- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
560

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

560

Sheuäa.

Skcppcrainil.

ofta; Gyllenborg uppfostrades bär och
undervisades tillika med sin vän, grefve Creutz; Johan
Gabriel Oxenstjerna föddes bär och bandleddes af
skalden Bergklint. I poemet Skördarne omtalar ban
denna sin födelseort. — På det böga Vfberget,
nära sjön, midt emot Skenäs, Gnnas lemningar af
murar, förmodligen frän vikingatiden.

Skenä*, fordom Scliedenäs, en kungsgård om
3 I mtl. i östra Husby socken i Östergötbland, bar
ett vackert läge vid Bråviken, 2 mil (rån
Norrköping. (lodset tillföll är 1342 genom byte Knut
Folkesson Grip, som i stället afstod andra gårdar
ät konung Magnus Smek. Drottning Margaretha
Lejonhufvud innehade det till sin död 1551,
hvarefter hennes dotter, Cecilia, erhöll godset. Det
lemnades 1572 àl hertig Magnus och 1610 åt
hertig Carl Filip, som innehade del till sin död 1622.
Gustaf Adolf gaf det nu först åt sin moder och
sedan åt pfaltzgrefven Johan Casimir, som
betydligt förbättrade slottet och ofta bär bade sin
liof-bällning. Efter hans död indrogs godset åter till
kronan. Vid Ryssarnes härjningar i skärgården
17 10 plundrades och uppbrändes slottet, om hvars
utseende inan likväl får ett begrepp i Dahlbergs
Suecia. Efter den ofvannämnda härjningen
byggdes en skans på kungsgårdens stora äng och 1742
anlades bär två batterier. En ny befästning
uppfördes 1788 pä kronans och Norrköpings stads
bekostnad, men öfvergafs efter krigets slut. Den
nuvarande åbyggnaden är af träd och förfallen,
äfvensom trädgården.

SkepliultN socken, ett af annexen till Seglora
moderförsamling i Elfsborgs lan, 2 i mil från
Borås, beslår af9-| hemman, uppskattade till 23,700
R:dr, med en folkmängd af 750 invånare och en
areal af’ 7,845 tunnl., hvaraf 550 äro sjöar och
kärr. Kyrkan är af träd, ganska gammal, och
säges vara byggd redan 1390. Adr. Borås.

Skepp. Dessa voro bos våra hedniske förfader af
ett i flera afseenden olika utseende emot våra.
De voro vanligen högbyggda, dels för att försvåra
äntring, dels för att motstå vågornas inslående.
Utombords rundt omkring relingen var en kant,
hvarpå man kunde gå, och bröstvärnet var försedt
ined två porlar på hvardera sidan. Framstammen
kallades hals, och pryddes vanligen med något af
bildhuggeri förfärdigadt djurs hufvud, helst en
drakes. Detta var löst, sä att det kunde bor I
lagas då skeppet var i öppna sjön. Drakhufvudcl
gjorde stundom samma nytta som Daggan i våra
dagar, den nemligen att utmärka hvarifrån skeppet
kom, eller till hvilket folk det hörde. Den
höfding, som ej vågade uppsätta stamhufvudet,
ansågs sålunda för att vara rädd alt gifva sig
tillkänna. Stundom uppsattes sjelfva guden Tliors
bild i stammen, och efter kristDa lärans anlagande,
det heliga korset. Under hedniska liden fick dock
icke något skepp, som förde en gudabild i
stammen, inlöpa i fremmande hamn, der annan
religion herrskade. Segelfärdiga bärnadsskepp brukade
också upphänga en sköld i framstammen, såsom
signal till afsegling. Akterstafven af ett
drakskepp formerades af drakens svans, så att om man

föreställde sig skeppsskråfvet som kroppen, och
seglen som vingarna, hade det hela någorlunda
utseende af en bevingad drake. Främre delen af
skeppet eller backen var däckad, likaså den
aktersta; tvärt öfver skeppet i mellandelarne voro
roddarbänkar. På backen stod konungens märke
eller fana, och bakoin den bade mürkisinannen sin
plats. Under backen var förrummet beläget. Der
voro de sjuka och sårade inqvarterade. Der var
ock högsateskistan, hvaruti vapnen förvarades.
Aktersta^ delen af skeppet kallades »kants. Derunder var
kajutan, uti hvilken konungen och hans förnämste
män hade sina säten. Mellandäcket af skeppet,
som kallades krapperurnmet, var bestämdt för
besättningens begagnande, och var endast beläckt
med ett tält af valinar eller segelduk, till skydd
■nol väderleken. Detta tält, som gemenligen var
tjäradt, för att emotstå regn, borttogs
naturligtvis under träflning. För och akter voro
öserum-men; pumpar bade man ännu icke. Fartygens
storlek bestämdes efter antalet af roddarbänkar, dem
man trott betecknas med ordet se.ssa, men hvilket
ej lärer vara tillförlitligt. Dessa bänkar voro (rån
15 till några och 30. Ormen den Långe hade
34 sådana. Roddarne deltogo äfven i striden,
men egentligen fördes denna af krigsfolket och
bågsky ttarne. Fartyget bade vanligen ej mer än
en mast, men som begagnades blott när vinden
var gynnande. Byrding var namnet på
handelsfartyg, som vanligen voro däckade, och Långskepp
på krigsfartyg, som endast bade back och skans.
De större af de^sa sistnämnde benämndes vanligen
Drakar, de mindre Sneckor. Sedan krutets bruk
blifvit infördt, vållade detta en väsendtlig
förändring i krigsskeppens byggnadssätt och utseende.
Ännu i slutet af 1600-talet hade dessa en ganska
hög resning i aktern.

Skeppurliiillan i Westra Grimnäsfjärden i
Räf-sunds socken i Jemtland, är inloppet till kyrkan
och bar fått sitt namn af den inskärning, som
Olof den Heliges jernskodda skepp, enligt sagan,
skall ha gjort i näset, dä ban kom seglande bit
från Norrige.

Skepparwltfr* socken, annex till Åsums
moderförsamling i Christianstads län, ]- mil från
Cbristianstad, består af 24f hemman, uppskattade till
142,152 K:dr, med en folkmängd af 1,135
personer och en areal af 6,063 tunnl., hvaraf 50 äro
kärr. Jordmånen är medelmåttig, dock har
socknen någon bok- och ekskog. Därinom ligger
l’d-darps sateri (se detta ord). Adr. Cbristianstad.

Skepperatnds socken, ett af annexen till
Kultsjö moderförsamling i Jönköpings län, 7 mil från
Jönköping, beslår af 20 hemman, uppskattade till
55,726 R:dr, med en folkmaugd af 880 personer
och en areal af 8,193 tunnl., hvaraf 1,220 äro
sjöar och kärr. Lmnö-siön ligger häriuoin, och
S/cepperstads-ärt går igenom socknen. Hon skall
fordom ha varit segelbar och burit större båtar.
Kyrkan var byggd redan år 1300 och försedd
med ett torn. Det nedtogs på 1600-ialet och
ersattes af en klockstapel; men då deiuia^d. 27 Maj
1801 förstörts af åskan, hvarvid båda klockorna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0558.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free