- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
660

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

GGO

Stambo»

Stapelstäder.

sörja sig genom" konditionerande, men skötte
bäränder tillika med en brinnande båg sina egna
studier. lians ifver härvid var så stor, att ban
oftast sof på bara golfvet, för att desto säkrare
vakna vid hanens första rop; endast
lördagsnätterna hvilade han ordentligt i säng, för att ej
blifva tung under gudstjensten, hvilken ban,
alltifrån de första ungdomsåren, ända in i sena
ålderdomen, aldrig försummade. År 1782 blef ban
magister och 1784 extra docens vid gymnasium i
Westerås, hvarest ban 1785 befordrades till
notarie och konsistoric-amanuens, samt 1789 till
gymnasie-adjunkt och bibliotbekarie. Han
utnämndes 1797 till eloqv. et poes. lektor, hvilken
befattning han 1810 utbytte mot första tbeol.
lektionen. Fick 1812 professors namn, heder och
värdighet och utnämndes 1815 till kyrkoherde i
Radelund. Prost 1816, tbeol. doktor 1818,
ledamot af N. O. 182 4. Tog afsked 1828 från
lektorssysslan, efler alt uti 44 år hafva varit
gymnasielärare, och dog d. 31 Maj 1840. Ilan
berömmes såsom en utmärkt nitisk och skicklig
lärare och var alllid villig att efler förmåga bistå
de studerande, så väl med kostnadsfri undervisning
i flerfaldiga ämnen, som med penaingeunderstad
för de behöfvande. Den af honom utgifna samt
med förträffliga anmärkningar och noter försedda
Qu. Horatius Flaccus är den bäst kommenterade
klassiske författare, som uti vårt land blifvit
utgifven.

Stambo, eller StaincMmmare, kallades i
fordna tider de kämpar, som hade i uppdrag att med
sitt folk intaga framslammen af ett härskepp och
försvara denna under striden, så att fienden, som
vanligen lade till med sina fartyg mot skeppets
framstam, ej måtle lyckas att äntra densamma.
Der försiggick således i allmänhet den skarpaste
och blodigaste striden, eller den egentligen så
kallade bvggslriden, emedan man der mest
fäkla-de med svärden och stridsyxorna. Bakom
stamboen och hans kämpar slodo de, som kaslade med
spjut och handsaxar, samt ännu längre bakom, uti
det sä kallade Krapprummet omkring masten, de
som sköto med pilar. Slamhoen, hvartill
gemenligen valdes den kunnigaste och tappraste kämpen
om bord, var oftast den förnämste mannen på
skeppet, näst sjelfve skeppshöfdingen, som
vanligen bade sin plats uti bakstammen af fartyget.

Stam!ioilän<lerler, för Svenska boskapsafvelns
förbättrande, hvarifrån hvem som helst skall äga
rättighet att, emot en viss afgift, få sina kor
betäckta af tjurar utaf utsökta utländska racer,
samt hvarifrån äfven kalfvar småningom inå
utspridas kring landet, beslötos att inrättas vid 1845
års riksdag, då rikets ständer, till 8
stambollän-deriers upprättande på särskilda ställen i riket,
anslogo en summa för en gång af 70,000 R:dr B:ko.
Då rikets nuvarande hornboskap beräknas till nära
halfannan million, kan likväl några
stamhollände-riers inrättande blott i ringare män bidraga till
den inhemska racens förädling.

Stämme|, Jo lian, var öfverste och höfvidsman
för de trupper, hvilka Lybeckarne 1522, på en

flotta af 10 örlogsskepp, under amiralen Brun,
sände till Gnslaf Wasas hjelp emot Danskarne;
men hvarken af flottan eller trupperne hade
denne något särdeles bistånd. Då Danske amiralen
Severin Norrby sent om hösten nämnda är, med
15 skepp lopp in i Stockbolmsskären, och kölden
belt hastigt blef så slark, att isen lade sig
öfverallt, vägrade både amiral Brun och öfverste
Stämme! att biträda Svenskarne med att anfalla de
sålunda infrusne Danskarne, hvarvid den förre
förebar såsom skäl, alt ännu aldrig någon krigshär
gått öfver hafvet till fots, och alt ban sådant
aldrig för Lybska rådet skulle kunna försvara.
Stämme| hade till och med om natten ett hemligt möte
med Norrbys utskickade, och öfvertalade sedan
sina soldater all äfven vägra slåss. Någon tid
derefter dref en hastigt uppväxande slorin åter bort
isen, så att Norrby kom lös ined sina skepp. Han
säges vid detta tillfälle sjelf hafva yttrat, att
Lybeckarne som förrädare tjente Ilr Guslaf.

Stamiiareil, elt af annexen till llvalinge
moderförsamling i Halland, 1 ! mil från Warberg,
består af 10 3 hemman, uppskattade lill 25,000 R:dr,
med en folkmängd af 354 personer och en areal
af 2,939 tunnl., hvaraf 125 äro sjöar och kärr.
Jordmånen är ej dålig och beslår af en blandning
grus och mylla. Socknen är en bergsbygd, som
bar ek-, björk- och älskog saml öfverflöd på torf.
Kyrkan är af sten och ganska gammal, hvilket
bestyrkes af dess mörker. Är 1683 lärer bon
blifvit sisla gången renoverad. Tornet bar blott
en enda klocka. — Några små bäckar, soin
ge-nomflyia socknen, äro dock tillräckliga att der
drifva flera husbebofsqvarnar. Adr. Warberg.

StampebrUil, så kallas det nödbröd, som
allmogen i de norra provinserna begagnar vid knappa
skördar alt fylla sädesbristeo, då det rena mjölet
blandas med söndermalna agnar eller furubark.
Som felslagna skördar icke äro någon sällsynthet
i dessa trakter, och innnn bandelsluslen, såsom i
senare tider skett, bland folket spridt en större
penningetillgång, plägade det, för att icke
öfverraskas och för hårdt tryckas af den onda tiden,
redan i den goda vänja sig vid sådant slags bröd,
hvartill man äfven bland annat använder roten af
Missne (se detta ord).

Stampning säges om ett fartyg, då det våldsamt
och gungande rör sig långskepps under en svårare
sjögång.

Stamscliäferier. Se: Schaferier.

Stanilaerlijelm, Hans Kreilrik, en son af

vinskänken i Stockholm Johan Standaert och
Margaretha HoflP, vinskänken Kasten lloffs dotter,
föddes d. 18 Aug. 1677. Blef, efter idkade studier
och några års tjenstgöring vid Stockholms
domstolar, år 1700 fältauditör, i hvilken egenskap
ban bevistade de följande årens fälttåg.
Befordrades 1703 till auditör vid arméen, 1704 till
landssekreterare på Gottland och 1716 till
sekreterare uti slottskansliet. Adlades 1720 och
utnämndes 1741 till underståthållare i Stockholm.

Stapelstäder. Rikets stapelstäder äro:
Stockholm, Götheborg, Norrköping, Gefle, Carlskrona,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0658.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free