Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skeppata.
Skerike.
Skeppata bruk i Gåsinge socken i Södermanland,
bar varit i gäng redan i slutet af 1500-talet, och
lärer anlagts af en bammarsmed, Paul Kennare,
som ägde det 1635, då ban afstod det, mot
ersättning i penningar och2 hemman, till
enkedrottning Maria Eleonora. Det har sedan gått genom
Hera ägares bänder och tillbör nu friherre von
Wabrendorif. Vid 4 härdar smidas här 1,330
skepp:d stångjern, utom en betydlig tillverkning af
stål, spik och manufaktursmide. Tackjernet
köpes. Afsättningsorten är Stockholm;
bruksstämpeln är en kam med 3 prickar öfver. Till bruket
höra 15| mtl. frälse och kronoskatte. Här ligger
en hög ås, som sträcker sig fram mot Blacksta
gästgifvaregård, och på hvilken, och isynnerhet
der nedomkring, äro flera grafhögar, hvari man
tid efter annan träffat urnor, fyllda med aska och
ben.
Skeppnvarf i Stockholm. Sådana finnas för
närvarande 5, hvaraf 2 tillhöra kronan och 3
en-skildta. De förstnämnda 2 äro: det å
Skeppsholmen, der mindre fartyg för skärgårdsflottans
räkning byggas, och bofjagtvarfvet å Kungsholmen,
hvarest hofvets roddslupar förvaras. Ar 1686
föreslog öfverståthållare^ på magistratens begäran,
alt någon anstalt målte tagas till befordran af
Svenska handelsfartygs byggnad och att ett
skeppsvarf för sådant ändamål måtte på stadens
bekostnad inrättas vid Tegelviken. Detta skedde äfven,
men 1691 öfverlemnades det åt några af de
förnämste skeppsredarne i staden. Genom kontrakt
af d. 12 Dec. 1758 upplåts det på 12 år till
grosshandlaren Seaton mot 6,000 d:lr k:mt,
hvilket kontrakt förlängdes till 1783; men
dessförinnan afstods varfvet 1781 på 90 år till vissa
associerade mot en summa af 6,000 R:dr specie, och
på det villkor, att icke något annat varf på
samma lid får anläggas på Södermalm. — Om
Djur-gärdsvarfvet eller det s. k. Lodsackska, se:
Lodtack. På Långholmen finnes äfven ett mindre
varf, men hvarest på sista åren fartyg af större
drägtighet börjat byggas. År 1715 köpte
handelshuset Grill af grefvinnan Elisabeth Oxenstjerna,
i ändan af Gref Magni-gatan på Ladugårdslandet,
en tomt till byggande af ett varf. Som en del
af tomten måste i sjön utflyttas, kallades varfvet
Terra Nova, men äfven Köpmanna-skeppsvarfvet.
Det kom i gång 1721 och fortfor i 100 år, tills
det omkring 1820 nedlades, då tomten inköptes
»f kronan, som der låtit bygga en kassern för
andra lifgardet.
Skepp*vint, en skatt, som under medeltiden
uppbars såsom ersättning för den personliga
utskrif-ningen till sjötjenst, eller skyldigbeten att
utrn-sta krigsfartyg, hvarifrån allmogen befriades. Den
var olika i olika landsorter. I Upland erlades den
med spanmål, boskap, smör, bö och humbla, allt
till bestämdt belopp och en mark penningar för
hvarje åra. I Helsingland utgick skatten i hudar,
skinn, lärft o. s. v.
Skeppsäs moderförsamling med Älfvestads annex,
ett konsist, pastorat af 2 kl. i Linköpings län och
stift, Bobergs härad och kontrakt, 2| mil från
Linköping, består af 26^ hemman, uppskattade
till 120,736 R:dr, med en folkmängd af 550
personer och en areal af 3,009 tunnl., hvaraf endast
20 äro kärr. Svartån flyter härigenom och
socknen tros ba fåll sitt namn af kyrkans läge på en
ås, der landningsställe varit för de skepp, som
befarit en sjö SO. om kyrkan, men hvilken
längesedan är uttorkad, och hvars ställe intages af
bördiga ängar. Kyrkan är ganska gammal och
bar varit helgad åt S.t Jakob. Hon tillbyggdes
1750. Altartaflan är af gammalt
bildbuggeriar-bete. Ett spånbeklädt torn finnes väl pä kyrkao,
men hvilket är för litet att rymma klockorna,
hvarför en särskild klockstapel för dem måst
bvg-gas. I socknen finnes kalksten och mvcken örsten,
men som allmogen ej dragit någon nytta af,
emedan dess enda näringsfång är åkerbruk I
socknen ligger säteriet Kolback, 2^ hemman, med en
vackeråbyggnad, stor trädgård och fiske i Svartån,
och rosthållet Rimstad, 21 hemman, som bar ca
bördig jordmån, vacker trädgård och stor skog. —
Vid Hederistorjis by finnas några bautastenar och
ättehögar. Adr. Skenninge.
Skepthaminar* eller Skeftliauiiiiar* sockea,
annex till Hökbufvuds moderförsamling i
Stockholms län. Skepthammars socken ligger likväl i
Upsala län, Olands bärad, 5 j mil N.O. frän
Upsala, består af 25 bemman, uppskattade till
403,948 R:dr, med en folkmängd af 543
personer och en areal af 8,216 tunnl., hvaraf 680 äro
sjöar och kärr. Vid kyrkan har fordom varit en
marknadsplats. I socknen ligger Gimo bruk (se
detta ord). Adr. Upsala.
Skeptuna moderförsamling med Lunda annex, ett
reg. pastorat af 2 kl. (uppgifves origtigt hos
Forsell för konsistorielt) i Stockholms län och
erke-stiftet, Seminghundra bärad och kontrakt, 5 mil
från Stockholm, består af 46 | bemman,
uppskattade till 244,175 Rdr, med en folkmängd af *20
personer och en areal af 8,331 tunnl., hvaraf 125
äro sjöar och kärr. Socknen bar fått sitt namn
af den skeppsgård som bär fordom varit, dä
segelleden gick fram, derigenom frän Östersjön,
genom en å in i Åkers socken ända till Upsala stad.
Kyrkan säges vara byggd af den heliga Brita och
bar ännu i behåll åtskilliga medeltidslemningar,
såsom en altartafla och biskop Ansgarii bild i
kroppsstorlek förgylld. Socknen bar god åker och
äng men ingen skog. Derinom ligga Lößaminärt
säteri, 2 mtl, med en vacker belägenhet och god
åbyggnad, samt Wa\a sätesgård, 3 mtl, som
fordom varit en kungsgård. Adr. Upsala.
SkerfYete, I mtl. i Stenberga socken i
Jönköpings län. Enligt Tuneld tillhörde det är 1770
kornetten J. Nyman, som 1751 här anlagdt ett
pappersbruk, såg, mjölqvarn och vadmalsstamp.
Wieselgren, i sin 1846 utgifna "Nya Smålands
Beskrifning", vet. icke heller mer om stället.
Skerrvor. Se: Skyttetyg.
Skerike socken i Westerås län och stift. Norrbo
bärad och domprosteriet, J mil från Westerå*,
är ett preb. pastorat af 3 kl., anslaget för
lek-torerne vid Westerås gymnasium. Socknen be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
