Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
610
Snarkil.
Snoter.
en stor del af Snapphanarna till sina boningar
samt sökte nåd och förlåtelse hos Svenske
konungen. Mänga fortsatte dock ännu länge efteråt det
blodiga och vilda yrket.
Hnarkils jernbruk i Silleruds socken i Wermland,
smider vid en bärd 450 skepp:d stångjern,
hvarförutan bär idkas brännstålstillverkning samt ett
betydligt spik- och manufaktur-smide.
Hammar-skatten är 4 y skepp:d. Tackjernet köpes.
Afsätt-ningsort är Götheborg. Bruksslämpeln är ett
sammanbundet /M/J. Äges af intressenter, men
disponeras af Hr O. C. Groth.
Snart faiijjet, Hiinrt förjiinset, ett forntida
ordspråk, som visar huru de gamle misstrodde den
hastiga lyckan och de alltför lätta förvärfsmedlen.
Simia litfgar eller bttig, ett fjäll i Jemtland,
hvilket Hisinger anser äga Åreskutans höjd.
Schubert säger, att det är betäckt af eviga snöfält
och lyser öfver de andra fjällen, hvilka bilda en
halfkrets omkring Ånnsjön.
Sneckenbors;, Jöran Uir«son, herre lill
Norr-näs och llåberg, en son af Ulf Henriksson till
Fyllingerum och Norrnäs, var 160 i hofmästare
bos hertiginnan Sofia af Sachsen, t CO? och 160S
ståthållare pä Leckö och 1G09 ståthållare på
Upsala slott.
Sneckenborcr, Jakob Jnkobason, till Stäflö,
blef 1608 slottslofven på Kalmarslott under
ståthållaren lians Erikssons frånvaro. Utnämndes 1609
till vice amiral och fick följande året det uppdrag
af konung Carl IX, att med åtta smärre skepp hälla
farvattnet i Kalmar sund, så vidt möjligt var, fritt
frän fiender. Blef Kitt ståthållare på Kalmar
slott och t (i 12 öfverste öfver allt Smålands
rytteri och knektar. Gustaf II Adolf utnämnde
honom I 621 till vice president i Svea hofrätt, och
således fick han tjena sitt fädernesland bådo som
krigsman till sjös och lands, embetsmän och
domare. Han dog år ! 627.
Snelli Jiiliaii. bette den första boktryckare som
fanns i Sverige. Han nedsatte sig omkring år 1483
1 Stockholm, och anlade der det äldsta Svenska
boktrvckeri. På detsamma trycktes nämnda år den
första bok, som blifvit utgifven i Sverige. Den
hade till titel: Dialogu» Creaturarum moratiiatlül
eller moraliskt samtal emellan djuren, och i^r prydd
med flerfaldiga träsnitt. Ett exemplar af denna
bok visas ännu på akademiska biblotbekel i Upsala.
Snellt-rtfris säteri, 2 mtl., i Färingtofta socken i
Cbristianstads län, med underliggande 5| insocknc
och 5 J|| utsockne frälsehemman, utom torp, bar
god åker och äng, tillräcklig bok- och ekskog,
2 qvarnar och en såg, samt en vacker trädgård.
Om dess ålder och anläggning bar man ingen
underrättelse.
Snealiiisuberg i Börslils socken i Upland, 1
mtl., ägdes 1625 af en Pehr Maltsson, men liar
sedan kommit under kronan, emedan drottning
Christina år 1646 skänkte det till grefve Pehr Brahe,
som bortbytte del mot en egendom i Tierp. Här
anlades af ryttmästaren Getbe ett mindre
linskäckt-verk.
Snibeatngan. Se: ]Voxtorps socken.
Snima betydde i gamla Svenskan detsamma som
nyligen.
Snogeholm* säteri, 1 * mtl., i Söfde socken och
Malmöhus län, har en enkel och föga betydlig,
men täckt belägen åbyggnad vid en udde i den
insjö, hvaraf stället fått sitt namn. Der bar
fordom legat en befästad borg, hvaraf några få
lemningar ännu synas. På ön Hayerholmén, som
ligger icke långt från gården, finnas, i ett bokträd,
tvenne hjertan inskurna med årtalet 1731 , ett
bevis, huru länge en sådan ristning kan förvaras i
stammen af ett träd.
Siiotferiip* säteri i Mälby socken i Vestra Göinge
härad i Cbristianstads län. (Se: Vellby).
MnuiUky, (ieiirj; Fredrik von, af en ifrån
Schlesien härstammande ätt, skref sig herre till
Sätra. Född d. 20 Dec. 1647, var ban en soo af
Svenska envoyén till Regensburg, Georg Hansson
von Snoilsky, hvilken af drottning Christina
adlades 1651. Ingick i tjenstgöring vid kongl,
kansliet, och blef 1681, såsom kommissions-sekreterare,
samt sedermera såsom envoyé extraordinaiie från
Svenska hofvet anställd vid riksförsamlingen i
Regensburg, hvarest han bland annat med mycken
ifver arbetade på allianstraktaten med Hannover oeb
Braiinschweig-Lünebiirg. Utnämndes sedan till
kansliråd , och blef 1704 hofkansler. Dog d. 1 Mars
1705.
SnoilMky, Johan von, en sonson lill Georg
Hansson Snoilsky, utnämndes 1769, såsom
varande schoutbynacht, eller som det nu kallas
kontre-amiral, och B. af S. O , till riksråd. Blef samma
år Kom. med St. K af S. O. Upphöjdes 1770 till
friherre och 1771 till grefve, men blef uti
ingendera egenskapen introducerad på riddarhuset.
Nedlade rådsembetet d. 27 Mars 1772, och afled d. 13
Mars 1787.
Snoken är en giftlös orm, som bar hufvudet
ofvantill belagdt med plåtar och langl afsmalnande
stjert, som utgör omkring j-—j af kroppslängden.
Tvenne arter förekomma i Sverige: Mtmunna
Sno-ken och Stata Snoken’, den förra är ofvantill svart
eller grå med svarta fläckar, samt under svartblå
med ett hvitt eller gult band längs ät nacken;
den senare brunaktig med svartaktiga Häckar laogs
ryggen samt ett svarlaktigt tvärband öfver
nacken. Allmänna snoken håller sig helst på
lågländta och fuktiga platser, saml besöker äfven
fäbodar och stundom menniskoboningar, gödselhögar
o s. v., emedan ban älskar värmen; men den
släta snoken vistas företrädesvis på högländta, torra,
klippfulla, med buskar eller ljung beväxta ställen.
Den allmänna snoken kallas efter sina
vistelseorter äfven husorin, tomtorm och vnttunrrn, och
gifver, retad eller skrämd, en vätska ifrån sig, som
bar en egen frän lukt, hvilken stundom kan
förorsaka äckel och kräkning. Bland Svenska ormar
är han den största och blifver stundom ända lill
vid pass 2 alnar lång. Båda arierna lefva af miiss,
ödlor, grodor, maskar och insekter, samt ligga om
vintern i ide under löfhögar, trädrötter, o. s. v.
Snoter, i gamla Svenskan detsamma som ta!<vn,
snabhordig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
