Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
598
Sköra.
Slafveri.
Sköra i fornsvenskan bryta, förstöra. I
rimkrönikan säges: "Tu skipp af them tba skörde", (tv&
skepp förstördes då af dem).
Skörbjuggsört (Cochlearia officinalis) finnes pä
stränderna, särdeles i de nordliga bäfven, och är,
dä den begagnas färsk, af ovanligt uppfriskande
egenskap för personer, som i dessa trakter
angripas af en förlamande skörbjugg.
Skurdalsporten, en slags portlik fjällöppning
vid Norska gränsen på vägen till Trondhiem.
Skörden. Efter mångåriga observationer bar man
funnit, alt skörden, öfver bela riket taget,
vanligtvis förhåller sig på del sätt, att af 7 år
hafva 3 varit goda, 3 medelmåttiga och t
missväxtår. Under loppet af 28 år, från 1815 till 1843,
har skörden inom hvarje län varit följande:
Län. God. [-Medel-mil-] {+Medel- mil+} t ig. Under
medel-màllan. Svag. [-Missväxt.-] {+Miss- växt.+}
Malmöhus . .. 16 8 3 1 —
Christianstads 13 10 3 3 —
Halmstads .. . 8 7 8 2 2
Carlskrona . . 6 14 6 1 —
Wexiö..... 5 15 6 — 2
Jönköpings. . 7 12 7 i 1
Kalmar..... 6 16 6 | —
Linköpings . . 11 13 1 2 —
Marieslads . . * 10 9 3 2
Wenersborgs 5 10 9 3 1
Göthehorgs . 10 13 3 1 —
Wisby..... 10 11 7 — _
Stockholms.. 8 16 — 3 1
Upsala..... 11 11 1 3 2
Westerås . . . 6 12 7 — 1
Nyköpings . . 7 14 — fi 1
Örebro..... 10 12 1 3 —
Carlslads. ... 4 9 10 1 2
Falilu...... ti 10 7 2 2
Celle...... 6 9 10 — 3
Hernösands.. 9 12 6 _ 1
Östersunds .. 6 8 8 _ 6
Veslerbottens 3 10 8 — 6
Norrbottens . 3 12 3 1 7
dä för några år uppgifter saknas om förbållandet
inom vissa län. Skörden utgjorde, med afdrag af
utsädet, år 1810, 6,702,835 tunnor spanmål af
alla slag jemte potatis, år 1828, 9,758,109
tunnor och år 1842, 11,661,333 tunnor, samt är
således uti elt jemt och ganska betydligt stigande.
Skörl betydde i gamla Svenskan buller, ovàsende.
Skörstorps socken, ett af annexen till Hångsdala
moderförsamling i Skaraborgs län, 1 mil från
Falköping, består, med Hångsdala och Gerum, af 36
|-bemman, med en folkmängd af 331 personer för
Skörstorp allena, och för bela pastoratet en areal af
4,281 tunnl., hvaraf 125 äro sjöar eller kärr.
Upp-skattningsvärdet för pastoratet är 129,797 R:dr.
Kyrkan är af sten och rund med en tornspira;
åldern okänd. Skörstorps socken består nästan af
en enda by. Jordmånen är svartmylla, till en del
sandblandad, inen brukas illa. 1 socknen ligger
säteriet Orreholmen (se detta ord). Adr.
Falköping.
Skörtinge, \ mtl. frälse-säteri i Skärkinds
socken i Östergötbland, med derunder lydande 9 mtl.,
bar en vacker manbyggnad och stor trädgård med
orangeri. Säteriet uppbyggdes af öfverste
Wennerstedt.
Skötkonung, detta tillnamn gafs åt Erik
Segersäll son, den unge Olof, då ban, buren i
Tbor-gny Lagmans famn, eller sköte, dagen före
slaget på Fyrisvall, 98 4, af Svenska allmogen
hyllades såsom blifvande konung och sin faders
efterträdare, i händelse denne skulle omkomma i
striden mot Styrbjörn Starke. Olof var då omkring
10 år gammal.
Skött i gamla Svenskan fort, snart. I rimkrönikan
säges: "Helge Olaff svarar sköt", (Olof den Helige
svarar hastigt).
Slabbnins kallas om skeppsbord gammalt,
odog-ligt tågvirke, som lindas om ankartåg och
rund-bull på de ställen, der de äro^utsatta för nötning
(skamfilning).
Slafhandel. Sedan Europas folk och regeringar
ändtligen insett den skändliga orättvisan af
slafveriet, bar lagstiftningen i de Europeiska staterna
börjat motarbeta först slafhandeln och sedan sjelfva
slafveriet. Det senare kan nemligen finnas utan
det förra och är i de länder der det vunnit seklers
häfd svårt att utrota, emedan det utgör
grundvalen för en mängd förhållanden i den enskilda
hushållningen och affärslifvet. Slafhandeln inom
landet torde vara svär att skilja från slafveriet,
men slafhandeln från land lill land,
menniskohande|n i den ena verldsdelen och exporten af slafvar
till en annan, denna stora och mest skändliga
slafhandel, bar deremot blifvit förbjuden långt förr an
lagstiftaren ansett tiden vara inne att angripa sjelfva
slafveriet. Det är förnämligast ifrån England, som
protesterna emot slafhandel och slafveri utgått;
den Engelska regeringen bar afslutat traktater for
detta ändamål med andra länder, och deribland
äfven med Sverige. I sammanhang med dessa
diplomatiska förbindelser, stiftades vid riksdagen 1828
—30 en särskild lag emol slaf- eller såsom den
underligt nog benämndes, Negerhandel. Allt
deltagande i sådan handel, vare sig genom
personernas bortförande eller genom utrustande af fartyg
för sådan handel, belades med dödsstraff. Hvarje
fartyg, som tillbör Svensk undersåte och förer
negerslafvar, konfiskeras med all den laddning det i
öfrigt kan medföra. Den som i mindre mån,
såsom kommissionär för sådan handel eller såsom
matros på slafskepp, befordrar slafhandeln,
straffas med fästnings- eller tukthus-straff, och oin ban
är embetsmän mister han tjensten. Denna lag
erkände dock ännu äganderätt till slafvar och rätt
att köpa och sälja dem i de länder, der slafveri
lagligen finnes. Detta inträffar inom Svenska
länder blott på ön S:t Barthélemy, och äfven der
afskaffas småningom slafveriet.
Slafveri bar icke funnits i Sverige sedan den gamla
träldumen redan under medeltiden upphörde. På
ön S:t Barthélemy fortfor Negerslafveriet ända till
dess rikets ständer vid 1844 — 45 årens riksdag
vidtogo åtgärder för slafvarnes friköpande, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
