Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
630
Sparbankar.
SparlUsa.
riket, så att dylika na mera finnas, icke allenast
oti många städer, utan ock på flera bruk och
större landtegendomar, samt inom vissa socknar
på landet. Genom ett kongl, bref af d. 4 Maj
1825, föreskrefvos de för Stockholms sparbank
gällande reglor. Enligt dessa är inrättningens
ändamål att af mindre bemedlade personer af båda
könen, isynnerhet af den arbetande orb tjenande
klassen, emottaga smärre summor och till deras
nytta förkofra dem, genom beräkning af ränta och
räntans läggande till kapitalet. Insättningarna få
för hvarje gång ej understiga 8 sk. B:ko. Mera
än 100 R:dr får ej något år för samma person
insättas. Det bögsta räntebärande kapital en
delägare i sparbanken får hafva der innest&ende är
1,000 R:dr !>:ko. För hvarje full riksdaler
beräknas ränta frän och med månaden näst efter den,
då ban blifvit insatt. Ett års outtagen ranta
lägges följande året till kapitalet. Den årliga räntan,
sparbanken i början gaf på de insatta medlen, var
fem procent, men ifrån och med 1831 års hörjan
blef räntan nedsatt till fyra procent. Den, som i
tvenne bela år, räknadt från det årets slut, då
sista insättningen skedde, försummat att göra
någon insättning, förlorar, efter denna tids förlopp,
fördelen af räntans läggande till kapitalet och
godtgöres endast räntan å den då upplupna
summan. Underlåter någon i tio år att göra
insatser, npphörer för honom all ränteberäkning, och
äger ban, i full han sedermera sig anmäler,
endast rätt till det vid de tio årens slut upplupna
kapitalet. Uttagningar af större eller mindre
belopp af insalta medel får när som belst ske,
efter förut skedd uppsägning. En direktion är
ansvarig för fondens och de insatta penningarnas
förvaltning. Sparbankernas förvaltning sker till
en betydlig del utan arfvode; bela den årliga
förvaltningskostnaden af Stockholms sparbank uppgår
blott till 3,265 R:dr. Insättningar och
uttagningar derstädes få äga rum alla
lördags-eftermiddagar.
Vid 1847 års slut ägde disponenterne, till ett
antal af 13,045, i Stockholms sparbank följande
summor:
5,672 ägde under 25 R:dr insalta . . 377,351.
1,372 fr. o. m. 25 „ t. o. m. 50 50,074.
1,659 „ 50 „ „ 100 118,455.
2,919 „ 100 „ „ 300 132,986.
967 „ 300 „ „ 600 403,268.
353 „ 600 „ „ 1,000 271,692.
103 öfver 1,000 ......... 108,898.
13,045 delägare. Summa R:dr 1,462,724.
Dessa delägare utgjordes af:
Embets- och tjenstemän....................157.
Handlande..................................22.
Händt verksmästare..........................170.
Äldre personer af åtskilliga stånd .... 74.
Studerande och kadetter.............71.
Handelsbetjenter............................105.
Handtverksgesäller och lärlingar..........1,266.
Vaktmästare och kyrkobetjenter..........231.
Soldater och spel..........................145.
Sjöfarande..................................100.
Tjenande personer af mankön..............641.
Enkor...........~................410.
Hustrur......................................717.
Ogifta fruntimmer..........................1,691.
Tjenande personer af qvinkön..............2,263.
Barn, under 16 års ålder..................4,478.
Fabriksarbetare och arbetsfolk............374.
Elever vid institutet för döfstumma och
blinda....................................104.
Arrestant.......................1.
Skolinrättningar............................4.
Välgörenhets- och andra kassor..........21,
Summa 13,045.
Sparfelt, .iiMlers, före sitt adlande kallad Spar*
■uan< ingick i krigstjenst såsom volontär 1655,
da han en tid derefter blef af Brandenburgiska
trupper tillfångatagen på ön lliigen. Befriad ur
fångenskapen anställdes ban såsom gemen vid
grefve Wrangels regemente, och genomgick der alla
graderna till år 1664, då ban blef fänrik. När
Turkiska kriget begynte, gkk ban som volontär
med de Svenska bjelplrupperna till Ungern. Blef,
efter sin återkomst vid detta krigs slut, löjtnant
och 1674 kapten vid Uplands regemente till fot.
Utmärkte sig genom flera tappra bedrifter, under
det följande Svenska kriget i Tyskland, isynnerhet
oti drabbningen på Landt-Riigen 1678, hvarföre
ban ock samma år adlades. Blef slutligen major
vid Uplands regemente, och stupade d. 9 Juli 1701
utnnför Kiga, vid öfvergången öfver Düna. Var
barnlös och den enda af sin ätt.
Sparriitfken (Falco Nigus) är ofvantill askgrå,
inunder hvit med roströda tvärfläckar och
tvär-skuren stjert. Finnes i alla landskap af den
Skandinaviska halfön, men om vintern ymnigare i de
södra. Han lefver af smärre foglar, såsom
lärkor, sparfvar, dufvor m. fl., pä hvilka ban med
pilens hastighet störtar sig. Äfven mullvadar och
möss håller ban till godo. Honan är nära en gång
till sä stor som hannen.
Sparrugglan (Strix passerina) är stor som eo
domherre, och bar fötterna tätt beklädda med
bårl.ka fjädrar, är för öfrigt tjockbufved,
brun-och hvit fläckig och uppehåller sig i skogarna.
Förekommer i bela Sverige, men mest i de
medlersta landskaperna. Hon jagar midt på Ijasa
dagen och blir då omgifven af sparfvar, som följa
efter henne med skrik. Lefver af smäfoglar och
råttor.
Sparfven (Emberizal utgör ett eget slägte bland
Gångfoglarne, med kort näbb, klufven stjert och
små ögon. De lefva hufvudsakligen af rnjöliga
växtfrön och förtära äfven insekter, samt vistas
i skogar och boskmarker eller på odlade fält,
sjunga kort och entonigt. Om bösteo, sedan de
ruggat, äro båda könen lika färgade, förut olika.
Äro flyttfoglar.
SparlUsa socken, ett af annexen till Levene
moderförsamling i Skaraborgs län, mil från
Lidköping, består af 22£ hemman, uppskattade till
81,459 R:dr, roed en folkmängd af 868 personer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
