Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sparre.
Sparrfelt.
639
god hamn, packhuset och slagtarbusen
fullbordades, jernvägen utvidgades, Brunkebergs sandbacke
började bortföras och nya boningstomter
derige-Dom beredas. Under bans styrelse byggdes det
nuvarande prins Gustafs palats, lian började
äfven först att allmännare kringsprida
barnbusbar-nen pä landet, i stället för att kasernera dem.
Vid Danviken uppstod ett nytt hospital, med
hvilket det gamla ej kunde jemföras, och
fängelsernas inrättning förbättrades* högst väsendtligt.
Belöningar för hans många förtjenster uteblefvo ej.
Sä blef ban 1774 Kom. med St. K. af S. O. och
1775 riksråd, hvilket embete ban fortfor att
in-nehafva till I 789, då rådkammaren upphäfdes.
Särskildt lemnades honom det uppdrag att företräda
en krigsministers kall orh förena den vidsträckta
vården öfver försvarsverkets förbättring med
verkställande myndigbet i åtskilliga delar. Nu bidrog
ban, att rikets fästningar, förråder och tyghus
vunno styrka och tillväxt. Ett fältkommissariat
inrättades, de Finska vargerings-korpserna togo
sin början och passevolansfrågan infördes både i
rådkammaren och på riksdagarna. Men han var
på sätt och vis äfven en sjöminister och bidrog
till en stor del så väl till skärgårdsflottans
uppkomst som örlogsflottans förkofran. Han
förordnades 1777 att jemte grefve Scheffer i Carlskrona
efterse rikets försvarsverk till sjös, och flera
vigtiga författningar anses vara följden af hans nit
för sjöangelägenheterna. Är 1778 blef ban
ordförande i general-assistanskontoret samt derefter
ordförande i direktionen öfver Strömsholms
kanal-och slussverksbyggnader, ett verk, som länge
skall bedra bans minne och vittna om hans
patriotiska nit. Hedrad med ett stort och allmänt
anseende, kallades ban till ledamot af
vetenskapsakademien, af målare- och bildhuggare-akademien,
af patriotiska samhället och flera andra samfund.
Blef 1782 Seraf.-riddare och 1783 kansler för
Åbo akademi. Åtföljde konung Gustaf III på dess
resa til) Rom och hedrades derunder af påfven på
det utmärktaste sätt. Han afled d. 28 Juni 1791,
till följd af en misslyckad stenoperation. Han
klandrades af sina fiender för sin ifver att vilja
inblanda sig i alla saker, och skildras såsom en
ödmjuk smickrare inför konungen, men deremot
en stolt och ofördragsam man mot alla andra.
Hans driftiga verksamhet kan dock icke med skäl
bestridas, likaså litet som bans mångsidiga
skicklighet. Stockholms borgerskap uppreste på
börsen bans bild i marmor och hufvudstaden lät till
bans minne slå en skådepenning.
Sparre, Honrnrt, friherre till Malma, en son
till kammarherren friherre Carl Sparre till
Mo-holm och Beata Falkenberg, föddes i Stockholm
1680. Blef 1697 page, men visade snart större
håg för krigstjensten än för hoflefnaden. Begaf
sig derföre 1698 uti Fransk tjenst, hvarvid ban
under sin farbroder, öfverste Erik Sparres befäl
med utmärkelse deltog i det blodiga Spanska
successionskriget, och efterhand befordrades till
fänrik, löjtnant 1702, samt efter slaget vid Ramilies
1706 till kapten. Lifvad af begär att fä tjena
sin egen konung, den tappre Carl XII, lemnade
ban Frankrikes tjenst. Blef 1708 löjtnant vid
lif-dragonerne och deltog med detta regemente i
slaget vid Holofzin, der ban sårades i hufvudet. För
sin under slaget visade stora tapperhet,
befordrades ban till kapten vid Nerikes och Wermlands
regemente. Följde sedan bären till Ukrän, der
ban blef illa sårad i benet, och bars på en bår
till Pultava. Åtföljde, efter det olyckliga slaget
derstädes, konungen till Bender, der ban satt vid
sin krycka uti två månader inne i konungens
kammare och uppritade i figurer en mängd exercitier,
hvilka sedan sändes till fortifikationskontoret.
Sändes sedan, 1710, jemte två andra officerare, af
konungen till Palestina och andra orter i
öster-landen, för att hese och afrila de
märkvärdigheter, som der funnos. Han mätte härunder Cbeops
pyramid i Memfis, besökte Kristi graf och
återvände 1711 till Bender, medförande en mängd
samlade märkvärdigheter och 2 till 300 kompletta
ritningar öfver de ryklbaraste orler ban besökt.
Utnämndes då till kapten vid lifgardet och
skickades till Prutbslrömmen, der han afrilade
belägenheten af både Ryska och Turkiska lägren. Vid
kalabaliken i Bender 1713 föll ban i Tartarernes
bänder, plundrades inpå bara kroppen, och fördes
till ett gräsligt slafveri, hvarunder hans enda föda
bestod af litet hafrebröd sammanrördt med ljumt
vatten. Han måste om dagarna vakta boskapen
och hissades om nätterna ned i en brunn. Genom
Holsteinske envoyéns bemedling befriades ban
efter sju dygns fångenskap. Var sedan en tid
anställd vid konung Stanislai garde. Mötte konung
Carl i Stralsund, och blef sårad på Riigen; var nu
den ende gardeskapten, som kunde göra tjenst.
Gjord till Preussisk fånge, fick ban först i
December 1717 återkomma till fäderneslandet. Blef då
öfverstlöjtnant vid ett Holländskt regemente, som
dock efter konungeos död afdankades. Sedan Carl
XII fallit, gafs honom väl öfverste titel, men
hvarken pension eller någon gratifikation. Han dog
barnlös d. 15 April 1744.
Sparreholm» säteri i Hyltinge socken i
Södermanland, hette förut Hyltingevik, består af
33 mtl. och har under sig säterierna Ramiberg
1 mtl. och Kambol £ mtl. Der finnas äfven
tegelbruk, kalkbränneri och ett bolländeri med
ostfabrik. Godset bar länge tillhört Sparreslägten af
Rossvik, som gaf det sitt namn, men såldes af
riksrådet Fredrik Ulrik Sparre, till ambassadören
friherre von Sprengtporten, och äges nu af f. d.
överståthållaren friherre J. W. von
Sprengtporten. I desse ägares bänder bar egendomen
betydligt förbättrats. Den bar en särdeles vacker
belägenhet vid sjön Båfven-, manbyggnaden är
anlagd på en bolme, med en hvälfd stenbro förenad
med fasta landet, och bar 8 flygelbyggnader; en
allé af lindar för till den midt emot liggande
Hyltinge kyrka. Ägaren bar, enligt kongl, brefvet
af d. 28 Febr. 1777 jus pattonatus till
församlingen.
Sparreaüter. Se: Lerdala socken.
Sparrfelt, Johan K|lason, till Scbönfelt och
Del. III. _ 81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
