Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
580
Skuldeliref.
Skunch.
eller ödets gudinnor. Deras boning var vid den
roten af verldsträdet Ygdrasil, hvarest Urdas brunn
var belägen. Der kommo de tre systrarna hvarje
dag ut ur deras granna palats och rådslogo,
under bar himmel, om menniskors öden. De höga
nornors rådslut voro oryggliga, så att sjelfve
gudarne måste underkasta sig dem, hvilket man bäst
kan se af sagan oin Balder. — Hvarje dag öste
nornorna vatten ur Urdas brunn och bestänkte
dermed asken Ygdrasil, så att den ej måtte vissna.
Skuldebref. Se: Löpande skuldebref.
üikute, Kiiiar, berättas varit den, som vid pass
år 1150 först införde rim uti nordiska poesien,
lill följe hvaraf sedermera psalmer med rimslut
infördes och kommo i bruk vid den offentliga
gudstjensten.
Skulptur. Bland de sköna konsterna är
Skulpturen icke den som minst blomstrat i Sverige,
särdeles i nyare tider. Några minnen af medeltidens
konst finnas qvar, såsom jätten Finns bild i Lunds
domkyrka m. fi. Någon större utbildning uppnådde
dock aldrig den bildande konsten i Sverige, under
denna lid. Sedermera funnos väl konungar som
gynnade den sköna konsten, men inbemske idkare
saknades för det mesta. Den utmärkt vackra
grafvården öfver konung Joban III och hans första gemål
är Italienskt arbete. Under och efter
tretlioärakri-get och Christinas lysande regering arbetade idel
utländske konstnärer i Sverige; ännu på t?00-talet
gjötos sådana arbeten sotn konung Gustaf l:s och
Guslaf II Adolfs statyer efter modeller af en
Fransman | Archeveque, men emot slutet af samma
århundrade uppträdde den förste store skulptören af
Svenskt blod. Denne var Sergel, hvars arbeten,
Amor och Psyche, den liggande Faunen, konung
Gustaf III:s staty m. fl. ännu beundras såsom
mästerverk. Efter Sergel hafva följt Byström och
Fogelberg, den förre isynnerhet berömd för sina
qvinnliga bilder, liksom Fogelberg för de manliga.
Båda desse konstnärer hafva för det mesta lefvat
i Rom, men deras arbeten finnas till en stor del
i Sverige. Af Fogelberg äga vi de berömda
statyerna af Odén, Thor och Balder, af Apollo och
Venus m. Q.; Byström åter har i sin villa på
Djurgården vid Stockholm bildat ett enskildt
museum af sina egna arbeten. Genom dessa trenne
snillen, Sergels, Fogelbergs, Byströms, bar den
Svenska skulpturen fått Europeisk betydelse. (Se:
Bildhuggeri.)
Skultorp, en by i Westergöthland, tros hafva
fått sitt namn efter Skute, en broder till den
gamle bonden Ilrane den Rike, hvilken, på Rolf
Krakes färd (ill Upsala, härhergernde honom och bans
män. Vid samma by skall nämnde Skule hafva,
under ett hämdekrig, blifvit dödad af sin broder
II ra ne.
Skultuna socken i Westmanland, 1 | mil från
Westerås, består af 50 J förrn, hemman, enl.
Forsell, men enl. stiftsmatrikeln af 48 f\ och enl.
Toneld af 49 Invånarnes antal 1639 var 1,412
personer. Uppskattningsvärdet 254,132 R:dr.
Arealen är I 5,598 tunnl., hvaraf 680 äro sjöar och kärr.
Svarlån genomflyter bela socknen, som i allmänhet
är skogbeväxt. Här ligga Frövi-sjön, Mosjön och
Toftsiön, vid hvilken sistnämnda är ett berg,
Toft-berget, som fordom skall ba ägt en ansenlig
silfvergrufva, inen hvilken förföll under digerdöden.
Kyrkan är gammal och byggd af gråsten. I
Skultuna socken höll Carl Knulssoo fruktlösa möten
med Puke, som förmått bönderne att resa sig.
På föreställning om deras ofog, begärde och
erhöllo de förlåtelse, som beviljades dem, hvarefter
de begåfvo sig hem. — I socknen ligga Skultuna
jern- och messingsbruk, Slagårda (se dessa ord),
IIageroallen, en gård som fordom varit säteri.
Adr. Westerås.
Skultuna bruk lärer blifvit anlagdt i början af
17:de seklet, lill följd af Carl lX:s bref, dateradt
Westerås d. 14 Jan. 1608, hvari länets allmoge
befalles framföra virke, tegel m. m. till elt
mes-singsbruk, som bär skulle inrättas, Sveriges rike
och dess innevånare till gagn och godo.
Anläg-gare lärer ha varit en Valon, Marcus Kock. Det
pantsattes 1612 till mäsler Jakob Johansson,
mes-singsmakare, på behaglig tid för 300 daler. Han
skulle betala till kronan 60 d:lr för hvarje skepp:d
koppar ban erböll, men få 100 d:lr för hvarje
skepp:d oarbelad messing han lemnade. Bruket
bade sedan flera ägare intill år 1645, då
drottning Christina skänkte det åt en H. L. Schiulz.
Det återtogs likväl vid reduktionen, och 1715 köpte
brukspatron P. Mathissen det af kronan till skatte.
Denne utvidgade och förbättrade anläggningen
betydligt. År 1780 d. 9 Aug. förstörde en
eldsvåda alla byggnaderna med undanlag af en
Iräd-hytta, hvilken likväl delade de öfrigas öde d. 9
Mars 1792, då äfven trädgården förstördes. Allt
bar emellertid sedan blifvit ålerstäldt.
Tillverkningen är ungefär 333 skepp:d årligen. Här är
äfven ett jernbruk, hvarest vid 2 härdar smidas
1,200 skeppid, hvarföre i bammarskatt erlägges
12 skepp:d Tackjernet köpes. Afsättningsort är
Stockholm. Bruksslämpeln är S. B med //
derunder.
SkiniiinealHfM socken, annex till Karups
moderförsamling i Halland, 1 ’ mil från Laholm, består
af II £ hemman, uppskattade till 76,415 R:dr,
med en folkmängd af 692 personer och en areal
af 7,406 tunnt., hvaraf 320 äro sjöar och kärr.
Socknen ligger på en slätt vid hafvet och är
blottställd för alla vindar, samt lider af flygsand,
hvilken fordom uppdämde de båda vattendragen
Stensän och ßredhusän, samt gaf dem ett
förändradt lopp. Kyrkan ligger på en böjd, är liten
men vacker, bar ett trädhvalf, och är så gammal,
att folket säger om benne som om många andra,
att bon stått redan fore syndafloden. Hon bar för
icke långe sedan fått elt orgelverk. — Inom
socknen ligger Skottorps säteri (se detta ord). Adr.
Laholm.
Skuni|inr|i, T"6 mtl. skatte i Frenninge socken i
Malmöhus län, bar blifvit bekant som
riksdagsmannen Nils Månssons födelseort.
Skunck, Mila, son af prosten och kyrkoherden i
Wadsunda och Haga, Petrus Olai, föddes d. 14
April 1614. Blef, efter fullbordade studier och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
