- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
558

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

558

Sk enli enberg.

Skenninge.

göra redan elt mäktigt intryck. Det inre svarar
också deremot; det är värdigt, enkelt och sublimt.
Kyrkan bar ett förträffligt orgelverk och en
konstrik altartafla från äldre tider. Eo präktigt
broderad messhake af flera hundra riksdalers värde,
var en skänk af en bondhustru. Bland
porträtterna af några Skellefteås kyrkoherdar, finner inan
äfven den snillrike Högströms, som gjort sig så
förtjent om Lappland, och hvars brorson nu är
församlingens komminister. (Ilan blef Iä39
kyrkoherde i Arnäs.) Frän tornets galleri bar man
en skön utsigt åt ellven och dess ängsstränder.
Omkring kyrkan ligga mer än 300 sinä s. k.
kyrkobus, bestående af sluga, bod och stall, hvilka
den långt bort boende allmogen begagnar vid sin
ankomst till gudstjensten och der den förvarar
sina helgdagskläder. Dessa hos äro indelta i
gator och gifva stället utseende af en stad. Piteå
köpmän hålla äfven om söcknedagarna bär sina
bodar öppna, så att stället ej beller då ser
öfvergifvet ut. Vid kyrkoherde-bostället fann
Schubert en stor och skön trädgård, der allehanda
trädgårdsväxter trifdes förträffligt. Hos allmogen
deremot, träffade ban mycken lyx, hvilken, bland
annat, äfven yttrar sig i de tillnamn mänga antaga.
Åkerbruk, fiske, boskapsskötsel, tjärubränning och
trädvaruförsäljning utgöra dess näringsfång. — I
socknen märkes Yltersl/örs bruk, hvarvid en
predikant underhålles, och Storkågeå hy, som bar en
mängd grannar, en vacker belägenhet vid elfven
af samma namn och den bästa hamn vid
VVester-bottens kust, hvarföre också fråga var år 1666
att bitflylta den då kort förut af en vådeld
ödelagda Piteå stad. — Flera ålderdomslemningar
finnas bär, såsom spär efter elt stenhus, hvilket tros
ba varit ett kloster, och på en holme efter ett
s. k. "Buregille." Socknen har marknadsplats och
eget postkontor.

Skenkenherg, I tv», en borgarson i Revel, som
under stadens belägring af Ryssarne, 1577, sattes
till befälhafvare för en trupp, bildad af bönder
och annat löst folk. Både denna trupp och dess
anförare utmärkte sig genom mycket mod och
beslutsamhet så väl vid försvaret som utfallen och
Revelsboerne kallade derföre Skenkenberg sin
Hannibal och hans skara Hannibalsfolket.

Skenninge, en ganska åldrig uppstad i
Östergötland, 244 m>’ ’ni" Stockholm och 3 mil från
Linköping. Dess namn bärleder sig från
Skena-ån, hvarvid den ligger, och som höst och vår
flödar med sådan häftighet, att den tyckes "skena
som en häst." Tiden, då staden anlades, kan ej
uppgifvas, men redan under Sverker I:s regering
var den af betydenhet och ansågs något senare
för en bland de förnämsta städerna i Götba rike;
hade 1,800 borgare med 4,000 gesäller och sin
egen lag, hvilken var så sträng, alt ett gammalt
ordspråk i trakten sade: "Från Skenninge rätt och
Wadstena slätl bevare oss milde Herre Gud." Hvad
som gjorde denna lag ännu förfärligare var, att
det ej tilläts vädja från de domar bär fälldes. En
person, som begått en kyrkostöld af 6 styfver,
straffades derföre till lifvet, hvilket gaf anledning

till lagens upphäfvande. Magnns Ladulås anlade bär
år 1285 ett mynthus, och bär stiftades i 13:de
seklet en högskola, det förnämsta lärosätet i
norden, ämnadt isynnerhet till prcsters bildning och
hvarvid den berömde Petrus de Dacia (se detta ord)
skal) ba varit anställd som lärare. Lärosätet
nedsjönk likväl snart till en vanlig trivialskola. I
staden funnos på den tiden 3 kyrkor: Vårfrukv rkan,
som nu är stadskyrka; Allhelgonakyrkan, som
ännu 1516 bade sin egen pastor, och efter hvilken
några lemningar finnas qvar, der man för nära ett
sekel sedan hittade en kyrkokalk af silfver, som
nu mera begagnas vid sjukbesök , och S:t Mårtens
kyrka, om hvars belägenhet man saknar
tillräcklig visshet. Dominikanerne bade bär ett
munk-klosler, stiftadt är 1150 af konung Sverker, som
ämnade det åt Cirstersienser-orden, men som Erik
Läspe år 1234 anslog åt Dominikanerne. Ett
nunnekloster anlades bär år 1272 pä S:t Ingrids
anhållan af konung Waldemar, då tillika en rikssal
byggdes alt begagnas vid ständernes sammanträden
eller andra högtidliga tillfällen, hvarom en bland
ruinerna funnen inskrift vittnar. Sistnämnda
nunnekloster hade äfven en bildningsanstalt för ansedde
mäns döttrar, hvilka kunde åter lemna den, om
de saknade böjelse för klosterlifvet. Prinsessan
Margaretha, Waldemars dotter, blef bär abbedissa
efter Ingrids död. Klostret afbrann 1531 och de
qvarvarande materialierna användes, lika som
munkklostrets murar, till uppbyggande af Wadstena slott.
Staden bade äfven ett belgeandshus eller hospital,
hvaråt hertigarne Erik och Waldemar i sitt
testamente anslogo 20 mark penningar. Detta hospital
fanns ännu till år 1686. Staden Skenninge
förlänades 1538 åt riksrådet Abraham Eriksson
Lejonhufvud, drottning Margaretbas broder, sedan åt
bertig Magnus, och 1611 åt hertig Joban.
Drottning Christina förlänade den 1654 åt
riksstallmä-staren generalen grefve Douglas, men hvilken
förläning indrogs af förmyndarre-regeringen tio år
derefter, och staden anslogs jemte flera härader till
enkedrottningens lifgeding. Här höllos under
medeltiden flera möten och herredagar, såsom 1280,
1284, då Magni Ladulås’ son, Birger, valdes till
konung, 1303 då konung Birger upplifvade och
skärpte sin faders stadga om straff för
landsstry-kare, och utförandet af spanmål och viktualier
förbjöds, och 1381, då konung Albrekt bit instämde
de Skånska ständerna, dem ban förelade åtskilliga
villkor, till hvilkas antagande eller förkastande de
begärde och erhöllo 15 månaders betänketid. Det
märkvärdigeste af alla dessa var likväl det
bekanta Skenninge Möte (se bär nedan). På Skenninge
torg stod fordom en bild af Thore Lång, som
berättas ha varit en furste från Helsingland,
ovanligt stor till växten, hvilken ofta vistats i
Skenninge och, efter sin död tillbads, nästan som ett
helgon. Vid denna bild undergingo missdådare
nesliga straff. Den borttogs efter reformationen, for
alt undanrödja den blinda vidskepelse, som det
ringare folket bedref dervid. — Stadskyrkan, den
gamla Vårfrukyrkan, bar blifvit iståndsatt, sedan
det åldriga stenbvalfvet pä 1750-talet förstördes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free