- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
635

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sparre.

Sparre.

635

undervisning, samt tjenstgjorde äfven som småsven
eller page i Erik XlV.s hof. Kort tid efter denne
olycklige konungs fall hände det sig, att ban en
dag pà gatan mötte en misstänkt person, som bar
en sack med någonting oti. Sparre anhöll karlen,
fråntog honom hans börda och fann i säcken
Sveriges erkände kronprins Gustaf Eriksson, hvilken
var bestämd att dränkas, men hvars lif ban
sålunda lyckades att rädda. Vid konung Joban lll:s
kröning blef Sparre slagen till riddare.
Förordnades 1578 till lagman i Westmanland och Dalarna,
samt blef 1552 riksråd o< b ståthållare öfver
Westmanland, Dalarna och Bergslagen, äfvensom vice
kansler. Nämnd 1583 af konung Jakob VI i
Skottland till friherre, med gyldene sparre i
skölden, Gck ban dock icke tillgodonjuta denna
utmärkelse för Johan III, hvilken i Sparres närvaro
lät genom sin sekreterare sönderrifva det erbållna
Skottska diplomet, under löfte likväl att Sparres
barn framdeles skulle upphöjas i friberrligt stånd.
Emellertid kallade ban sig senare för friherre
Gyl-lensparre. Sändes 1587, tillika med Erik Brahe,
till Polen, att derstädes bevaka Sigismunds intresse,
och beledsagade sedan detta rikes valde konung,
Sigismund, till Warschau. Efter konung Johans
och hertig Carls derpå följande förlikning, föll
Sparre i onåd, afsattes 1589, samt anklagades
följande året på riksdagen i Stockholm af både
konungen och hertigen, såsom den der, jemte
några andra medanklagade, stämplat att rycka till
sig regeringen.. Ständerna förklarade uttryckligen,
alt de ej hade den ringaste kunskap om dylika
planer, men öfverlemnade till konungen att dem
straffa, om de befunnos brottslige. Sparre visade
sig frimodig och oförskräckt, samt vägrade att
ingå på alla föreslagna förlikningsvillkor. Konung
Joban visade då mycken vrede, och var
obeveklig, eburu Sparres hustru, fru Ebba, pä knä bad
om nåd för sin man, men bela rättegängen
stannade vid föga vigtiga trakasserier. Sedan Joban
III dött, följde en förlikning emellan herrarne och
bertig Carl, hvarefter Sparre 1593 besökte Upsala
inöte och underskref dess beslut. Mötte derpå
konung Sigismund i Danzig och tillstyrkte bonom
att erkänna Upsala mötes beslut samt återskicka
de jesuiter ban medförde. Vid Sigismunds kröning
framlemnades en skrift om adelns privilegier, den
Sparre författat, och sedan fortfor ban några år,
att, i spetsen för aristokraterne, kämpa emot
hertig Carl, ända till 1597, dä fiendtligheterna
började öfvergå till inbördes krig. Sparre
önskade väcka resning i Westergötland, lill trotsande
af Arboga mötes beslut, men måste, då hertig
Carl dit ankom, fly med hustru och barn, samt
begaf sig öfver Danmark lill Polen. Sökte nu
icke allenast öfvertala konungen i Danmark att
börja krig emot Sverige, utan röstade ock ifrigt
för att konung Sigismund skulle med Polskt
krigsfolk angripa detta sitt rike. Efter den olyckliga
utgången af Stångebro slag, hvari Sparre togs
till fånga, fördes ban i fängelse på Nyköpings
»lott. Rättegången emot bonom och de öfrige
fångne herrarne började d. 3 Mars 1600. Hertig

Carl var anklagare i egen person, främst emot
Sparre. Domen fälldes d. 17 Mars, och d. 25 Mars
föll bans hufvud för bödelsvärdet på Linköpings
torg. Erik Sparre var en man af mycken
skarp-sinnigbet och djup lärdom. Hans skrifter utmärka
sig genom kraft, klarhet och skön stil, ej blott
på Svenska, men ännu mer på Latin, hvilket språk
var liksom hans modersmål. Med sina stora
kunskaper och sin utmärkta skicklighet förenade ban
en glödande äregirighet, eggad af missnöje med
de skrankor, Gustaf Wasa satt för adelns magt,
ett missnöje, som var lätt förklarligt hos bonom,
enär ban hos sig kände så väl lust som förmåga,
att under tider, sädana som unionens, svinga sig
upp till högsta magt och anseende. Efter bonom
linnes ganska mänga märkvärdiga skrifter, både på
Latin och Svenska.

Sparre, Johan, till Bergqvara, den föregåendes
yngre broder, föddes d. 10 Okt. 1551. Ingick
tidigt i krigsståndet och anförde redan 1577 ett
Svenskt anfall emot Norrige. Man finner honom
1582 bland det högre befälet i Pontus De la
Gardies segervanda bär. Inlemnade 1590, tillika med
Erik Oxenstjerna, en skrift till rådet, deri de
anhöllo att rådet ville afstyra konung Sigismunds
hemresa; sedan undertecknade han, jemte sextio
andra af adeln, -en ny petition till konung Joban
III med afseende på Sigismund. Han blef då
fängslad och insatt i samma rum, der förut Nils Sture
mördats. Sedermera lösgifven, sändes ban, efter
Joban Ill:s död, af Sigismund att uti Lifland,
Estland och Finland mottaga trohetseden åt denne
nye konung. Återvände derpå till Sverige,
for-sedd med en myndighet, som var ganska vådlig.
Det var nemligen honom uppdraget, att, om ban
ansåge bertig Carl föra regeringen Sigismund till
godo, befalla ståthållarne att bevisa honom
bör-sambet, men i vidrigt fall dem allvarligen
förbjuda göra något, förrän de sin konung om alla
saker hade hefràgat, samt derpå erhållit visst svar
och besked, ett uppdrag, som icke kunde annat
än högeligen misshaga den stolle och häftige
hertigen. År 1598 förordnades ban till ståthållare
öfver Kalmar stad och län. Kort derefter blef
Kalmars vigtiga fästning angripen af bertig Carls
trupper, och efter ett ihärdigt, bjeltemodigt
försvar, måste fästningen slutligen uppgifvas d. 12
Maj 1599. Den öfvervunne Sparre blef
ofördröj-ligen, jemte tvenne sina underhöfvidsmän,
Kristoffer Gyllengrip och Lars Rålamb, halshuggen på
den vredgade hertigens befallning, och hufvudena
af dessa hämdens olyckliga offer sattes på
jernstänger öfver Kalmar stadsport. Sparres enskilda
egendom blef af bertig Carl frändömd hans maka
och barn, hvilka af konung Sigismund deremot
begåfvades med rika skänker och årliga pensioner,
samt fingo tillstånd alt i vapnet insätta tvenne
styckekulor, till erinran om faderns käcka försvar
af Kalmar slott. Joban Sparre var en orädd och
frimodig, men tillika häftig och ostadig herre.
Genom skällsord hade ban redan i Joban lll:s tid
uppretat bertig Carls vrede mol sig. Är 1595
sågs han en natt, vid hemgåendet från elt gästa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0633.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free