Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sollefteå.
Solstingen.
621
fått sitt oamn deraf, att solen middagstiden bär
skiner längs än. Det fall elfven här bildar, är
dess sista, innan den utfaller i hafvet. Kyrkan,
som tillbyggdes 17 73, är till sitt inre värdig
och skön; men liknar, säger Schubert, till sitt
yttre mer en danssal än ett tempel. Den har en
vacker altartaUa, men ännu 1820 intet orgelverk.
Från klockstapeln har man en praktfull utsigt
öfver nejden, en fruktbar slätt, vattenfallet och ett
kägelformigt, skogbeväxt berg, som böjer sig
midt deremot. Till pastoratet bör Granmge bruk
(se detta ord), som bar egen pastor. 1 socknen
ligger Solle/teä bruk (se nedanföre) och en
belso-brunn, som började begagnas 1745 och har god
tillgång på ockra. Schubert berömmer mycket
invånarnes sedlighet, hvartill ban anser soin orsak
att fä handelsbönder finnas bär. Af 84, år 1816,
bär födda barn, voro blott 4 oäkta. Man bade då
knappt någol exempel på äktenskapsskillnad.
Fattigantalet var ock så litet, att intet fattighus
hvarken fanns eller behöfdes. Församlingen delade sig
emellan de få nödställdas underhäll, hvilka fördes
från den ena gården till den andra, och
inackorderade de faderlösa barnen bos vissa familjer.
Hulphers säger, att missväxt sällan besvärat
denna trakt. Man minnes likväl bär ännu det s. k.
Ilvitåret 1703, då intet regn föll ifrån sädesanden
till bösten, och eld efter bräoda svedjeland
härjade i skogarna intill påföljande vinter. Ett annat
märkvärdigt år var 17 50, då våren inföll så
tidigt, att såningen kunde ske redan i April. Ilan
kallar Sollefteå elf den största i riket. (Se: Ströms
socken). Socknen bar eget postkontor.
Sollefteå jernbruk privilegierades 1737. Ilär
smidas vid 3 härdar 1,933 skepp:d stångjern,
hvarföre i hammarskatt betalas I9j> skepp:d.
Bruket bar till en del eget tackjern.
Afsätt-ningsort är Stockholm. Bruksstämpeln är ett S
öfver 3 strömmar. Äges af intressenter, men
disponeras af J. E. Gavelius.
Sollentuna härad i Stockholms län, består af
Spånga, Jerfålla, Bromma, Ed och Sollentuna
socknar, alla liggande nära intill Stockholm, norr
och nordvest från staden, åtgörande tillsammans
172 2 bemman, uppskattade till 1,492,06S K:dr,
med en folkmängd af 3,823 personer och en areal
af 44,828 tunnl., hvaraf 1,975 äro sjöar och kärr.
Häradet genomskäres af en mängd vikar och
smärre insjöar. Marken är i allmänhet bergig,
omvexlande med höjder och dalar, och producerar säd
till innebyggarnes behof. Det saknar ej heller
tillgång på skog. Utgör, med Färentuna, Danderyd,
Åker och Wermdö härader, en domsaga under Svea
hofrätt.
Sollentuna socken, annex till Eds
moderförsamling, 2 mil från Stockholm, består af 39^
bemman, uppskattade till 333,575 R:dr, med en
folkmängd af 820 personer och en areal af 11,988
tunnl., hvaraf i 000 äro sjöar och kärr.
Allmogens näringsfång är åkerbruk, men äfven till en
stor del skjulsning till och från Stockholm,
hvilken dock något aftagit, sedan ångbåtsfarten och
diligensen till Upsala kommit i gång. Inom sock-
nen ligga Edsbergs säteri (se detta ord) och
Sollentunaholm, vid Norrviken, 5 mtl., bar betydligt
utsäde och något fiske, samt Wtby, 3 mtl., som
hör under Edsberg. Rotebro gästgifvaregård, som
ligger inom denna socken, har blifvit bekant
genom träffningen derstädes. (Se: Rotebro.)
Åtskilliga runstenar träflas här. Adr. Stockholm.
Sollerön. Se: Sofia Magdalena församling.
Solna socken, straxt utanför Stockholm, är ett
regalt pastorat af 3 kl., under erkestiftet,
anslaget som præbende för tbeologie lektorn vid
krigsakademien pä Carlberg, hvilken tillika är
slottspastor derstädes. Derunder hör Ulriksdals
lustslott. Sjelfva Solna socken består af 17 J
bemman, uppskattade till 432,700 R:dr, med en
folkmängd af 1,188 personer och en areal af 4,096
tunnl., hvaraf 348 äro sjöar och kärr.
Enkedrottning Catharina Stenbock fick 1611 Solna i
förläning. Sedan lades socknen under Ulriksdal,
och Salvius berättar, att dåvarande drottningen,
Ulrika Eleonora, ägde jus patronatus dertill.
Kyrkan, som i sig sjelf är af föga betydenhet, bar
likväl i senare tider vunnit en sådan, genom de
många utmärkta personer, som på dess kyrkogård
fått ett hvilorum, och de minnesvårdar, som blifvit
uppresta öfver dem. I socknen ligga, utom
Carlbergs, Ulriksdals och Haga lustslott, Rörstrand,
Frosunda, Hufvudstad, Alby och Ottesta säterier,
jemte en stor mängd mindre lägenheter och
landt-ställen. De få bemman, hvaraf socknen består,
torde också, med några enskilda undantag,
derföre vara de högst uppskattade i landet.
Solsången, eller SolarlJoU, är namnet på en
af de skönare sångerna i den gamla poetiska
Eddan. Detta qväde, hvilket dock icke i sin helhet
blifvit bevaradt till efterverlden, röjer på Qera
ställen tydliga spår af kristendom, men saknar
likväl icke mänga drag af den fordna bedendomen,
och synes således hafva blifvit författad vid
tidpunkten för brytningen emellan dessa tvenne
läror. Den är af ett blandadt innehåll,
framställande dels sedereglor, ander formen af en döende
faders rå4, till sin son, dels skildringen af en
af-lidens färd genom skärselden, dels förhållanden ur
andeverlden, m. in. Bland de flera deri
förekommande sköna ställen, må bär blott till prof
anföras följande:
8 v. För rikedom och helsa
råder ingen man,
fast honom väl månde gånga;
Mången bänder
det ban minst sig väntar,
Sjelf för sin frid ej någon råder.
15 v. Förmätenhet hysa
månde ingen man,
det har jag alltid sett sannas;
Ty de flesta,
som denna håg följa,
de vika från Gud.
39 v. Solen såg jag,
sanna dagens stjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
