Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
578
Skrnkeby.
Skrå.
bar i sitt hns en s. k. Thorvigg (en meteorsten),
anses vara fredad från många faror. Att gamla
qvinnor skärtborsdagsnallen kunna på qvastar fara
genom luften till Blåkulla och der träffa den
onde, var länge en allmän öfvertygelse, som ännu i
konung Carl XI:s tid kostade många olyckliga
lifvet. Att vissa personer medföra lycka, andra
o-lycka, alt somliga gifva lyckligt, andra dåligt
handsöl, såsom första köpare för dagen, att allt
går illa, da vissa personer åskåda arbetet, är
ännu bos mänga en djupt inrotad mening. Många
finnas ännu, som äro öfvertygade, alt somliga
menniskor, isynnerhet gamla qvinnor, kunna
genom beinlig trolldom tillskynda sä väl folk som
djur skador och sjukdomar. Säsoin verksamt
medel bäremot anses förnämligast stål, hvarföre
dylikt mångenstädes bos allmogen anträffas, fästadt
vid barnens vaggor, insatt i väggarna eller öfver
spiltorna i stall och fähus, inslaget i
dörrtrösklarna, o. s. v. Spottning anses äfven såsom ett
kraftigt medel emot mycket hemligt ondt, som kan
finnas i jorden, i vattnet eller i luften. Man
spottar på marken, der man ämnar nedsätta sig, i den
källa, hvarur man vill dricka, vid korsvägar, mot
bvirfvelvindar, m. m. Den urgamla tron pä
drömmar är ännu ganska liflig, och man tror sig hafva
noga reda på hvad hvarje särskild sak skall
betyda, som förekommit i drömmen. Härvid ske
ofta ganska besynnerliga tolkningar. Så t. ex.
anses det betyda stundande förargelser, om man
drömmer om mycket penningar; att drömma om löss
och ohyra deremot tros förebåda penningar.
Säkrast förmodar man sig kunna lita på den dröm
man haft, första gången man sofvit på ett
fremmande stallo eller i en ny säng. Tron på spöken,
ande-uppenbarelser och dylikt, ehuru den på
senare tider mycket aftagit, är dock pä långt när
icke utslocknad, och att vissa personer hafva en
s. k. vålnad, som ger sig tillkänna en stund fore
dess ankomst till ett ställe, tros ännu af ganska
mänga, af både bättre och sämre.
Skrukeby, (inträ, moderförsamling, ined
annexet Lillkyrka, ett konsist, pastorat af 3 kl. i
Linköpings län och stift, Åkerbo härad och kontrakt,
vid Roxen, lj mil från Linköping, består af
29{-bemman, uppskattade till 125,250 R:dr, med eu
folkmängd af 735 personer och en areal af 7,637
tunnl., hvaraf 2,150 äro sjöar och kärr.
Jordmånen är lera, blandad med svartmylla, och
åkerbruket, som allmogen väl sköter, utgör dess enda
näringsfång, emedan fisket i Roxen, som fordom
gaf en god afkastning, numera är obetydligt.
Kyrkan undergick 1793 en betydligare reparation.
Hon bar ett orgelverk och en altartafla af
Hörberg. Slägterna Rosengren, Ribbing, Spens,
Cederholm och Roxendorff ba bär sina grafvar. I
socknen ligga säterierna Grensholm och Förråd (se
dessa ord), samt Grimstad, 2 mtl., som bar knapp
åker och äng, men en god trädgård. — Vid
Ro-xens strand finnas ruiner efter en gammal borg,
som på tre sidor omgifvas af sjön och på den
fjerde af kärr. Adr. Linköping.
Skrukeby, Vestra, ell af annexen lill Högby
moderförsamling i Linköpings län, J mil fr&o
Skenninge, består af 20 hemman, uppskattade lill
62,760 R.dr, med en folkmängd af 465 personer
och en areal af 2,777 tunnl., hvaraf 25 äro kärr
och en liten insjö, kallad Siuyarpssjön.
Jordmånen är temligen god, men ängen liten och betet
knappt. Kyrkan är af okänd ålder och behöfde
åtskilliga förbättringar. I dess bvalf funnos
historiska målningar, men hvilka man haft det
oför-ståiidet att med hvitlimning öfverstr\ka Ett
gammalt rökelsekar, som fanns bär sedan katholska
liden, bar man äfven borlsålt. Har i socknen
föreföll, under Dackefejden, en häftig strid emellan
de upproriske bönderne under Dackes befäl och de
kongl, trupperna. De sistnämnde blefvo väl
till-bakadrifne och måste återvända lill sitt läger; men
Dacke bade förlorat 1,000 man och bönderne
knölade alt ban lockat dem sä långt ut på Östgölha
s|alterna. Adr. Skenninge.
Skriilliäll, ett berg i Husby socken i Dalarna,
märkligt derigenom, att 7 socknar med sina
gränser der sammanstöta.
Skrytare. Så beoämnes af Ericus Olai uti hans
krönika den år 1443 utnämnde biskop Ericus i
Strengnäs.
Skra, Haiiiliverksskra (Societas opificum),
uppkom först under medeltiden, då under den
osäkerhet, som mångväldet och regeringslösbeten
förorsakade, den värnlösa näringsfliten sökte skydd
under städernas murar och dess idkare ingingo
sammansvärjningar och förbund, för att försvara lif
och egendom mot roflystne feodalherrar, och sedan
utvidgade dessa förbund till befrämjande af
gemensamma handelsintressen ända deihän, att de äfven
afsöndrade sig ifrån och på visst sätt sammansvuro
sig emot den fredliga landtmannabefolkningen, som
skulle utestängas från all delaktighet i vinsten af
deras arbets- och konstflil. Den uteslutande
rättighet en sådan korporation eller föreniug af
näringsidkare dà lill vallade sig, att enligt vissa
reglor drifva ett och samma yrke, gaf upphof åt
Skråtvånget, såsom ett monopoliuin, hvars
nödvändighet inan sokle försvara dermed, all
näringsid-karne, för att vara förvissade oin sin utkomst,
måste skoddas inot intrång i sina yrken. Den
rät-tighel näringsidkarne sålunda tillegnade sig var
väl ifrån början sjelflagen, men dä deras antal i
förstone var ringa, och konslfliten, likasom ock dess
förnämsta uppehållsort, städerna, behöfde
förkofras, beviljade snart regeringarna, faslän
vanligtvis ej utan betydligare afgifter, silt skydd åt de
näringsidkande korporationerna, hvilkas sjelflagna
rättigheter sålunda förklarades för lag. Sådant
var upphofvet till skrälörfattningen i Tyskland,
och efter detta mönster bildade sig äfven
skrà-föreningarna i Sverige, der städernas förste
handtverkare, under hanseslädernas blomstringstid, synas
hafva varit Tyskar. Dock ägde delta förhållande
i värt fädernesland under medeltiden endast rum i
de förnämsta städerna, ty ännu i .slutet af I 5:de
seklet ägde handtverkare på landet inom Sverige en
fullkomlig näringsfrihet, hvilken ock i konung
Christoffer landslag uttryckligen finnes erkänd. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
