Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Slätte.
Slotlslofven.
601
upproret. Var 1533 slotlslofven pà Kalmare slott.
Ar 153i slotlslofven pä Leckö. Ar 1542 blef
ban pä sin gård Grässkääl i Småland af Nils Dacke
ibjälskjuten med tre lod på sin säng, då ban låg
i själlåget.
Slatie, l.yiler, till Söderby, nämnes år 1544,
jemte liera andra, såsoin slotlslofven på Stegeborg.
Slätte, IV i Is, till Algö och llögsrum, en son af
Bengt Weruerssou Slätte, var öfverstlöjtnant på
Gustaf Adolfs tid, och berömmes för m.vcken
käck-bet. Adlades och introducerades pä riddarhuset
1625.
Slavika eller Slavacli, Claus, en son af herr
Claus Clausson den Gamle i Myreby och fm Märta
Wase, herr Ingemund Johanssons till Ekeby
dotter, uämnes år 1440 såsom riddare och
under-lagman i Upland å Bengt Jönssons vägnar.
Sledortn. Henrik, magister, uppgifves hafva
varit en af Gustaf Wasas lärare, som i hans
ungdom undervisat honom uti åtskilliga vetenskaper.
Blef år 1514 professor i Upsala, och böll
erkebiskop Gustaf Trolles parti, under dennes fejd emot
riksföreståndaren Sten Sture d. y. Var sedan
någon tid konung Gustaf I:s kansler, till början af
året 1531, dà ban i denna befattning efterträddes
af Olaus Petri. Är nämnd ibland dem, som
bevistade mötet i Örebro sistnämnda år.
Sleiiicour, Julian Peter, född 1714, blef
1765 etb. och polit. professor vid Upsala akademi.
Utmärkte sig för en synnerlig lärdom och slor
arbetsambel. Följde i sina föreläsningar
Pufen-dorfs och ännu mera Wolffs föreställningssätt,
hvilken sednares geometriska metod ban alltid
an-säg såsom säkraste vägen till vissbet och bästa
grundläggningen för vetenskapliga afhandlingar.
Ytterst nilfull för ungdomens undervisning, var
ban outtröttlig i del muntliga meddelandet, men
bade ej sinne för att såsom skriftställare framträda
infor en större allmänhet. Var icke endast
utmärkt såsom en grundlärd man och djupsinnig
tänkare, utan har älven inom det samhälle, der
ban verkade, elterlemnal ett kärl minne genom
sitt milda och fogliga lynne, samt genom sin stora
välgörenhet, som, så vidt förmågan räckte,
alltid var den nödställdes tillfhkt. Bland andra
vackra drag, man om bonom känner, berättas äfven
buru ban en dag, med noggrann stränghet i
rättvisans fordringar och med ett för alla böner och
tårar döfl öra, i sittande konsistorium afslog en
fattig enkas böneskrift om ett ringa understöd,
pä den grund att akademiens medel, efter bans åsigt,
icke borde bero af konsistorie-ledamöternes
bevågenhet, men sedan af egna medel årligen
understödde samma enka med en större summa än
den bon begärde. Afled 1785 efter ett långsamt
aftynande och kroniska lidanden.
Slens betydde fordom trög, lat. Slentra: gå och
lattjat.
SHT i gamla Svenskan rockärm, handske äfven
Stålhandske, armharnesk.
Slika i gamla Svenskan krypa, smyga; deraf slinka.
Sliuiuiinge socken, annex till Efverlöfs
moderförsamling i Malmöbus län. Slimminge ligger i
Wemmenbögs härad, 2 mil frän Ystad, och
består af 321 hemman, uppskattade till 218,470
R:dr, med en folkmängd af 1,790 personer och
en areal af 6,364 tunnl., hvaraf endast 10 äro
oländig mark. Jordmånen är i allmänhet mager
och höfängsten medelmåttig, men torflägt finnes
till husbehof. I socknen ligga säterierna
SkOna-back (se delta ord) och Brodda mil., som är
väl bygdt, har tillräcklig skog och god äng. Adr.
Lund.
Slind i gamla Svenskan bred, vid.
Slipa i gamla Svenskan hemligt smyga sig undan;
deraf underslef.
Slisk i gamla Svenskan detsamma som girig.
Slissiui; benämndes fordom ett slags linneväfnad,
som tillverkades i Schlesien och deraf kallades
"Scblesiskl linne", hvilken benämning med tiden
förvrängdes till "Slissing." Konung Carl XII
nyttjade skjortor af sådant linne.
Slittt kanin i Othems socken på östra sidan af
Gottland, är den största och bästa hamnen på
denna ö och en af de yppersta i Östersjön. Den
har två inlopp, ett på hvardera sidan om
Enehol-tnen, en ö, der Carl Gustaf lät anlägga en
fästning, som likväl längesedan är raserad. Det bar
ofta varit fråga om att göra Slitö till en frihamn,
men hvilket hindrats af stridiga intressen. Ar
1827 fick emellertid hamnen tillåtelse att in- och
utföra lofgifna varor.
Slopa ett fartyg säges, när det anses odugligt att
vidare begagnas, och deiföre sönderbugges för att
använda de brukbara delarna till andra behof.
Detta ord blef 1837 bekant för allmänbeten
genom en tvist, som då fördes mellan förvaltningen
af sjöärenderna och befälhafvande amiralen på
Skeppsholmen i Stockholm, rörande elfva
kanonslupar, hvilka regeringen, på förvaltningens
förslag, tillåtit att nedhugga till »vår reparation,
d. v. s. alt förbygga dem till kanonjollar, men
som befälhafvande amiralen och varfscbefen i
stället företagit sig att slopa, således belt och hållet
förstöra. Man bade medhunnit (> slupars
sönder-tagande, då saken blef bekant genom en artikel i
Aftonbladet. Regeringen, som ingenting visste
derom, infordrade uppgifter från vederbörande, och
nu uppkom en vidlyftigare skriftvexling mellan de
särskilda embetsverken om betydelsen af orden
"slopa" och "nedhugga." Ehuru det ej kunde
döljas att amiralsembetet på Skeppsholmen
öfverskridit gränsorna af sin behörighet, följde
likväl derpå intet ansvar, utan regeringen lät bero
vid hvad som skett, och äfven de öfriga fem
sluparna blefvo sedan slopade.
Slottslijelpen beviljades såsom ett allmänt
skattebidrag till Stockholms slottsbyggnad år 1727.
Den var från början blott beviljad för fyra år,
men förnyades sedermera tid efter annan. Genom
1810 års riksdagsbeslut blef den inbegripen
under den allmänna bevillningen.
Slottsladugarden, en liten kungsgård på
Gottland, ^ mil från Wisby, som varit utarrenderad
på 50 är åt afl. öfverste Klints arfvingar.
Slottslofveu kallades fordomdags den, som hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
