del egentliga Westergötland. I
ecklesiastikt hänseende bör länet under Skara stift.
Skaraborg* regemente. Se: Regementen.
Skara f»y mnasiuiu stiftades d. 31 Aug. 1641.
Äfven bär fanns förut ett kanoniskt kollegium
eller en bildningsanstalt för prester och
kyrkotje-nare; men det nuvarande gymnasium inrättades först
ofvannämnda år. Vid detsamma finnas utom
domprosten, 6 lektorer, en i tbeolog.en, en i
filosofien, en i Grekiska och Hebreiska språken, en i
mathematiken, en i historien samt en i
vältaligheten och poesien. Det gamla gymnasiibiisel
uppbrann 1719, men iståndsalles äter genom
offentligt understöd samt bidrag af kommerserådet Tham
och assessor Götbenstjerna. Bibliotbeket är ett af
de ansenligaste vid något gymnasium.
Skarbogar kallas i Jemtland ett slags skidor,
hvilka göras af runda vidjor och fastbindas under
fötterna på både menniskor och kreatur, att
dermed gå på skarsnö. Kalla» äfven Trygar.
Skarbilneilagen kallas, enligt Laestadius, af
Lapparne den andra böndagen af året, emedan snön
då vanligen tillfryser om natten. Svenskarne kalla
den deremot Blötböndagen, emedan den upptinar
om dagen.
Skartfa eller Skärtia i Fornsvenskan detsamma
som skada. Deraf skärd, (brytning, öppning).
Wif-skärd (skottglugg i en mur).
SkarftMirren kallas i Jemtland en öppning
mellan tvenne bergväggar af ett fjäll, som häraf fått
sitt namn, och hvarigenom en väg gär frän
Herjedalen och Jemtland inåt Norrige. Flera sådana
fjällöppningar finnas vid gränsen och kallas porlar.
De likna på afstånd verkligen en stor port eller
gata.
Skarrvanklir, träffningen vid. I denna skall
Ragnar Lodbrok ba besegrat en konung Rafn. Men
om med stället menas Skarfven, en fjärd i
Mälaren, eller något annat ställe, är omöjligt att
bestämma.
Skarhult, en socken, annex till Strö
moderförsamling i Malmöbus län, I j mil från Lund,
består af 211 hemman, uppskattade till 106,775 R:dr,
med en folkmängd af 750 personer och en areal
af 4,860 tunnl., hvaraf blott 6 anses vara
oländig mark. För öfrigt har socknen god åker och
äng, torf och skogstillgång. Derinom ligger
Skarhult.* säteri (se nedanföre). Adr. Hörby.
Skarhult, i ofvannämnda socken, 8 mtl.
frälse-säteri ined underliggande 29 J mtl. insockne och
22 utsockne frälsehemman, utom en mängd
torp-lägenheter, en välten- och en väderqvarn,
vidsträckta skogar, betydliga torfmossar, god åker
och äng, ligger 1 ^ mil N.O. från Lund. Gården
är år 1562 uppbyggd af Danske generalen
Roscn-sparre och består af 3 grundmurade byggnader, 3
våningar höga, med ett torn och till en del
omgifna af en massiv ringmur, 5 aln. bög med
skottgluggar. Den breda grafven der utanföre är
numera igenfylld. Öfver borgporten finnes en
basrelief föreställande Treenigheten och försedd med
Rosensparreska och Rosencrantzska vapnen samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
