Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SlUttlittg.
SlUJdexpoaitioner.
603
lliillliUg, moderförsamling, med Mistelàs annex,
ett konsist, pastorat af 2 kl. i Wexiö län och
stift, i Allbo bärad och kontrakt, 2 J- mil frän
Wexiö, består af 42 bemman, uppskattade till
116,580 R:dr, med en folkmängd af 2,050
personer och en areal af 25,342 (unn| , hvaraf 1,610
äro sjöar och kärr. Jordmånen är dels svartmylla
dels mojord. Inom bela pastoratet räknar man
110 större och mindre sjöar, hvaraf den största
är Hymmen, 1 mil lång och ^ mil bred.
Tolls-torpt-sjön, som var ganska fiskrik, är numera
urtappad. — Kyrkan nybyggdes 1841 1S42 på
samma ställe, der deu gamla stått. Hon är
försedd med torn. Det gamla altartäcket, som
numera är fönnultnadt, var gjordt af den mantel,
Turkiske sultan skänkte Lars Tursenius (se detta
ord). I socknen ligger SltOtnhull, 1 mtl. säteri,
som fordom tillhört Strömfeldska slägten. — Ett
kalcinerverk , i medlet af förra seklet inrättadt på
Iddbergs skog af bandianden Broms i Stockholm,
är numera nedlagdt. Adr. Wexiö.
SlätlHkr» moderförsamling med Quibille annex,
1 reg. pastorat af 2 kl. i Halmstads län,
Götbe-borgs stift, Halmstads härad och kontrakt, 1 , mil
från Halmstad, beslår af 61 y bemman,
uppskattade till 106,457 R:dr, med en folkmängd af
1,390 personer och en areal af 23,328 tunnl.,
hvaraf 1,240 äro sjöar och kärr. Socknen bar
förmodligen fått sitt namn af den slättbygd, som
utgör densamma, i motsats till bergstrakten hvaraf
den omgifves. Jordmånen är dock stenbunden och
fli.itailn och Sloidn, utom el t par mindre,
genom-flyta socknen. Kyrkan är af sten och tillbyggdes
senast 1776. — I socknen äro åtsjilliga
fornlemningar af ättehögar och bautastenar. — Här
föreföll, under Erik XIV:s krig mot Danmark,
slaget vid Marekiirr (se delta ord i supplementet), och
inan har ofta vid gräfningar i jorden funnit
ben-rangel, vapen och rustningar. Är 1784 Iräffades
en väl förgylld hjelm, hvari satt en död>kalle.
Till sällsamma fynd må räknas det som gjordes i
en ek, nedhuggen på 1780-talet. Man fann der
nemligen en benrangel med ett gevär bredvid sig,
båda invuxna i trädet. Förmodligen bade
soldaten sökt skydd i den ihåliga eken, der träffats af
en kula och trädet sedan tillslutit sig kring hans
lik. Mimogen vet äfven berätta om ett annat
fältslag, som stall hafva ägt rum mellan Svenskar
Danskar pä Frösbokes skog, tnen hvilket torde
vara mera osäkert. Adr. Halmstad.
SIMluge moderförsamling med Eftra annex, ett
reg. pastorat af 2 kl. i Halland, Götheborgs stift,
Årstads härad och Halmstads kontrakt, mil
från Falkenberg vid hafvet, beslår af 21 y
hemman, uppskattade till 66,775 R:dr, med en
folkmängd af 596 personer och en areal af 4,189
tonni., hvaraf endast 15 äro kärr eller oländig
inaik. Socknen skall ba fått silt namn af Slunga
(slynge), emedan jungfru Maria befallt, det en
kyrka skulle byggas på så långt afstånd från F.flra
som dea starkaste karl i socknen kunde slunga en
sten. Visst är,falt kyrkan är gammal. Dess
altartafla^ i bildhuggeri föreställande frälsaren på
korset, med Maria och Johannes slående der
bredvid, är förfärdigad 1667. I socknen finnas
åtskilliga fornlemningar, såsom bautastenar,
domkretsar, en offersten o. s. v. I LAngaberg, vid
Bergagård, är en grotta, hvilken går så långt in i
berget, att mao icke vågat undersöka hela dess
längd af fruklan för någon olyckshändelse. Pa
en utmark ligga en mängd större och mindre lösa
stenar, hvilka vid första anblicken se at sorn
qvarlefvor af ett nedsjunket berg. Bexell tror sig
icke böra våga någon gissning öfver deras
tillkomst. Adr. Falkenberg.
KtlMJ(l«x|»ON i tioner. Det offentliga utställandet
af inhemska slöjdalsler till allmänhetens
skärskåd-ning och betraktande, måste naturligtvis bidraga
att göra industriens produkter till beskaffenhet,
nytla och pris allmännare kända, sä väl inom
landet som ock för utländningar, dymedelst befordra
afsättningen och bereda den för dylika
produktioner nödiga uppmuntran. Detta bar ock varit
grundidoen för de i Sverige hållna
industri-expositioner, af hvilka den första större bos oss
föranstaltades i Stockholm sommartiden är 1823. Framl.
stadsmajoren och riddaren J. Westin var den man,
soin dertill först gaf väckelse, i det ban vid ett
sammanträde af i hufvudstaden boende eller vid
riksmötet närvarande industri-idkare utvecklade,
hurusom en sådan exposition skulle kunna bevisa,
att vårt lands fabriker och verkstäder vore i stånd
att åstadkomma lika vackra, goda, och till
möjligast lika priser säljbara industriprodukter, som
de utländska i samma väg. Sedan derefter äfven
direktören, brukspatronen och riddaren A.
Zethelius åtagit sig att ombesörja vården orb det
materiella bestyret vid den nu beslutade första
allmänna Svenska slöjdexposilionen, öppnades den
slutligen i Aug. manad 1823 i Kejserska linset vid
Rödbolorget. 25 olika slöjdarter af 62 särskilde
insändare blefvo der representerade och de
inlein-nade profstvekenäs antal besteg sig till 436.
Äfven den s. k. "husslöjden" bade dit infördt flera
profver af bomullsväfnader, tillverkade af
fruntimmer, bland hvilka äfven en bondhustru på
Gottland insändt bomullstyger. De förnämsta bland de
utställda industri-produkterna voro dock insända
från rikets utmärktare fabrikörer i siden, bomull,
linne, snickare-arbeten, musikaliska instrumenter,
ur, jern-, stål-, messings- och brons- samt
bleck-arbeten, äfvensom porslins- och glasvaror. — Den
andra större slöjdexpositionen bolls i Stockholm
år 1834, på Svenska industiiföreniDgens
föranstaltande, och företedde icke mindre än 2,002 i en
särskild kalalog speciGcerade artiklar af olika slag
och beskaffenhet. Tredje större slöjdexpositionen
hölls år 1840, äfven genom Svenska
industriföre-ningens föranslallande, och de utställda artiklarnas
antal befanns då vara 1336, hvilkas totalvärde
beräknades att uppgå till omkring 45,000 R:dr
B:ko Smärre slöjdexpositioner hade dessutom
under denna tid hållits dels i Cbristinebamn i Mars
månad 1834, på dåv. landshöfdingen at Wingård*
föranstaltande, dels i Götheborg år 1836, i
Chalmerska slöjdskolans lokal, äfvenledes till följe at’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
