Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sköldpaddor.
Skttnnarbo.
597
SkOldpaddor fiirnas, så vidt man vet, numera
ingenstädes i Sverige, men såväl i Skåne som på
Öland hafva af Sötvattens- eller Kärr-sköldpaddan
(Emps Lutaria) funnits fornlemningar, som intyga
att denna amfibie inom den närvarande organiska
verldsperioden bär funnits eller möjligen ännu
finnes. I Preussen och större delen af det öfriga
Europa finnes den ännu.
SkUldslKgtlngar. Dermed menas sådane
adelsmän, som från sina fäder ärft ett vapen,
tillhörigt en bekant ätt, ntan att kunna uppgifva i hvad
förvandskap de stå till densamma.
Sköldsven kallades i forntiden en vapendragare,
som bade det särskilda uppdrag att bära sin
ber-res sköld och stundom hålla densamma framför
honom i striden.
ikllirvene, moderförsamling med annexen Håf,
Sämb och Källunga, ett reg. pastorat af 2 kl. i
Elfsborgs län, Skara stift, Jäseneds härad och As
kontrakt, 4 mil från Alingsås, består af
13^-bemman, uppskattade till 46,208 R:dr , med en
folkmängd af 334 personer och en areal af 3,471
tunnl., hvaraf 130 äro sjöar och kärr.
Jordmånen är stenig och dels sand, dels mulljord. Socknen
är skoglös, emedan den fordoa skogen blifvit
uthuggen, hvilket i förening med markens beskaffenhet
vållat fatligdom hos allmogen. Den har deremot
lagt sig på väfnad, isynnerhet af valmar, till hvars
färgning den begagnar elt amne, hämtadt ur
Svar-tesjö, som fått silt namn af detta ämne. Den
färg, det ger åt tyget, förlorar sig aldrig.
Kyrkan är gammal, men tillbyggd 1748 och tornet
1823. Kyrkogården är trädplanterad. Flera
grift-högar finnas nära intill kyrkan. Vid en gräfning
träffades bär år 1750 några mynt från Erik XIV:s
tid, hvaraf tvä voro fyrkantiga klippingar. Adr.
Alingsås.
Skön, moderförsamling med annexen Alnön och
Timrå, elt reg. pastorat af 2 kl. i Hernösands
län och stift, Medelpads fögderi och kontrakt, 1
mil från Sundsvall vid hafvet, består af 31
hemman, uppskattade till 163,600 R.dr, med en
folkmängd af 930 personer och en areal af 5,554
tunnl. De sjöar och kärr, som förmodligen finnas
bär, äro ej till arealen uppgifna i Forsells
"Anteckningar." Kyrkan är den märkligaste i orten.
Den var fordom elt slott, tillhörigt Burarne, och,
som ett sådant, försedt med skottgluggar.
Hvid-felt kallar det Byrisholm. Fale Bure d. y.
förvandlade borgen till en kyrka. Ilan är begrafven
på kyrkogården under en sten, 4y aln läng,
hvarpå hans vapen ar uthugget: en arm med 2 bilor.
Schubert beskrifver dalen, hvari deuna kyrka
ligger, såsom utmärkt både fruktbar och vacker.
"Blomstermattor", säger ban, "betäcka ängarna;
tusenskön, fällnejlikor och andra blomster
om-kransa vägen, som är beständigt backig.
Oupphörligen bär det uppföre och utföre, tilldess
oförmodadt en hafsvik öppnar sig, som omfamnar det
skönaste landskap. På en kulle vid hafvet ligger
Timrå präktiga kyrka, annex till Skön." Adr.
Sundsvall.
Mköuabiicka säteri i Slimminge socken i Malmö-
hus län, består af 1 mtl., bar mycken åker och
äng, en skaltlagd vattenqvarn samt en oljepress.
Manbyggnaden är 2 våningar hög, vackert belägen
vid en uppdämd liten sjö, uppförd af landtrådet
Cornelius Sjöcrona. Framför boningshuset är ett
springvatten anbragt, något i Sverige mindre
vanligt.
SkUnberga socken, annex till Söderköpings
pastorat, belägen J mil frän staden vid Götha kanal
beslår af 34 £ hemman, uppskattade till 224,670
R:dr, med en folkmängd af 1,250 personer och
en areal af 12,289 tunnl., hvaraf 250 äro sjöar
och kärr. Tvärån rinner midt igenom socknen och
delar den i två hälfter; hvaraf den ena är jemn,
den andra bergig. Jordmånen är dels lera, dels
sandmylla. Kyrkan, som är gammal, bar fyra
särskilda gånger blifvit tillbyggd. Altartaflan är
af hög ålder och beslår af några förgyllda bilder.
I koret är riksrådet Johan Axelsson Bjelke, fader
till Johan III:s andra gemål, begrafven. Till
kyrkans märkvärdigheter hör ett aflatsbref, utfärdadt
af biskop Nils. Inom socknen ligga säterierna
Skalboo, fordom Skalum, 3 hemman, med en
vacker manbyggnad af träd och en betydlig trädgärd;
LUjeslad, 2^ mtl., med en stor och prydlig
åbyggnad af sten, men flyglar af träd; bär föddes
Gunilla Bjelke: Votllorps säleri, sambygdt med fyra
andra gårdar, tillsammans 5 bemman, har ett
pappersbruk, elt af de äldsta i riket, emedan det
privilegierades 1716, ett tegelbruk, såg och qvarn:
Wiggeby berustade säteri, |j bemman, med Eggeby
1 hemman, bar en temligen vacker trädgård. —
Flera ättehögar finnas i socknen, en ofTerkälla,
soin kallas S:t Annas, och fordom hållits i mycken
helgd, samt en offerlund, hvars träd man af
aktning för stället, så länge skonade, tills de af
ålder utdogo. På Ljunga ägor bar häradets
uråldriga domaresäte varit, men hvaraf nu mera icke
en sten finnes öfrig.
SkUudal. en egendom i Brännkyrka socken I mtl.,
| mil söder från Stockholm, har fordom varit
betydligt större. Konung Fredrik brukade ofta jaga
här.
Skiin Kngela är en lek, som stundom
förekommer i åtskilliga landsorter, men som är något
svår att bringa i ordning, emedan dertill fordras
ett ungt fruntimmer med någon mimisk förmåga,
som deri är bufvudpersonen. Ilon kallas äfven
Skön Gundela, Skön Wendela, o. s. v. En
vidlyftig beskrifning bärpå finnes i Arwidssons
"Svenska Fornsånger", Del. III, sid. 233.
Skttnnarbo eller Skiunarho jernbruk i Tjellmo
socken i Östergöthland, anlades 1705. Ilär smidas
vid en härd och af köpt tackjern, 290 skepp:d
stängjern, som afsätles dels till Norrköping, dels
till Stockholm och hvarför i bammarskatt betalas
2 skepp:d 15 lisp:d. Här är äfven en slålugn.
Bruksslämpeln är C. F. med cn krona öfver. Till
bruket bör Skönnarbo gård 1 mil. skalle med Ånga
| mtl. frälse, beläget vid en liten insjö. Ilär är
en stor reveterad åbyggnad med tvenne flyglar.
Under egendomen lyda flera bondhemman och 2
sågar. Ägare Ur P. A. Wassorin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
