Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stael v. Holstein.
Stafliult.
655
len, såsom A. W. Schlegel, Göthe, Schiller,
Wieland , och hvilket arbete till den grad retade
Napoleons vrede, alt ban befallte bela första
upplagans förstörande, samt det förträffliga verket
"Co-rinne ou Ullahe." Hennes äktenskap blef mindre
lyckligt, och de föga harmonierande makarne voro
nära alt besluta en skiljsmessa, som dock i anseende
till mannens inträffande sjukligbet uteblef. Under
sin "tioåriga landsflykt" kom fru Stael till
Stockholm, der hon utgaf några af sina arbeten.
Sedan uppehöll hon sig någon tid i London, och
efter det att Napoleon, hvars ifriga motståndarinna
bon så länge varit, fallit, återvände hon till
Paris, der hon d. 14 Juli 1817 afled.
Stael von Holstein, Otto Wilhelm,
friherre, son af general-adjutanten friherre Joachim Stael
von Holstein, föddes d. 24 Sept. 1802. Var
kammarherre och bofrältsråd i Svea hofrätt, då ban
1840 blef juslitieråd. Utnämndes 1841 till
kon-sultatjft stalsråd; Kom. af N. O. 1844. Erböll
afsked 1847 ifrån slalsràds-embetet, och återgick
till högsta domstolen.
StaTby socken, annex till Tuna moderförsamling i
Upsala län, 3^ mil frän Upsala, består af 39y
bcmman, uppskattade till 220,579 R:dr, med en
folkmängd af 806 personer och en areal af 12,613
tunnl., hvaraf 180 äro sjöar eller kärr.
Jordmånen i socknen är mager, och någon koluing är
folkets förnämsta bjelpkälla, näst åkerbruket. I
soi knen ligga Husby och Lydinge säterier; det förra
beslår af 2 mtl. med skog och bördig jordmån;
tillhörde en tid familjen Tott. Lydinge, som
ligger vid en sjö, med en vacker åbyggnad, eburu
af träd, en smakfull Engelsk park och ett utvaldt
bibliothek, tillhörde riksmarskalken grefve Clas
Fleming, som testamenterat det åt Upsala
akademi. Adr. Upsala, Skoby.
Sta fia ii , eller den helige Stephanus, var
Helsinglands aposlel, som först omvände folket i denna
landsort till kristendomen, och mångfaldiga sånger
och berättelser lefva ännu på Ilelsinge-allmogens
läppar om denne märkvärdige man; en stor mängd
minnesmärken finnas ännu qvar på de ställen, der
ban verkat för kristna lärans utbredande. Ung
till åren och oförskräckt till sinnes, uppträdde han
först såsom en modig Kristi stridsman vid sjelfva
Gainla Upsala tempel, och, fruktande hvarken
mörkrets välde eller hedningarnes stora makt,
predikade ban frimodigt emot folkets hedniska tro samt
oflerpresternes skändliga bedrägerier. Många
började redan tro på bonom, dä Asalärans Blotmän
togo fatt på den djerfve predikaren, gisslade och
kastade honom i fängelse. Lyckligen ntkommen
härifrån en natt, flydde ban undan förföljelsen upp
till Helsingland, der ban med framgång förkunnade
evangelium och snart upprättade flera små kristna
församlingar. En sägen går ännu bland folket huru
denne nitiske och outtröttlige lärare en gång hvarje
vecka for omkring till alla sina församlingar, för
att predika herrans ord. Vid dessa förrättningar
säges Stephanus, som var en god ryttare och
mycket alskade hästar, hvarföre ban äfven i folkvisan
fått namnet Sia/fan Stalledräng, hafva följt solens
lopp, så att ban om morgonen for ifrån Norrala
och hvilade öfver natten i Arbrå. Derifrån fortsatte
ban vidare sin färd till Järfsö, Ljusdal, Sundbede
och Nordansligen. Slutligen, dä ban något för
tidigt dristade sig att nedbryta afgudarnes tempel
och bildstoder, väckte hedningarne en förföljelse
emot honom, hvarvid ban måste fly. Under
flykten upphunno hedningarne honom pä Ödmords skog
vid Tynnebro å, der de stenade bonom till döds.
Den olycklige martyrens lik begrafdes af hans
sörjande anhängare vid Norrala, der ännu
underhålles ett litet upptimradt kapell öfver grafven,
som kallas af folket Hitle-Bror-Staf[ans~Stupa. På
Stephani dag, annandag jul, firar folket ännu
mångenslädes i Helsingland hans minne. Alla
drängar i bygden vilja den dagen skryta med sina
hästar, och visa att de äro väl skötta. De anställa
dä en färd, som skall likna den helige Staffans,
hvilken red så fort öfver bela Helsingland. De
ridande kallas Staffansman, och deras lek kallas
att rida Sta/fans skede. De begifva sig ut tidigt
på morgonen, långt innan det börjar dagas, och
vid hvarje gärd, dit de ankomma, uppstämma de
den gamla bekanta Staffansvisan.
Sta Han född 1527, antog predikoembetet år 1 552,
och blef kort derefter konung Gustaf l:s
hofpredikant. Han lärer sedan icke hafva erhållit någon
befordran, utan på sin ålderdom nedsatt sig på
något domkyrkan i Weslerås tillhörigt hemman,
och till underhåll undfått 24 tunnor spannmål
årligen. Der lefde han ända till sommaren 1617,
då ban afled 90 år gammal.
StafTan Httreksson, äfven benämnd Stephanus
Hoderici, hvilken förde i vapnet tvenne sporrar
öfver hvarandra, var konung Birgers ädle man och
råd saml lagman i Södermanland åren 1308 och
1315, vid hvilka tider ban utgifvit åtskilliga
dom-bref.
Slalfans Hank ligger V.N.V.vart, nära ^ mil
från Landskrona, och S.O.vart knappa £ mj| frän
Hven, är lör sjöfarande en pålitlig
ankarsättningsplats med 7 till 8 famnars djup och fin Singels
med sand samt stark lerbotten. Ifrån denna
ankarsättning ser man Kronobergs fästning, något
utom livens östra udde i N. t. V. Sofienbergs
lustslott på Seland nära, intill bemälte ös södra
udde i N.V. t. V. ^ V., samt Dagtorps kyrka straxt
norr om stadskyrkan i Landskrona uti S.O ^ O.
På alla sidor djupnar denna bank basligt, och
botten är ojemn.
Sfafhult, ett hemman i Wisseltofta socken i
Cbri-stianstads län. Gillberg berättar: "Vid en skog
bärslädes, Kyrkobult kallad bar fordom stådt en
kyrcka och är där ett trä som kallas altare boken
hvilcken skall vara uppvuxen varest allaret ståt.
Här i nejden är en killa som kallas Kongskillan,
hvilken fådt sitt namn af en Konungsman eller
betjent vid namn Kull Biörn Katteryg, som då han
kommit från en vigeskamp med Gudmun Laxe
förfriskat sig af denna kiella. Här är ock
Präsber-get samt Börsberget bekant för de många tråll
som här fordom sig uppehållit: likaledes
Röfvare-berget hvar fordom en hop röfvare borttagit en
Del. III. 83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
