Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sonderburgs slott.
Soop.
625
jande året till läkare vid korrektionsinrätlningen
à Långholmen, samt erhöll 1832 fullmakt att
vara läkare vid Danviks hospital och dårhus.
Företog 1833, med understöd af stipendiimedel, en
utrikes resa, hvarunder Danmark, Holland,
Frankrike, Schweitz och Tyskland besöktes, samt
kännedom togs om dessa länders inrättningar för
sin-oessvagas vård och behandling. Efter hemkomsten
derifrån 1834 promoverades han följande året i
Upsala till medicine doktor. Har, ifrån dess
början, varit en ibland utgifvarne af Tidskriften för
Läkare och Pbarmacenter. Bland bans särskildt
tryckta skrifter märkas: Sinapismens Tidehvarf, ett
upplysande bidrag till den populära medicinens
historia i Sverige; Doktor F. Hartmann Handbok i
Dietetiken, enligt den homöopatiska principen,
öfvers.; Praktisk afhandling om Rheumatism och Gikt;
Praktisk afhandling om Halsens, Lungornas och
Mat-smattningsorganernas Slemsjukdomar, öfvers.; Om
Homöopalhiken; Allmän Sundhetstara, öfvers.; Råd
emot Choleran, m. fl.
8onilerburg« slott, på ön Femern i Danmark,
var uti nära aderton år konung Christian II
Tyranns fängelse, der ban, afskild från bela den
öfriga verlden, under bård behandling pliktade för
sin grymhet och sina brott. Sommaren 1532
infördes ban dit och med honom till enda sällskap
en dvärg, som var i hans tjenst. De saltes uti
ett mörkt och trångt fängelsebvalf, utan alla
beqvämligheter och dörren tillmurades, endast en
liten glugg lemnades öppeu. Genom denna och ett
lilet med galler försedt fönster erhöll den
olycklige langen mat och ljus, båda i sparsamt mått.
Sa satt ban uti fnlla tolf år, utan betydlig
mildring eller förändring. Först år 1544 öppnades
dörren och ban erhöll derigenom sedermera frisk
luft samt åtskilliga beqvämligheter, dock
beständigt under lika sträng bevakning. Ändtligen år
1549, när man ej mer ansåg sig behöfva frukta
den då 68-årige gubben, utsläpp|es ban ur detta
fängelse och fördes till Kallundborgs slott,
hvarest han åtnjöt temlig frihet.
Sonnbolieden i Follkärna socken i Dalarna var,
under Gustaf Wasas uppresning mot det Danska
öfvervälde|, vit|ne till en häftig strid mellan
Dalkarlarne och Danskarne. De sistnämnde måste
slutligen gifva vika, en mängd stupade, några blefvo
fångne, andra störtade sig i Dalelfven och blott
en ringa del undkom till Westerås. Delta var
egentligen drabbningen vid Brunbäcks färja, under
hvilket namn den allmännast är känd.
Sonstorp, ett mtl. frälse-säteri med Holmen,
äfvenledes 1 mtl., i llelleslads socken i
Östergölb-land. Gården har förut belät Carisnäs och varit
byggd på en halfö i den förbilöpande ån, hvarest
nu är en äng med några lemningar efter gamla
byggnader och planteringar. Den har redan i
början af 1400-talet tillhört slägten Rosenstråle och
derefter genom gifte slägterna Krusbjörn och
Gyl-lenpistol. Frän urminnes tider bar här varit en
masugn, hvarom nämnes i ett konung Johan III:s
bref af d. 2 Mars 1580, och som blef ödelagd
br 1719, sedan ingen blåsning skett fråo 1706.
I samma bref förklaras Sonstorp för kronobruk,
men genom hertig Carls bref, dat. Nyköping d.
9 Juni 1597, återfick bruket sin frälsenatur, och
man tror, att Finspong i stället blef kronobruk.
Sonstorps nuvarande jernbruk, norr om gården i
Emmaströmmen, erhöll privilegier d. 11 Mars 1680,
bekräftade af bergskollegium d. 9 Dec. 1690, och
skulle bestå af 4 hamrar och 8 härdar, hvaraf
den ena hammaren dyl lades år 1715 längre upp i
skogen vid Holmsjön och kallades Holmsjöfors. En
nu mera förfallen knippbammare uppbyggdes då i
dess ställe. Är 1782 blef Holmsjöfors hammare
ödelagd och flyttad till Boxbolms bruk i Ekeby
socken. För närvarande smidas bär af
köpetack-jern 2,615 skepp:d slångjern. hvarför i
hammar-skatt belalas 24^ skepp:d. Äfven idkas här
något manufaktursmide. Afsättningsorter äro
Norrköping och Stockholm. Bruksstämpeln är V.
Riksrådet grefve Palmstjerna, som ägde bruket 1760,
uppförde den nuvarande karaktersbyggnaden, som
är af sten, 3 våningar hög, och omgifven af
trädgård och park. Hela egendomen med
underliggande lägenheter, utgör 20 frälsehemman, hvartill
höra 2 mjölqvarnar, 1 såg och 1 tegelbruk. Äges
af intressenter och disponeras af Fredrik
Männers! råle.
Soop, lians Åkesson, herre till Stora ßjurum
och Mälsåker, en son af riksrådet Äke Haraldsson
Soop och fru Brita Posse, var 1590 konung
Johan III:s hofmarskalk. Blef 1606 ståthållare på
Skaraborg, 1609 riksråd och kammar-råd, samt
1611 ståthållare på Stockholms slott och öfver
dess län. Dog 1619.
Soop, Mathias, friherre till Limingo, herre till
Stora Bjurum, Mälsåker och Nygård, en son af
riksrådet och kammar-rådet Hans Åkesson Soop,
föddes d. 7 Sept. 1585. Hans äldste kände
stamfader var Harald, underlagman i Wermland 1355.
En lljilru Soop lefde 1385 och var då
under-bäradsböfding i Tjust. En OloT Persson Soop
var 1557 lagman i Wermland, och en Huiit
Ha-rnlilsson Soop omtalas såsom konung Erik XIV:s
kammarjunkare, hvilken 1561 blef riddare, och 1563
såsom höfvidsman inföll uti Norrige, samt intog
Jemtland och Herjeådalen, hvarföre ban 1564 blef
utnämnd till ståthållare öfver Jemtland och en stor
del af Norrige, men samma år föll i konungens
onåd och åter blef afsatt. Mathias Soop bar 1612,
vid Carl IX:s likfärd, Westgölbafanan från
Nyköping till Strengnäs. Blef 1615 hofmarskalk bos
enkedrottning Christina, 1616 hofmarskalk bos hertig
Carl Filip, och samma år lagman i Wermland. Är
1627 utnämndes han till riksråd och assessor i
Svea hofrätt. Blef 1630 ståthållare på Kalmar
och 1634 lagman öfver Ingermanland. Deltog uti
fredskongressen i Brömsebro 1645, och uppböjdes
1651 till friherre. Dog d. 1 Juni 1653. lians
broder,
Soop, Åke, kallas af somliga lagman i
Westergöt[|land.
Soop, finsta!* Mattsson, son af riksrådet
friherre Mathias Soop och Anna Gyllenstjerna,
friherre till Limingo, blef 1653 landshöfding öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
