- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
552

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

552

Siuttebf.

Skatt»

bemäktigat sig hela benaes person. I Sæmund den

Vises sånger står deremot att Signrd och
Bryn-hilda gjorde bekantskap bos bennes svåger,
Heimer, der hon satt och i en konstfull väfnad
in-väfde historien om Sigurds bragder.

Skateby, en sätesgård af 2 J mtl. i Askers
socken i Nerike, bar ett atmärkt vackert läge nära
landsvägen mellan Skyllersta och Lännäs
gästgif-varegårdar, är väl bygdt, med en ypperlig
jordmån, stor fruktträdgård, humlegårdar, fiske och
ett outtömligt kalkbrott, hvarför en kalkugn bär
är anlagd.

SkatelUr, moderförsamling, med annexen Vestra
Tborsås och Harlunda, ett reg. pastorat af I kl.
inom Wexiö län och stift, Allbo härad och
kontrakt, 2J mil från Wexiö. Halfva Skatelöfs
socken ligger likväl i Kinnevalds härad. Den består
af 6b { hemman, uppskattade till 121,153 R:dr,
med en folkmängd af 2,700 invånare och en areal
af 28,744 tunnl., hvaraf 6,010 äro sjöar och kärr.
Till sjöarna höra Åsnen och Solen. Socknens
jordmån är dels svartmylla, dels sand. Den gamla
ky rkan var försedd med bly tak och hade en tafia,
föreställande slaget vid Narva. Den nya
uppbyggdes 1820 — 1621. I socknen ligger Huseby bruk,
Bråvalla hed och Skäygelösa sten (se dessa ord).
Denna trakt var således skådeplatsen för Blendas
fabellika bedrifter och är rik på forntidaminnen.
Till sådana höra Blod- eller Pukaberget, der
åtskilliga kummel finnas, och hvarest en
tempel-grotta skall ba legat; flera ättehögar och Helge
Thors kalla, som allmogen besöker
skärthorsdags-natlen och som fått silt namn af den kristne
aposteln Tbordo, som bär blifvit dödad af
hedningarna för sitt öfverdrifna omvändelsenit och af hvars
blod källao uppsprang. En annan sägen låter
henne ha blifvit framkallad af dunderguden Tbor på
det ställe, der en flicka mördat och begrafvit sin
fästman. — Då Danskarne 1611 inbrutit i
trakten, lillbakadrefvos de af Skatelöfsboerne under
en Helges anförande. Danskarne jagades ned i elt
kärr, :’Jntabråten", och de fallnes lik inkastades i
en bergsskrefva, soin efter dem fick namnet
"Jute-hallar." Ibland namnkunniga personer, som
tillhört denna socken är Jon Bemjlsson i Ströbv,
hvilken bevistat alla riksdagar från 1756 till 1769,
och mördades 1797 af en rånare, som hoppades
hos bonom finna mycket penningar, hvari bans
väntan dock skall ba blifvit bedragen. Hau skall
hvarken ha kunnat läsa eller skrifva, men varit en slug
talare, som, under enfaldens yta, och aldrig
bortläggande sin Smålandsdialekl, doll mycken
förslagenhet och baft stort inflytande bos ståndet.
Enligt Wieselgren skall ban ba hört lill
oppositionen, och motstått både bot och förförelser.
Sålunda skall en landshöfding med blottad värja en
gång velat förmå bonom att sätta sitt bomärke
under ett papper, som ban sedan trodde sig lätt
kunna förmå de andre bönderne alt underteckna.
Då Jon dröjde, sysselsatt att formera sin penna
och landshöfdingen sänkte värjspetsen, fattade
bonden en stol och dref bonom pä dörren. Gustaf III
kallade honom till sig, för alt tala med honom i

samma ämne. Ilan dröjde länge utöfver den
bestämda tiden, ursäktande sig vid ankomsten med
det myckna ban baft att göra. "Jag måste", sade
ban, "först låta skrifva till min bustra, att jag
du gick upp till kungen, och om bon aldrig
sporde mig mer, emedan jag måste säga nej till det
jag visste Hans Maj:t ville, sä skulle bon göra så
och så i det och det af busbållsaffärer."
Konungen afbröt, och det taltes ej mer om
passevolan-sen på den riksdagen. I fall detta är sannt, bar
Jon således gått den aristokratiska oppositionens
ärender och gjort silt stånd en dålig tjenst, ty
den passevolans, Gustaf III begärde, var vida
lindrigare och ställd på billigare villkor, än den
ständerna i senare tider åtagit sig. — Pä
auktionen efter honom skall en faltig person ha köpt
en linnetröja, i hvars kragstoppning ban sedan
hittat bankosedlar på flera lusen riksdaler. Visst är
att Jon var förmögen, emedan ban kunde låta sina
söner studera och gå den civila
embelsmannavä-gen. — Här i socknen ligger majorsbostället
Silkesnät. Adr. Wexiö.
Skatt är i Sverige af två slag, grundskatt och
bevillning. Deo förra är en orubblig ränta eller
afgift och betraktas såsom en kronans egeodom; den
senare är grundad på ständernes beslut vid hvarje
riksdag. Bevillning gifves från den ena riksdagen
till den andra, men hvarken för längre eller
kortare tid och kan af följande riksdag upphäfvas,
ökas, minskas. Grundskatten åter anses
orubblig, såvida icke konuog och ständer gemensamt
besluta någon förändring. Det bar visserligen
blifvit yrkadt att grundskatten, likasom
bevillningen, skulle bero af ständerne allena, i följd af
deras magt alt allena utöfva Svenska folkets
urgamla rätt att beskatta sig sjelft. Men denna
tydning af beskattningsrätten bar icke vunnit häfd;
grundlagens ordalydelse är icke alldeles bestämd,
men synes dock förutsätta grundskatten eller de
ordinarie statsinkomsterna såsom något gifvet,
oberoende, och bevillningen, såsom det tillskott,
som fordras derutöfver och soin beror på
ständernes fria beslut att vägra eller bevilja. Svenska
folkets urgamla rätt att sig beskatta har ock
angått bevillningen allenast, ty kronans inkomster af
sin egendom voro af ålder oheroeude af ständerne.
Det fanns efter de gamla lagarne vissa skatter,
som konungen i alla händelser ägde rätt att
upptaga, och blott för extra bevillningar fordrades
särskildt bifall. Dessa skatler eller inkomster voro
afkastningen af Upsala öde och andra kronogods,
d.inaarf, dulgadråpsböter, konungsandelen i andra
böter, saml ett sammanskott till konungens
underhåll under bans resor i landet. Sedermera
tillkommo flera, som ursprungligen varit bevillningar,
men småningom blifvit stående beskattningar
såsom lædungslama, ætlærgiäld, skippsvist m. fl.
Den vigtigaste grundskatten nu för tiden är den
ordinarie räntan af skattejorden, samt den
extra-ordinarie eller hemmantalsränlan. Denna består
till en stor del af bevillningar, som uppkommit pà
1600-talet och sedan blifvit stående skatter. Tv
all skatt, äfven grundskatterna, har ifrån början

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free