Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SK rf».
Skuld.
579
att uppbjelpa de inhemska handlverkcrierne och
äfven i detta fall göra landet oberoende af
utlänningen, vidtog först Gustaf 1 den åtgärden alt
förflytta ett större antal af landtbygdens
handtverkare till städerna, hvilka icke blott erbjödo dem
flere naturliga förmåner, utan äfven delaktighet i
de företrädesrättigheter, som härvarande
fremlingar redan tillvällat sig. Frän denna befallning för
handtverkare alt till städerna inflytta gjorde dock
denne konung flere undantag, på det alt allmogen
icke skulle sakna sitt nödtorftiga behof af
ger-ningsmän. Ännu mer än konung Gustaf I, gynnade
Carl IX och Gustaf Adolf skråtvånget, som nu
äfven inskränktes till landsbygden, hvarjemte i
städerna åldermannen och bisittarne i hvarje
embete fingo magt att tillsätta vissa personer lör att
jaga, gripa och lagfora bönhasar och
försvars-karlar, hvilka senare till en del skyddades af adelns
privilegier. Då till krigens utförande folket (år
1622) äfven åtagit sig lilla tullen och accUen af
alla ätliga och förnölliga varor, som fördes till
torg och marknad, så blef del ock för tillväxten
och uppbörden af dessa kronans inkomster
nödvändigt alt så mycket som möjligt draga all rörelse
från den öppna landsbygden till de med stängsel
och tullportar försedda städerna.
Händtverksinä-starne, som på detta säll alltmera vuxit till en
betydande del af stadernas borgerskap, hafva
sedan äfven uuder de följande regeringarne i mer
eller mindre män fått sina exklusiva privilegier,
soin till en början måhända voro nödiga till skydd
för den späda industrien, i större eller ringare mån
gillade och bekräftade. Ar 1669 utgafs den första
allmänna skråordning, soin ingenting ändrade i
landsbygdens förhållande till städerna (alla, soin
ville idka handtverk, skulle nemligen inflytta till
de senare), men deremot stadgades, att skråen ej
(såsom sedan Carl IX:s tid varit påbjudet) behöfde
eller fingo vara slutna, utan bland mästarnes
antal borde så många sökande upptagas, som
redligen och väl lart ell handtverk, och oin
mäster-prof m. m., som fordrades för inträde i skrået
liorde ej blott embetet utan äfven borgmästare och
råd hafva domsrätt. Kort derefter fingo äfven s. k.
frimästare, med 10 års frihet från borgerlig
tunga, tillstånd att nedsätta sig på Kungsholmen, hvars
bandtverkaregala deraf bar sill namn. Äfven Carl
XI vidmakthöll skråtvånget med stränghet, men
gjorde dock det afseende pä allmogens
föreställningar i detta ämne, att ban tillät, att hvarje
socken skulle få äga en skräddare och en skomakare,
likasom ock de större församlingarna med
laods-böfdingens begifvande ännu flera, till följe hvaraf
dessa landthandtverkare mol vissa gerningsören till
kronan befriades frän all skatt till staderna och
från all åtalan af skråen. År 1720 utgafs en ny
skràorduing, som föga skiljer sig frän den af 1669,
utom genom det stadgandet, att bit anländande
utländske manufakturister och mästare icke skulle
vara förbundne atl ingå i något skrå, utun vara
verklige mästare, saml åtnjuta vissa frihetsår från
borgerlig tunga, då de inför magistraten kunde
visa prof på sin skicklighet i yrket. Äfveu konung
Guslaf III, som eljest ej var obenägen för
näringsfriheten, förmåddes dock år 1789 af särskilda
politiska bevekelsegrunder alt gä borgerskapets
önskningar till mötes med en försäkran, som bland
annat innehöll, att ingen skulle få drifva borgerlig
handel och rörelse, som derå ej burskap vuonit,
samt att societeten eller embetet, stadens äldste
och magistraten skulle äga rätt att inskränka
antalet af handlande eller handtverkare, om flere
anmä|le sig till vinnande af burskap, än som med
afseende på deras utkomst på hvarje särskild ort
skäligt syntes. Genom 1846 års fabriks- och
baudt-verks-ordning hafva ändtligen skrå-embelena
upphört och landtman förklarats oförhindrade att med
biträde af sina hemmavarande barn och lagsladda
tjenstebjon, utan särskild tillåtelse sà väl till eget
och underhafvandes behof, som I ill afsalu,
förfärdiga de fabriks- och handlverks-arbeten, hvilka
såsom föremål för busflit af dem kunna
åstadkommas. För rättigheten alt i siad eller å land hälla
handtverkscerkstad eller med gesällers och
lärlingars biträde idka bageri-, bryggeri- eller
slagleri-handtering, fordras nu mera ingen viss lärotid, men
ändock äfven nu vissa villkor, såsom att hafva
begått herrans heliga nattvard, råda öfver sig sjelf
och sin egendom, äga god frejd, kunna skrifva
läsligt och räkna quatuor species i enkla tal, saml
jemväl att förvärfva mästerskap eller, om
belägenheten är i stad eller inom en half mil ifrån stad,
burskap i samma stad ä det yrke, som skall
utöfvas. (Huru mästerskap vinnes, jemte öfriga hit
hörande förhållanden, jemför arl. Handtverk, saml
om burskaps vinnande art. Burskap.)
Skrüii-uiiV«e eller Skrnu-tnruM (Slerna Caspia)
är äfven en simfogel, med stor, grof, karmosinröd
näbb och svarta ben, samt håller i längd omkring
22 —23 tum. Träflas, fastän i ringa antal, i
skärgårdarna så väl vid vestra som östra kusten. Hon
är löga sällskaplig och mycket skygg, men
försvarar oförskräckt sina ägg eller ungar, då någon
botar dem. Ilon flyger högt, men lefver af fisk,
som hon fångar genom dy kning. Ileones ägg likna
till skapnaden hönsägg, och bon lägger dem pu
bara klippan.
Skuggan, en lagenhet på Stockholms djurgård,
var förut ett jägareboställe, kalladt lioslaynloipet,
men donerades af Gustaf III ät davarande
kanslirådet, sedan presidenten friherre Edelcrantz. Denne
gjorde här flera vackra anläggningar och byggde
bland annat det åttkantiga huset på kullen. Efter
hans död sålde hans arfvingar stället åt
konduktör Enander, som ytterligare förskönade det,
hvartill den täcka nalurbelägenheten liksom sjelf
bjuder banden. Stället är nu fördelt i Stora och
Lilla Skuijyaii, den förra på höjden midtför
värdshuset vid Fiskartorpet, den senare utmed Wärtan.
Hit höra 4 tunnl. åkerjord, 67 tunnl. äng och,
med skog och berg, tillsammans 207 lunnl. Hela
egendomen är värderud till 30,000 Rdr, neinl.
Stora Skuggan till 26,000 och den Lilla till 4,000
R:dr. I årliga afgifter till Djurgårdskassan
betalas derföre 252 R dr.
Skuld (mytb.). Den yngsta af de höga nornorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
