Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
584
Skytte.
Skytts |litra ti.
skylld alt på ett verksamt sätt hafva deltagit nti
hertig Adolf Johans planer pä riks-marskembetet
och lemnat denne hemliga underrättelser, om hvad
uti rådet förehades, ett förhållande, som
uppenbarligen stridde mot en rådsberres pligt och svurna
tysthetsed. Slutligen öfverbevisad härom,
förklarades ban 1664 rådsembetet förlustig. Efter sin
afsättning trifdes ban ej mera i Sverige, utan
reste till Tyskland, Frankrike, Holland och England,
sökande hjelp och understöd i penningebryderier,
dels af hertig Adolf Johan, dels af andre, ofta
nog såsom en fullkomlig äfventyrare, merändels
utan att lyckas. Ville bland annat öfvertala
kurfursten af Brandenburg att anlägga en s. k.
Soplio-polis, eller de vises stad, hvarest lärde och
snillen från alla länder skulle på allmän bekostnad
underhållas och få ostördt arbeta. Då alla bans
planer misslyckades, råkade ban slutligen i stor
torftighet och måste ej sällan af bekante tigga län
för de nödvändigaste behofvens fyllande. Sökte
flera gånger göra sig vigtig för Svenska
regeringen och konung Carl XI, genom förebärande af utaf
honom gjorda maktpåliggande upptäckter och kända
betydande hemligheter, men lyckades icke att vinna
gehör. Efter band indrogos flera af hans
förläningar; likväl fick ban vid den eljest så stränga
reduktionen behålla sitt friherrskap. Han afled i
Stockholm d. 23 Juli 16S3, utan manliga
afkomlingar, och med bonom utslocknade hans friherrliga
ätt. Bland af honom utgifna skrifter märkas flera
Latinska afhandlingar och orationer.
Skytte, Gustaf Adolf, den föregåendes
brorson, och riksrådet Johan Skyttes sonson, bar gjort
sig på ett bedröfligt sätt beryktad, såsom
sjöröfvare, innan ban ännu fyllt tjugu är. Han var i
ungdomen både qvick och liflig samt utmärkt för
goda kunskaper. Tillika med någre likasinnade,
hyrde han om hösten 1657 en Holländsk jakt.
Utkomne på hafvet, mördade de den lilla
Holländska besättningen, hvarefter man uppsatte och med
den dödade skepparens sigill förseglade ett
köpekontrakt på skutan, hvilken Skytte derefter
begagnade såsom sin egen. En af deltagarne i
sjöröfveriet, hvilken sedan visade sig bågad att röja
dådet, blef af Skytte och dess syster Anna
mördad. Med erhållen smak på dylika vikingabragder
beslöt Skytte några år derefter att förnya sin
ill-bragd. Ilan och svågern Gustaf Drake, gift med
förbemälda Anna, hopsamlade till ett dylikt
företag tretton man, hvaraf flere likväl icke kände
afsigten med resan. Från Kalmar styrde
sällskapet ut på hafvet, och begagnade dervid det förut
röfvade skeppet. Efter åtskilligt kringsväfvande,
anträlfade man i trakten af Öland ett Holländskt
fartyg. Drake tvang då bela sin besättning att
aflägga trohetsed, hvarpå sällskapet angrep
Hol-ländareo, mördade besättningen, som utgjordes af
sju man, samt flyttade alla dyrbarheterna och do
förnämsta varorna ombord på sjöröfvare-skeppet.
Sedan blef den Holländska skutan grundborrad och
sänkt, icke långt från Öland. Vågorna drefvo henne
dock närmare stranden, och snart spordes bland
folket der i nejden döfva rykten om illbragden.
Drake med sin hustru lemnade fäderneslandet. Allt
blef slutligen upptäckt och Skytte dömdes till döden.
Hans svärfar, en öfverste Hugo Hamilton, bad
förgäfves om nåd för bonom. Hans moder,
landshöfdingen Jakob Skyttes enka, Anna
Bielkenstierna, dog af sorg. Sjelf visade ban stor änger,
och efter en kristlig dödsberedelse arkebuserades
ban d. 2? Apr. 1663 i Jönköping.
Skytte, Walraiii • en Tysk, skildrad såsom
särdeles vild och grym, var den, som år 1317 på
Nyköpings slott Gck af konung Birger befallning
att fängsla dennes tvenne bröder, hertigarne Erik
och Waldemar, hvilken befallning ban pä det
oinenskligaste sätt verkställde. De båda
olycklige hertigarne blefvo, midt i natten och oaktadt
kölden, halfnakne, fängslade till händer och
fötter med tunga jernkedjor, på flera sätt
misshandlade och inkastade uti ett ohyggligt fängelsehvalf.
Walrarn Skytte blef följande året, på samma gång
som Johan Brunke, steglad på sandåsen utanför
Norrmalm, eller det derefter s. k. Brunkeberg, till
straff för sitt grymma dåd.
Skyttelioliu på Eckerön i Mälaren, på ett näs, en
sätesgård af 3 mtl., bar en åbyggnad, som tros
ba varit uppförd af riksrådet Johan Skytte,
hvilken gaf gården sitt namn.
Skyttet är ett gammalt namn, hvarunder
hvarjehanda arlilleripjeser förekomma i gamla handlingar
rörande Svenska krigsmagten. Skyttet var dels
Groft skytt eller s. k. Murbräckor, dels lättare
eller Fältskytt. Murbräckorna voro åter af flere slag;
dit hörde de olika arierna Kartoger och de s. k.
Notslangorna. Äfven fältskyltet hade flere
särskilda klasser af vapen, sådana som Slormstycken,
Falkneter, Mickhakor. Den dubbla Kartogen var
det tyngsta af allt skyttet, till dess konung Joban
III lät gjuta fyrdubbla Nolslangor, som voro ännu
tyngre, vägande ända till 75 skepp:d; den dubbla
Kartogen vägde 50 å 60 skepp:d, Notslangan 24
skepp:d, Falkneter 1 à 2 skepp:d, Stormstycken
ungefär lika mycket, Mickhakor 6 lisp:d, o. s. v.
Kulans vigt skall hafva varit 100 mark i den
dubbla Kartogen och i proportion mindre i de öfriga,
t. ex. i Falkneter 1 à 2 mark. Rörande styrkan
af Sveriges artilleri i äldre tider har man en
förteckning, som upptager vid år 1594 ett antal af
1,432 större och mindre kopparslycken och 2,02?
jernstycken; deribland voro af kopparskyttet
Falkneter de talrikaste, och bland jernskytlet
Stormstyckena; af de förra funnos 259, af de senare
464; af dubbla Kartoger hade man blott 5.
Skyttetyg kallades i de äldre krigen ett slag af
kavalleri-rustningar. Den utgjordes af Stormhatt
eller Stormhufoud och lirage, en Kyggbetäckning och
s. k. Kräfvete, som skyddade bröstet, samt lär—
och armharnesk, hvilka kallades Skerfeor och
Pucklar. Stundom brukades äfven Pantzarskjorta och
s. k. Fyräggare samt Höftharnesk. Skyttetyget
måste hafva haft en betydlig tyngd, ty inan säger
alt Stormhatten ensam vägde 6 marker och
Kragen 8 marker, samt Skerfvorna 7 marker.
Skytts bärad i Malmöbus län, består af socknarna
Hammarlöf, Wemmerlöf, Trelleborg, Maglarp, Tom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
