Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
608
Smörbakelser.
Snakenborg.
gårdarne, och ej allenast för sig och sitt folk, ulan
ock för vänner, gäster och fremmande, fordrade or
konungens kök och källare, samt af kungsgårdens
underlydande allmoge, hvad de helst behagade.
Smörbakelser. Sådana läckerheter, på stället
äfven kallade bladkakor, och gjorda af bvetemjöl
med smör och ägg till ett tefats storlek, pläga
af qvinnorna i Westbo härad, jemte annan
traktering, medtagas i deras förningar till
bröllopsgården, aftonen före der i orten tillställda bröllop.
Smörjelse. I tredje eller fjerde seklet af vår
lideräkning infördes den seden, att, då någon
skulle döpas, icke blott hans hufvud, utan ock
kroppens öfriga lemmar smordes med olja, hvilket
skulle tjena som en förberedelse till den heliga
akten, och syftade derpå, att den döpte i och
genom döpelsen fördes till kamp emot satan,
såsom Jesu Christi stridsman, på samma sätt som i
fordna tider kämpame i det gamla Rom eller
Grekland plägade smörja sig, innan de uppträdde till
brottning vid fäktarespelen. Äfven i Sverige
begagnades ännu vid reformationstidens början
samma ceremoni vid barndop, på det sätt, att
presten, efter vissa till barnet framställda frågor,
som af faddrarna besvarades, tog olja, gjorde
dermed ett kors för bröstet och ett annat mellan
skuldrorna på barnet och sade: "Gud, som af sine
stora misskund dig till Döpelsen kallat bäfver, ban
smörje dig ined glädjones oljo!" Detta bruk blef
dock snart derefter afskalfadt. Men smörjeisen bar
dessutom äfven haft en annan betydelse.
Apostlarne, soin predikade uti judalandet, plägade
nemligen smürj.i mänga kranka med olja, och böta
dem. Ehuruväl ett sådant botningssätt måste
anses vara öfvernaturligt och sjelfva smörjeisen
symbolisk, blef den dock omsider, inom den
kalbolskt-kristna församlingen, ansedd som en helig
förrättning, hvilken borde försiggå med dem soin lågo
i själtåget, och år 143b fick den på mötet i
Florenz sitt rum bland de egentliga sakramenten. Den
skull», efter de påfviskes förmenande, "gagna
menniskorna i sista stunden af deras lefnad, afstryka
syndernas öfverlefvor, tilldela och föröka Guds
nàd, samt tjena själen till styrka.11 Delta var
således upphofvet till den hos katholikerna brukliga
yttersta sinörjelsen. Men i Sverige har efter
reformationens införande äfven delta blifvit allagdt.
Siiiikrkliui|ien i Westbo. Detta namn har man
gifvit åt Dannäs i detta härad belägna socken, der
marken prunkar med rika bokskogar, i stallet för
de eljest i häradet allmänt förekommande moarnas
forutrad. Dock visar mängden af fururötter i
mossarna , att furuskogar äfven här fordom funnits.
Jordmånen i Dannäs består af mer eller mindre
grusblandad svartmylla; men oaktadt socknens
bördighet och rika tillgång pä löfskog är ändock
fal-tighjonsantalet der störst i häradet.
Sintf rlionrte. Sådan tionde utgår i Bohuslän,
äfvensom i andra orter, med en mark årligen efter
hvarje ko, som bonden på gården äger, hvilket
berakningssätt ingalunda bar sin grund uti senare
konventioner, utan i ett orgammalt bruk, hvilket
upplyses af åtskilliga i pastorsarkiverna förvarade
pergamentsdomar från Danska tiden. Endast pà ett
par ställen utgår denna utskyld efter en på
hemmanen åsätt bestämd qvantitet smör, hvilket i alla
afseenden synes vara det riktigaste. Det
förstnämnda beräkningssättet gifver nemligen anledning
till mänga underslef, itby att bönderne olta
uppgifva ett mindre antal kor an de äga, och tyckas
sålunda, i fullkomlig motsats mot hvad fordom
skedde, nu för tiden allt mer visa sin benägenhet
att undanhålla presterskapet äfven dess lagliga
inkomster.
SnatlundH socken, ett konsist, pastorat af 3 kl.
i Örebro län, Strengnäs stift, Sundbo härad och
Kumla kontrakt, 4J mil från Örebro, består af
41 T’j hemman, uppskattade till 141,785 R:dr, med
en folkmängd af 1,6S8 personer och en areal af
22,217 tunnt., hvaraf 2,200 äro sjöar och kärr.
Redan år 1314 omtalas "Snavalunda" och
förteckningen pä socknens kyrkoherdar börjar vid slutet
af 1500-talet. Kyrkan är ombyggd 1770.
.Marken är bögländ och en mängd små vattendrag
genomskära den åt alla håll, stundom upprinnande
från 4 till 500 fots böjd. Sjön Anlen, vid
socknens södra gräns, ligger 383 fot öfver hafsytan.
Inom sorknen märkes TJel/oeatads säteri, 3 mtl.,
soin fält namn efter den fordne landidrotten
Tjelf-ve, hvars ättehög och griftsten visas här. Näns
hustru bette Dåfra, och efter henne skall
Dåfra-sjön ha fått sitt namn. Aspa och Ahlyrena bruk
ligga till en del inom socknen. Adr. Askersund.
Innfluudn qvarnar i Ånsta socken, ligga J mil
från Örebro. Ilär äro äfven Derå sågar.
Gevärsfaktoriets borr- och sliphus hade bär sin plats;
men dä faktoriet i Örebro upphörde 17 98,
förvandlades borrhuset till en vanlig smedja. Man
bar här funnit trippel.
Snakenborg, Cerlinrd, riddare och riksråd,
var år 1367 höfvidsman pà Axevall, då ban
samma år med konung Magnus i Stockholm upprättade
elt fördrag. Nämnes under år 1386 såsom
höfvidsman pä Hästaholm.
Snakeiitiorg, (àiistaf L»urenmon, var 1434
höfvidsman på Kleckeberga vid Kalmar och riddare.
Samma år riksråd, då ban i Stockholm, tillika med
flera af riksens råd, underskref en skrift om
konung Eriks af Pommern okristliga regemente och
edsbrolt. Var 1452 höfvidsman pä Åbohus, då
ban uuderskref elt skifteshref med Nådendals
kloster, 1460 lagman i Tio härader, då han bland
annat utgaf ett dombref för abboten i Nydala
kloster på en gård. Var 1463 för andra gången
höfvidsman pä Äbobus.
Snakenborg, Laurens, var riddare och
riksråd år 1435, då ban i Stockholm bevistade och
underskref förlikningen mellan konung Erik af
Pommern och riksens råd. Är 1438 bevistade ban
Telge möte, och 1440 var ban ett af de Svenska
sändebuden till mötet i Lödese, hvarest ban ock ined
de Norska sändebuden slöt ett förbund d. 9 Febr.
Är 1441 slöt ban ett förbund emellan Sverige och
Norrige, och samma år i Kalmar d. 25 Juni ett
annat förbund dessa begge riken emellan. Är 1449
var ban höfvidsman på Axevall, då ban utgaf ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
