Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
570
Skogstfre.
Skokloster.
gen vandrande jägaren slår dä gerna eld med sitt
stål, om han bär sådant på sig, för att ondvika
skogsråets möte, hvilket anses för ganska
olycksbådande. Skogsrån äro, enligt folktron, blott af
qvinliga slägtet, samt alltid ondskefulla och
lättfärdiga till lynnet. Då eldar stundom om
nätterna uppgöras i skogen, tros skogsrået tycka
mycket om att få framkomma till dem för att värma
sig, och mången vidskeplig skogsbo tror sig
hafva, vid ett sådant tillfälle, på afstånd skådat den
farliga varelsen, men lyckats drifva den pä
flyk-ten medelst en mot densamma slungad eldbrand.
Skogsttre eller SkOKsrekognitioiisnrgirt
kallas den skatt, som bergverken betala för
rättigheten att bruka de s. k. rekognitionsskogarne.
Dessa äro kronoskogar, som blifvit upplåtna åt
bergslagerna emot erläggande af en afgift in
rtcoyni-tionem dominii, hvaraf namnet rekognitionsskogar
uppkommit.
Skokloster, ett patr. pastorat af 3 kl. i Upsala
län och stift, 2 mil från Upsala, vid Mälaren,
består af 19 £ hemman, uppskattade till 85,830 R:dr,
rned en folkmängd af 490 personer och en areal
af 4,999 tunnl., hvaraf blott 20 äro sjöar eller
kärr. Patronaträtten tillbör ägaren af
Skoklosters säteri. Det ligger vid en udde i
Mälaren, består af 4 ^ mtl. säteri med ’23 större och
mindre torp, ett hemman Kadala, y Bagarbo och
12^ mtl. frälse, | mtl. Eggeby, samt j. mtl. i
Wassunda församlingar. Jordmånen är mindre
bördig, med knappt utsäde, som gifver en sparsam
afkastning. Dess förnämsta märkvärdighet är dess
historiska namn och det bär anlagda stora och
dyrbara slottet. Godset var, straxt vid medeltidens
början, en Folkungoslägteos tillhörighet. Knut den
Långe uppbyggde bär, i början af 1200-talet, ett
dominikaner-kloster, som sedan förvandlades till ett
nunnekloster. I kyrkan begrofs slottets stiftare,
Knut den Långe sjelf, sedan han aflidit af de sår,
ban erhöll i slaget vid Sparsätra, och efter
honom hans bror, Ilolmgeir, som fick ett ännu
sorgligare slut för bödelns svärd efter sin förnyade,
men lika misslyckade. uppresning. Klostret afhranu
1297, men uppbyggdes åter af den heliga Britas
fader, Uplands-lagmannen Birger Pehrsson. Det
fick en mängd donationer och stod i högt
anseende under bela katholska tiden, ända till dess det
måste dela de öfriga klostrens öde vid
reformationen. Dock tillätos uunnorna här qvarstanna en
längre tid, ty en abbedissa, Benedicla Erici,
anföres som den sista af de 19, hvilken valdes år 1540.
Johan III skänkte klostrets fastigheter åt sin
syster Sofia, men Carl IX gaf det ät Christer Some,
som dock snart förverkade det genom sitt
förräderi. Gustaf Adolf förlänte det åt riksrådet och
fältmarskalken Herman Wrangel, hvars son, Carl
Gustaf Wrangel, född här, är slottets uppbyggare.
Det var 30-åriga krigets byten, som bärtill
användes. Början gjordes efter krigets slut 1049
och fortsattes under hela fältherrens lifstid, samt
slutades först efter bans död af hans måg
riksrådet och vice riksamiralen Nils Nilsson Brahe. Till
mönster tjente kurfurstliga slottet i Aschaffenburg
och kanske till en del De la Gardieska palatset i
Stockholm, sedan dramatiska theatern, som likväl
var mindre. Det är en liksidig fyrkant, hvar
sida 72 aln. lång och 21 aln. bred inom murarna,
samt 32 alnar hög upp till taklisten. Det
innesluter en fyrkantig borggård, är 4 våningar högt
och skall hafva lika många fönster som dagarna i
året. Hvartdera af de fyra hörnen bar ett torn,
som böjer sig med en våning öfver
hufvudbyggnaden, och hvars kupol och spira är täckt med
koppar. I det sydöstra tornet är ett urverk.
Godset undgick ej reduktionen, men det lyckades
ägaren att, emot andra hemmans afträdande till
kronan, ej allenast få behålla det, utan äfven att
deråt förvärfva frälsefrihet. Dock måste ban med 18,000
R:dr lösa de åtta hvita Joniska marmorpelare, som
drottning Christina skänkt fältmarskalken Wrangel
och som uppbära bvalfbägarna i förstugan.
Egentligen bar slottet aldrig varit fullständigt
inredt och knappast bebott, utan ett mindre hus,
bygdt vid sidan deraf, begagnas af Brabe-familjen
vid dess vistande härstädes. Slottet bar endast
betraktats soin ett monument af uppbyggarens
storhet, rikedom och praktkärlek, i hvilken syftning
det äfven af de efterföljande ägarne sorgfälligt
underhållits. Här finnas således en mängd
samlingar af dyrbarheter af alla slag, i hvilket
hänseende det öfverglänser alla andra enskilda egendomar
i Sverige. Redan trapporna och förstugorna äro
prydda med målningar, till en del af Ehrenstrahl,
och i rummen äro en mängd sådana, för det mesta
porträtter, men äfven historiska, landskaps- och
genretaflor. Åtskilliga dyrbara gobelinstapeter
pryda väggarna och i ett rum i första väningen, den
s. k. Kungssalen, som bar ett praktfullt gipstak,
förvaras en stor samling dy rbarheter i tre
särskilda skåp. Deribland inå nämnas elt schatull med
sockerskrin af bernsten; en förgylld silfverbägare
med ädla stenar; en kanna af elfenben, infattad
med emaljeradt silfver, hvarpå föreställes Bacchi
fest; en skål af karniol med förgylld silfverfot;
en spinnrock af elfenben, en snäcksamlins, flera
Japanska och Indiska sällsynt heter o. s. v.; ett
bibliothek, som upptager sju rum och innehåller
22,000 volymer, och en dyrbar manuskriptsamling,
till en stor del bref från namnkunniga personer i
17:de och I8:de seklerna, en mängd gamla
kartor och planritningar, matbematiska och
astronomiska instrumenter o. s. v. Rustkaminaren
härstädes bar ett betydligt värde. Der finnas 1,250
skjutgevär af alla slag, en mängd sablar, svärd,
slagsvärd, några frän urgamla tider, dolkar och
bågar, hvaribland flera Indianska. Bland svärden
och sah|ama äro några inlagda med guld och
silfver och prydda med ädla stenar. Del svärd
Hus-siternes anförare, Ziska, skall ha burit, förvaras
bär, och en olycklig märkvärdighet: det svärd,
hvarmed de fyra riksråderne halsböggos på
Linköpings torg 1600. Åtskilliga fullständiga
rustningar, hvaraf några tillhört kungliga och andra
märkvärdiga personer, visas i denna rustkammare,
som är den betydligaste i Sverige.
Icke långt ifrån slottet ligger kyrkan, byggd i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
