- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
658

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

658

Stakelberg.

Stala.

ban aldrig skiljas från Gustaf Adolfs sida, och
följde honom oafbrutet till bans död. Sedan
befordrades ban 1634 till major, och 1635 till
öfverstlöjtnant. Han utmärkte sig genom tapperhet
uti slagen vid Dömitz och Witslock, samt blef
derpå under en skärmytsling tagen .till fånga af
Brandenburgiska trupper, sedan ban blifvit illa
skjuten samt lätt båda kindbenen och tungan
genomstungna. Kurfursten af Brandenburg, som
högaktade hans tapperhet, bemötte honom med
mycken artighet, och utvexlade honom snart mot en
Tysk öfverste, hvilken Stake sjelf förut tagit till
fånga. Efter att hafva deltagit uti 163? och I63S
årens fälttåg, utnämndes han sistberörde år till
öfverste för Westgötha kavalleri, med hvilket
regemente han 1639 hemkom till Sverige. Dermed
tågade han 1643 till Skåne, hvarest ban följande
året vid Hasslebro nedlade 700 Snapphanar. Ar
1645 uppdrogs honom befälet uti Westergötland,
som dä både från Norrige och Halland angreps;
fiendens afsigt var att intaga Götheborg, hvilket
uppsåt dock Stake flera särskilda gånger hindrade
att gä i fullbordan. Ar 1648 utnämndes ban till
landshöfding i Skaraborgs läji, och upphöjdes 1654
till friherre. Dä Carl X Gustafs krig mot
Danmark 1657 utbröt, utnämndes Stake till
generalmajor af kavalleriet och befälhafvare öfver de
trupper, som skulle agera mot Norska gränsen.
Ater lemnades honom nu nya tillfällen all visa
mannamod, och sedan Bohuslän, genom freden med
Danmark, kommit under Svenska kronan,
förordnades ban till guvernör deröfver, hvarjemte konung
Carl X Gustaf utnämnde bnnom tall riksens råd.
Innan konungen sedan for till Tyskland, uppdrog
han honom bela defeusionsverket emot Norrige,
skänkte honom ett landlgods, i biskopsdömet
Er-meland, af 30,000 R:drs värde, och begåfvade
bonum dessutom med en präktig guldkedja. Äter
måste ban gå i falt mot Danskarne vid Norska
gränsen, och lyckades alt öfvervinna alla
svårigheter, hvarefter han 1659 blef general-löjtnant.
Efter fredens afslutande, fortfor ban att såsom
guvernör sätta Bohuslän uti godt försvarstillstånd,
anlade och upparbetade Carlslen och Guslafsborg,
samt lät förbättra Bohus slott. År 1664
utnämndes ban till krigsråd. När Bohus 1676 af
Danskarne belägrades, gick ban, då på sitt 79:de år,
att försvara denna fästning, gjorde i spetsen för
100 ryttare sjelf ett utfall och upphäfde
belägringen. Tvungen 1677 af ålderdomssvaghet att
laga afsked, dog ban d. 28 Sept. samma är. lian var
onekligen en af Sveriges tappraste och
skickligaste fältherrar på sin lid, och har gjort sitt
fädernesland stora tjenster.

Stnh«lber<r, Herenilt (»tio, en son af
öfversten och landtrådet Wolther Stakelberg med fru
Helena Liewen, föddes i Lifland 16—. Egnade
sig tidigt åt krigstjensten, och genomgick snart de
lägre graderna. Såsom öfverstlöjtnant utmärkte
ban sig 1701 under en häftig träfloing med
Hyssarne, och säsom öfverste slog ban 1704 ett parti
Polackar vid Janinski, samt kort derpå en del af
Polske anföraren Ogiuskis trupper. Deltog sedan

i slaget vid Jakobstadt, och intog fästningen Bir—
sen geuoin kapitulation. Uti slaget vid
Gemauert-boff 1705, visade han flera prof af tapperbet, och
utnämndes följande året till general-major. Uti
denna egenskap anförde han venstra flygeln af
grefve Lewenhaupts armée i slaget vid Liesna 1708,
och bade samma år åler en lycklig träffning ined
Ryssarne vid Dessna. Elter det olyckliga slaget
vid Pultava 1709, måste han dela så månge andre
tappre Svenskars lott, att soin fänge falla i
Ryssarnes bänder, då ban fick utstå mänga
besvärligheter och svår behandling, samt medfördes vid
czarens triumftåg i Moskau. Slapp först 1722 or
fångenskapen, dä ban återvände til) fäderneslandet.
Upphöjdes 1727 till friherre, och utnämndes
samma år till fältmarskalk saml befälhafvare öfver
arméen i Finland. Dog derstädes 1734 d. 29 Aug.

Stakelber;;, Mathias, major och kommendant
på Ösel samt landtråd, naturaliserades 1664
såsom Svensk adeUman. Sonen,

Stake| ber», Carl Adam, upphöjdes till
friherre 1714. Var då general-inajor af infanteriet
och öfverkommendant i Stade. Blef sedan, 1715,
general-löjtnant; tog afsked 1723 och gick till
Estland, der ban dog. Med generol-majoren
Viol-ter lleiiiliiilil Stackelberg uppböjdes ätten
1763 uti grefligt stånd.

Stala socken, jemte Röra, ett annex till Tegneby
pastorat på ön Oroust, innefattar detta pastorats
sydöstra del, jemte öarna i Stigfjorden. Pa en
landvidd af 7,475 tunnland, äger Stala 34 |
förmedlade manlal och en folkmängd af 1,737
personer. I socknen finnes en stor dal , kallad W
nildalen, som är utmärkt för sin bördighet och
uppodling, samt bebyggd med flera slora bondgårdar.
1 söder utskjuter en hög bergsudde. kallad
Wane-kilsnaset, som är skogbevuxen och till en del
förser socknen med dess behof af bränsle; bvad häri
fattas, ersätles med bränntorf, hvarpå socknen
äfvenledes äger någon tillgång. Bland gärdar
märkas här säteriet Svanvik med 85 tunnlands inägor,
frälsehemmanet Rånö, soin fordom säges hafva
varit vikingasäte, hvarföre dess östra sida ännu
kallas Skeppsviken; Horvili, lljelmvik, Stala, o s. v.
Kyrkan, som är uppbyggd 1706, bestar af elt
enda slenhus, och uppbär elt stentorn af 37
alnars höjd. Bland ålderdomsminnen märkes bär ett
högt, och frän tre sidor otillgängligt berg, vid namn
Borrefjäll, som på norra sidan, der det lätl är
åtkomligt, bär spår efler nedrasade befästningar.
Detta berg, äfvensom elt annat likaledes befastadt
berg, som bar namnet Borrevägg, skola hafva sitt
namn af en forntida konung öfver östra Oroust,
vid namn Borre, oin hvilken vid artikeln Hora
socken redan är taladt. I utmarken, invid
hemmanet Hoga, finnes en mängd stora grafhögar, och
i närheten af dessa åtskilliga runda stenkretsar,
blaud hvilka den största utgöres af 12
klumpfor-miga stenar med centralsten. Dylika stenkretsar
förekomma äfven i Krabberöds dal, äfvensom i
Nordre Hjelmviks ägor på ett ställe, soin kallas
Köpstad, och der en marknadsplats sannolikt
fordom bar varit. Adr. Oroust.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0656.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free