- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
563

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sk er pen t i ner.

Skillinginnrk.

563

slàr af 21 J hemman, uppskattade till T1,478 R:dr,
med en folkmängd af 420 personer och en areal
af 4,180 tunnl., hvaraf endast 25 äro oländig
mark. Jordmanen hestår af lera och svartmylla
På Hofsta eller llofvista äng i denna socken hade
Puke 1436 föreslagit ett möte med Carl
Knutsson, som väl infann sig der, men utan att träffa
någon af Pukes folk. I byn bodde i början af
1600-talet en Peder, känd genom sin
tillgifvenhet för judaismen. Kyrkan är af gråsten och en
bland de äldsta i orten. Ilar ett spetsigt torn.
Adr. Westerås.
Skerpentiner och SklirbrUrker ett slags
kanoner, som användes pä flottan i äldre tider. I
1568 års skeppsgårdsräkenskaper omtalas bland
jernskytlet. 10 Skärbräcker och 7 Skerpentiner.
Skevikarne, eller, såsom de sjelfva kallade sig,
Fräiuliiienrne på Ske vik, af en liten
egendom pä Wermdön, som för deras räkning var
inköpt, en slags religionssekt, något beslägtad med
llernhutaroe, som uppkom i Sverige omkring år
1746, då en köpman Almqvist frän Norrköping
skänkte dem ofvannämnda gård, hvartill sedan
kommo flera rika donationer. Sekten lärer
numera vara utdöd. De bade sin begrafningsplats
på Johannis kyrkogård i Stockholm, der deras lik
jordfästades i all tysthet om morgonen. De lefde
i en slags klosterlig gemenskap, gåfvo hvarandra
titeln van, spisade vid ett gemensamt bord, på
hvilket blod, kreaturs innanmäten och svinkött
aldrig fick serveras. Slo||an man och hustru ägde
intet äktenskapligt umgänge rum. Deras drägt
var snygg och ganska ren, men tarflig och utan
alla prydnader o. s. v.
Skickare kallas bland Lapparne uppassare åt
hä-radshöfdingar och fogdar, som af desse begagnas
att vid marknadstiderna för menigheten kungöra
deras bud och föreskrifter, och hvilka, enligt
Læ-stadii försäkran, ofta icke äro litet stolla öfver
sitt värf.

Skiriblailuer (mytb.). Ett underbart skepp,
tillhörigt guden Frej. Det var förfärdigadt af
dver-gen (Ivaldes söner) och så konstigt sammansatt af
en oräknelig mängd små bitar, alt det kunde
hopvecklas som ett kläde och stoppas i fickan. Det
seglade i både med- och motvind, och var sä stort,
alt alla Åsarne fingo rum derpå.
Skiftlitpare förekommo i Gustaf Adolfs krig,
brukade för militäriska ändamål. De användes vid
rekognosceringar och äfven vid krigsföretag, som
fordrade stor skvndsambet, särdeles då djup snö
hindrade den öfriga hären att marschera. Det var
ett temligen betydligt antal skidlöpare, soin
Gustaf Adolf underhöll; det talas om 4,000
skidlöpare ifrån Norrbotten i Polska kriget.
Skifarps socken i Wemmenhögs härad af
Malmöhus län, är annex till Nöbbelöfs moderförsamling
i Ljunils bärad. Skifarp ligger vid hafvet 1 ’
mil från Ystad och består af 20 J hemman,
uppskattade till 160,010 R:dr, med en folkmängd af
1,215 personer och en areal af 3,587 tunnl., hvaraf
endast 5 äro kärr eller oländig mark. Socknen bar
i allmänhet god åkerjord, sämre ängsmark, men

någon torfjord. Der inom ligger Abbekås fiskläge
med 34 hus och HdstemöUa, en qvarn, som haft.
en ganska god hamn, men hvilken i senare åren
blifvit något uppgrundad. Här finnas lemningar
efter de upplag*bodar Lybeckarne begagnat under
den sillfångst de fordom med mycken fördel
idkade här på kusten. Adr. Malmö, Ö. Wemmenhög.
Skillingaryd* gästgifvaregård i Toftervds
socken i Jönköpings län, 4| mil från Jönköping.
På heden här invid bar Jönköpings regemente sin
mötesplats. Stället är bekant i historien, emedan
Sten Sture d. ä , som år 1503 skall bos presten
Sven i Forsbeda fått förgift af Danska
drottningen Christinas lifmedikus, doktor Carl (se: Sten
Sture d. ä.), från Skeflungeröd, som det då
kallades, af bönder bars till Jönköping, der ban
afled d. 13 Dec. — Gården är en af de bästa i
socknen.

Skillinge i Munkalynghy socken i Christianstads
län, ^ från Engelholm, öfver hvilken stad,
som hör till ofvannämnda pastorat, ägaren har jus
patronalus. Den förste kände ägaren af detta gods,
som nu består af 6-j[ insockne och 3 £ utsockne
frälsehemman med 20 torp, qvarn och såg,
betydlig skog, fiske samt god åker och äng, var
Jakob Krabbe. Efler Freden i Roeskilde tillföll det
Gustaf Banér, och ägdes på 1770-talet af generalen
grefve Horn , som uppförde den nuvarande stora
och prydliga åhyggnaden, hvilken är omgifven af
en vacker park. Här är ett ansenligt stuteri och
ett schäferi. I en bäck, som flyter förbi
trädgården och faller ut i Rönnö-ån, bar man funnit
perlor, hvaraf flera balsband blifvit samlade.
Skillingmnrks socken, ett af annexen till Kölns
moderkyrka i Wermland, 16 £ mil från Carlstad,
består af 7 £ hemman, uppskattade till 41,470
R:dr, med en folkmängd af 990 personer och en
areal af 23,259 tunnl., hvaraf 3,850 äro sjöar
och kärr. Socknen hette fordom Skeringamark
eller Skt/jemaik. Dess kyrka bar haft tre särskilda
lägen, nemligen först pä Rainbolmsön inom
Med-skog (Fernow säger Edskog) i Norrige, sedan vid
hemmanet Klefverne, der bon endast var 10 aln.
lång och 8 aln. bred; men slutligen byggdes 1689
den nuvarande, hvilken likväl endast är af träd.
Anledningen till dess namn, berättar en saga, att
då den äldsta kyrkan blef för trång och folket
ville bygga en ny, eller tvenne nya, men ej kunde
komma öfverens om platsen, beslöt man att låta
ödet bestämma den. Man fyllde derföre två
urholkade stockar, den ena med Norska styfrar
(skillingar), den andra med hästskor, och lät dem
flyta utför strömmen. Den förra stannade då vid
Klefverne-sundet, der man byggde en kyrka, som,
efter stockens innehåll kallades Skillingmarks, och
den andra vid Stommen, der man uppförde
Jern-skogs kyrka. Fernow, som anför denna
tradition, håller likväl för vida sannolikare, att
namnen uppkommit af den afskiljda marken, der den
ena socknen bildats, och af det jern man funnit i
den andra. — Under kriget mellan Sverige och
Danmark i Carl Xll:s lid, plundrade Norrmännen
ofta i denna socken, särdeles i Borta gård, der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free