Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5«’i
Skillingsfors!».
Skinnskatteberg.
de borttogo bastår, boskap, lösören orb sjelfva
åkerredskapen, sä atl folket ej fick sä ett enda
sädeskorn på sju år. Adr. Arvika.
Skillingslorss jernbruk i Skillingmarks sorken
i Wermland. Ilar smidas vid 2 härdar 900 skepp:d
stångjern. hvarföre i hammarskoll betalas 9 skepp:d.
Äfven drifves här spik- och annan
manufaktur-tillverkning, hvarförutan en kupolugn är priviligierad.
Tackjernet köpes. Afsältningsort är Götheborg.
Bruksstämpeln en triangel med ett kors öfver.
Ägare: Mr H. Hanneborg m. 11.
Skillnad till säng ock säte kallas den åtgärd,
hvarigenom domstolen åtskiljer äkta makar, utan
att likväl äktenskapet upplöses. Sedan oeniga
makar förgäfves blifvit varnade af församlingens
pastor och, när della ej hjel pt, af domkapitlet, kan
rätten genom dom till skillnad till säng och säte
upplösa deras sammanvaro för någon lid. Denna
skillsmässa utgör en varningsgrad och först sedan
den är genomgången, kan äktenskapsskillnad
beviljas.
Skila grufvor. Se: Riddarhytle grufvor.
Skinfaxe (mytb.). Dagens bäst, hvarmed denne,
från morgon lill qväll, for omkring på himmelen.
Denne springares man var sä skinande, att bela
verldeu upplystes deraf.
Skinktäget är detsamma som äfven blifvit kalladt
Knrfldget (se detta ord).
Skiiinarinälet. Se: Malung.
Skinnerus, Kriciis Jacobi, var professor i
Upsala under det stora mötel derstädes 1593, och
boll d. 27 Febr en Latinsk oration, som räckte i
tvä timmar, och hvari ban underviste sina åhörare
om guds ords och bokliga konsters oylta, om det
gagn Lutber gjort kristenheten o. s. v.
Skinnxkarpe, en jätte, hvars skelett träffades i
en graf i Hvetlanda socken 1673. Benen lågo
5| alnar djupt under gamla kyrkomuren.
Hufvudskålen var nära 1 tum tjock, 8 tum i diameter
från nacken till pannan, samt 6 tum tvärsöfver.
Lärbenet 3 qvarter, 4^- tum, underbenet 3
qvarter 4 tum o. s. v. Skelettet bar tillhört en
storväxt person, men derföre ingen soin särdeles
öf-verskred menniskoinåttet annat än i den enfaldens
tid, då inbillningen förstorade allt i ringaste mån
ovanligt.
Skinnskatteberg, ett härad i Norra delen af
Westerås län, består af socknarna Skinskatteberg,
Gunnilbo, Hed och Ramsberg, af hvilken sistnämnda
en del ligger i Lindes härad af Örebro län, utgöra
tillsammans 761 mtl., uppskattade till 1,287,081
R:dr, ined en folkmängd af 5,726 personer och
en areal af 136,428 tunnl., hvaraf 14,530 äro
sjöar och kärr. Utgör med Norrbro, Wagnsbro
och gamla Norbergs härader en domsaga under
Svea hofrätt, saml hörer jemte Norbergs
bergslag, lill Öster och Vester Bergslags
bergmästare-döme. Ehuru jordmånen icke är dålig, till en slor
del beslående af lera, helst kring sjöarna och
kärren, är likväl bergsbruket hufvudnäringen,
hvartill de stora och vidsträckta skogarna och
grufvorna gifva anvisning. Skinnskattebergs bergslag
kallades fordom Skinsàckeberg. Inom densamma
ligga Alhnänningsbo; Främ’hylian, Ldngriks och
Skild masugnar. Den förnämsta delen af
bergslagen och häradet är
Skinnskattebergs sorken, 8 mil NV. från
Westerås och 5 mil från Köping, hör till 2 kl.
konsist. pastorater, består af 481 hemman,
uppskattade till 658,244 R:dr med en folkmängd af 2,700
personer och en areal af 65,171 tunnl., bv.-iraf
4,890 äro sjöar och kärr. Dess namn härleder
sig troligen derifrån, att invånarne der fordon
utgjorde sin skalt lill kronan i skinnsäckar. Des
gamla kyrkan lärer varit byggd omkring 15-40:
den tillbyggdes är 1580, dä församlingen blef
skiljd från Malma, dit hon förut hört, och (ick sin
egen pastor; denna kyrka blef sedan omkring är
1647, för dess bofälligbet och ringa utrymme
skull, nedtagen, och den nuvarande trädkyrkan i
stallet uppbyggd; den norra utbyggnaden tillsattes
år 1727 och den södra i senare tider;
vapenhuset är försedt med torn. Sjelfva kyrkans torn
uppbyggdes är 1747. I kyrkan förvaras en kalk
med Longobardiska bokstäfver; ett prydligt
jern-staket med jernporlar, uppsatt år 1798, omgifver
kyrkogården, på hvilken är brukspatron W.
Hi-singers vackra grafkor. Här ligga en mängd sjöar,
hvaribland öfra och norra Venern, llarahhyon,
Ltntjon , Svttrljrrn , lin t jern , m. Q., Skild eller
/.’-1-darhytte grufvor (se detta ord), samt jerngrufvorna
Mot berget, Baslsjo-grufvan och Skartjo-grufvan,
hvilkas jernmalm dcck beskylles för alt vara
röd-bräckt, och å Kart bo ägor brytes rödfärg och
svafvelkis, ehuru icke i särdeles mängd. Denna
trakt bar redan från urminnes tider varit bebodd,
men 1282 års riksdagsbeslut visar atl socknen då
tillhörde kronan. Johan III förlänte den också åt
sin syster, prinsessan Cecilia, och Carl IX år 1609
åt sin son Gustaf Adolf. Här var också fordom
en kungsgård, som låg vid sjön nedra Vettern,
der Magnus Ladulås ofta vistats, och hvarifrån
liera af hans bref äro daterade. Der stod för
ungefär 250 år sedan ett ansenligt bus balladt
Kungs-byggningen; men år 1676 sålde kronan gården,
jemte en äng kallad Kronön, till
kronobefallnings-mannen Simon Funk, som dä innehade Skilå eller
Riddarhytle koppargrufvor. Skinskallebergx by, straxt
nedanför kyrkao, var fordom ganska stor, liknande
en stad och beboddes mest af ståndspersoner. De,
som der ägde gårdar, erlade tomtören till kronan;
hvilken afgift ännu bibehålles, så att för den s. k.
Skinskattebacke betalas 5 R:dr årligen. — I
socknen ligga Skärviken, Ylletsberg*, Baggd, Borti/nrss
och Skinskattebergs samt Riddarhytle bruk (se dessa
ord). Dessutom Prexthammaren eller Prestsme.han.
hvilken bygggdes under Gustaf Adolfs lid, hvaraf
ena hälften är inlöst af Skinskaltebergs bruk, n>en
den andra är anvist till församlingens preslerskap,
så att pastor smider till trefjerdedelar och
komministern till en fjerdedel. Ärliga smidet vid en
härd är 200 skepp:d af köpetackjern, och
afsält-ningsorlen Stockholm. Steltbergs
stångjernsbam-mare, hvars smide likväl är flyttadt till Hed (se
detta ord), och Alhnänningsbo bergsbammare, som
ligger midt emot hyttan. Adr. Köping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
