Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skeen.
Skellefte»».
557
änna nmste agt mycken styrka och liflighet i
behåll.
SkeeaM pappersbruk, i Aooerstads socken och
Kronobergs län, anlades redan år 1681 af
kyrkoherden i socknen, Wallin, och bar sedan drifvits af
Lomcbenska och Norlanderska slägterna
gemensamt, men på senare tider af faktor Norlander,
som der år 1819 äfven anlade ett Engelskt
läder-garfveri. Bruket ar beläget på en holme några
taundra alnar från sjön ßolmens utlopp. Ilar
tinnes ett godt ålfiske, tillhörigt kronan, hvarföre
socknens pastor pä 1760-talet erhöll 96 ålar i
tionde. På brukets ägor äro åtskilliga
bautastenar och deromkring flera grafrör, hoplagda med
klappersten. Ett ibland dem är ganska stort och
finnes omgifvet vid sidorna med större stenar. En
mängd griftbögar ligga äfven härintill och tvenne
belt nära omnämnda grafrör. En stenhäll med små
stenar omkring träffas äfven bär. Förmodligen bar
detta varit fy Ikiskonungars eller andra betydande
inäns begrafningsplats, och dä stället än i dag
kallas Lundarne, ehuru der på århundraden ej funnits
några träd, förmodas, att bär varit ett offerställe
och en allmän mötesplats, dit konungarne på
Piks-borg kallat allmogen och der du eller deras
förnämsta tjenare ligga begrafne.
Skeftloken, en källa i Särna socken i Dalarna,
mellan byarna Idre och l]ede, är en s. k.
hungerår unn, d. v. s. en sådan, som uttorkar i våta år,
men har vatten i torra somrar. Den är således
en slags tbermoineter för årsväxten, så att när
Skeflloken är full med vatten tros den bebåda dyr
tid, men deremot ett godt år när dess vatten
försvunnit.
Hkegge, Peiler, en bonde från Småland, var
cn af Dackens ifrigaste niedhällare och auförare i
upproret. Vid Dackens sista nederlag öfvergick
Skegge till konung Gustaf, men böjde på nytt
upprorsfanan 1543, dertill förmådd af den
bård-bet, med hvilken konungen begagnade sin seger,
lian blef dock inom kort tillfångatagen och
af-rättad.
Mkegliuge socken, annex till Borrlunda
moderförsamling i Malmöbus län, l| mil från Lund,
be-hlär af 5^ hemman, uppskattade till 44,875 R:dr,
ined en folkmängd af 205 personer och en areal
af 1,551 tunnl., hvaribland ingen oländig mark
linnes. Jordmånen bär är god och både åker och
ang hördga. Adr. Lund och Eliinge.
Mkegrie socken, annex till Tomarps
moderförsamling i Malmöhus län, nära hafvet, 2J mil från
Malmö, består af 12 bemman, uppskattade till
69,450 R:dr, med en folkmängd af 365 personer
och en areal af 1,504 tunnl., hvaraf endast tre
anses utgöra oländig mark. Alla bemmanen, med
undanlag af elt par mindre hoslällsgårdar, tillhöra
bönder, af hvilka ingen äger öfver 100 tunnland
jord. Denna, ehuru sandmylla, är bördig,
hvarigenom välmågan så tillväxt bos folket, att i
vanliga år ingen ligger fattigförsörjningen till last.
Som en liten skuggsida till delta taflans ljusparti,
kan emellertid räknas deu lyx, som inritat sig
bland allmogen, så att man icke sällan ser "bon-
den klädd i 10 å 12 R:drs kläde och qvinnorna i
siden." — Socknen har en vacker kyrka, som är
1845 försågs med ett torn efter professor Brunii
ritning, och hvars uppförande kostade 5,200 R:dr
B:ko. Altartafla är målad af Bager. — I
socknen finuas flera fornlemningar ef stenkummel m. ra.,
och i en damm, kallad Lökdammen, af allmogen
Löjdammen, träffas i mängd Lökgrodan (se detta
ord). Adr. Trelleborg.
Skelfvumg socken, ett af annexen till Husaby
moderförsamling i Skaraborgs län, 1 ^ mil från
Lidköping och lika långt ifrån Skara, består af
15 beinman, uppskattade till 68,870 R:dr, med
en folkmängd af 396 personer och en areal af
3,633 tunnt., hvaraf endast 10 äro kärr. Kyrkan
är af hög ålder, byggd af buggen sandsten och
har ett spetsigt torn. I socknen ligger
Skalteyåi-den Sunlrelje (se detla ord). Adr. Lidköping.
Skelintje fiskläge på Skånska kusten, en mil
söder om Cimbrishamn, har en ren ankargrund ined
4 till 5 famnars djop, nägra kabellängder från
stranden.
Skellefte^ socken, ett regalt pastorat af 1 kl. i
Umeå län, Hernösands stift, Westerbottens andra
fögderi och konlrakt, vid hafvet, 12 ^ mil frän
Umeå, säges i Forsells "Anteckningar" år 1823
ha blifvit delad i två församlingar, nemligen
Skellefteå med Finträsk kapell och Norsjö med
Hög-hedens kapell; men i "Stiftsinatrikeln" säges
Norsjö utgöra ett pastorat med Jörens kapell,
hvaremot Finträsk icke derstädes omnämnes.
Emellertid anför Forsell för Skellefteå och Norsjö
tillsammans, ett hemmantal af I77|, och en areal
af 1,424,628 tunnl., hvaraf 112,000 äro sjöar och
kärr, men lor Skellefleå allena elt
uppskattnings-värde af 881,040 R:dr och en folkmängd af 11,070
personer. Hulphers uppger 1789 hemmantalet till
152 orb folkmängden till 5,445. lian räknar dit
Åby kapell, som likväl då var förfallet, och i hvari
ställe man på Skölgruudet och Rcnskär uppfört
två kapell för Gskare. Norsjö socken omtalas ej
af bonom, och Tuneld känner den icke heller, men
väl Schubert, som kallar den annex. Skellefteå
socken kallades fordom Skeldept, Skellopt och
Skel-let, och tros ba fält sitt namn af det vattendrag,
som här framgår från Norska fjällen, och hvilket
i Lappmarken kallas Skaldut. Skelle/Ieä <7/
kommer från Piteå Lappmark och gör vid
Bomansforsen, 3 mil från hafvet, elt 50 famnars bugt fall,
samt vid Finn/orten ett ännu bögre. Burdn,
Kd-ye-åt. och Byske-ån äro mindre betydliga. Flera
sjöar och kärr härstädes hafva ^ till 1 uiils längd.
Åtskilliga fisklägen äro anlagda i skären. Berg af
någon betydenhet trallas först upp mot
fjälltrakten. Kyrkan var pä Hulphers tid af sten, utan
torn, 70 ^ alo lång, 25 J aln bred. Den invigdes
1507, men är sedan flera gånger reparerad och
var redan då alltför otillräcklig för folkmängden.
1 början af detla århundradet ombyggdes hon, så
att hon rymmer 5,000 menniskor. Schubert
kallar henne den vackraste i Norrland. Hon är en
korskyrka. Den skönt hvälfda kupolen, de stora
Götbiska fönsterna och kolonnerna vid ingåogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
