Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stapull.
Starr.
661
Malmö, Kalmar, Wisby, Westervik, Uddevalla,
Landskrona, Nyköping, Cbrislianstad, Carlshamn,
Ystad, Jönköping, Carlstad, Warberg, Halmstad,
Helsingborg, Söderköping, Hudiksvall, Hernösand,
Sundsvall, Söderhamn, Umeå, Piteå, Luleå,
Marstrand, Kongelf och Strömstad. Stapelstäderna äga
att besörja den utrikes handeln, så väl hvad
utgående varor vidkommer, som ock att införskaffa
hvarjehanda nödiga och lofgifna varor, alt dermed
riket och uppstäderna förse, samt äga till den
ändan alt reda i skepp, och dermed besöka alla
in-och utrikes hamnar, äfvensom att i egna hamnar
emottaga fremmande nationers fartyg.
Stapull är en forntida benämning på deo nu så
kallade klockstapeln. Enligt gamla Uplandslagen
tillkom det biskopen att inviga: "Kyrkior, Kloster,
Helgonsbus, Kyrkegårdar, Klärka, Kalk,
Mässu-kläde, Klockor och Altarekläder; item
Löösaltare-sten, Stapull, Crusser och Klock-Cbor, samt
ny-botat Kyrkiogård."
Starbrak, i gamla Svenskan detsamma som solsländ.
Starby socken, annex till Höja moderförsamling
i Christianstads län, 1 mil från Engelholm, hestår
af \2\ hemman, uppskattade till 60,450 R:dr,
med en folkmängd af 530 personer och en areal
af 2,569 tunnl., hvaraf endast 2 äro oländig mark.
Socknen bar god åker och äng, men ingen skog,
om man ej dit vill räkna några planterade pilar.
Adr. Engelholm.
Starby kungsladugård. Se: S:l Pehr» socken.
Starckliufvud, Marien, af obekant härkomst,
tjente sig upp genom mod och tapperhet från ringa
stånd. Blef 1676 korporal vid öfverste Nils
Gyl-lenstjernas regemente till häst och 1677
qvarler-mästare, uti hvilken egenskap han, med särdeles
beröm och lapperhet, deltog uti åtskilliga
träffnin-gar under det då pågående Danska kriget, samt
isynnerhet vid belägringen för Malmö, under elt
utfall med ett parti afsutne ryttare i fiendens
löp-grafvar, visade en sådan käckbet, alt ban genast
derföre befordrades till kornett. Icke mindre
lapperhet visade ban vid elt annat utfall till bäst, då
en skans, som de Danske hade uppkastad vid
stadsporten, blef stormad och förstörd. Han
befordrades sedan 1686 till löjtnant, och 1694 till
regementskvartermästare. Adlades 1699, och blef
1700 ryttmästare. Under 1702 års fälttåg, råkade
ban i fångenskap, tagen af elt parti Polackar nära
Pinschow. Sedermera ulvexlad, begärde han
afsked 1707. Såväl hans födelseår som dödsår äro
alldeles okända.
Staren (Sturnus vulgaris) hörer till gångfåglarna,
och ar i allmänhet svartaktig med purpurröd, grön
och blå metallglans; hans längd är omkring 8^
tam. Han är flyttfogel och finns i allmänhet blott
om sommaren i Skandinaviens skogstrakter. Lefver
af insekter och larver samt allehanda slags frön
och korn. Fången och tamd, kan ban uppfödas
med bröd, hampfrö, maskar, ost o. s. v. Han
bygger sitt bo i gamla träd, under tak eller i
ihåliga träd stycken(bälkar), hvilka i några trakter,
såsom på Öland och i Norrige, stundom med
afsigt uppsättas för bans räkning.
Starenflyclit, Peder, förut kallad Peder
Carlsson i Rödnäs, uppgifves hafva blifvit adlad
i Bergqvara af riksföreståndaren Svante Sture 1508
"mandagin nest för S:t Petri dag Cathedre, för
velvilliogb troscaap och tjenist." Han kallas i
adelsbrefvel "Min och Richsens Troman." Hans
sonsoosson,
Starenllyclit, Olof, förut kallad Stare,
kamererare och kassör vid slora sjötullen och sedan
assessor i kommerse-kollegium, född d. 29 Aug.
1624 och död d. 15 Okt. 1679, fick adelskapet
förnyadt år 1664.
Starenskttld, Klias llaraldsson, förutkallad
Stare, född i Upland d. 31 Okt. 1624, antogs
1647 till kanslist i kongl, kansliet, och utnämndes
1650 till landssekreterare i Wiborgs län.
Förordnades 1657 till sekreterare vid
general-guverne-mentet och inilitiestaten i Finland, samt kort
derefter till bäradshöfding. Befordrades 1679 till
assessor i Abo hofrätt. Adlades 1686 och dog
1692.
Starkodder benämnas flere af nordiska forntidens
utmärktaste kämpar, isynnerhet prisar sagan
mycket de storverk och bedrifter, som utförts af trenne
med detta namn. Starkodder den Gamle var
sjökonungen Hakes väldigaste kämpe, då ban anföll
konung Hugleik i Upsala, och bidrog mycket till
segern på Fyrisvall, hval igenom Hake, efter
Hug-leiks fall, gjorde sig till Svearnes konung. En
Slarkndder säges hafva dödat Danske konungen
Ale den Raske, hvilken gjort sig till Svearnes
konung, och återuppsatt den fördrifne konungen
Aune den Gamle på Svithiods thron. Starkodder,
Storverks son, var Sigurd Rings väldigaste kämpe
i det ryktbara Bråvallaslaget, och den som
förnämligast afgjorde segern, sedan ban fällt ett stort
antal af Harald Hildetands bästa krigare och, ehuru
svårt sårad på flera ställen, med svärdet banat
sig väg igenom och sprängt bans krigsordning.
Denna Starkodder uppgifves äfven såsom författare
till elt mycket gammalt, ännu till en del i behåll
varande, qväde om detta märkvärdiga forntida
slag. En Starkodder, kallad Aludräng, eller
kämpen fråri Ale härad, om hvilken man ej bestämdt
vet på hvilken tid ban lefvat, berattas vid
Trollhättan hafva hållit ett väldigt envig med gotniske
kämpen Hergrim från Bolmsö, för att bemäktiga
sig dennes maka, hvilken dock, efter Ilergriins
fall, sjelf gaf sig döden med dennes svärd, för
alt ej falla i den afskydde segrarens väld.
Starr (Carex) hörer till balfgräsen, och förekommer
ymnigt och i mångfaldiga arter, dels i täta
skogar, dels på magra ängar och betesmarker, men
mestadels på sumpig mark, i kärr, mossar,
myror, vid åbräddar o. s. v. Så dåligt och magert
foder detta halfgräs gifver, så häller dock fåret
och geten tillgodo med de arter, som växa på torra
marker, äfvensom boskapen och bästen stundom
med höet deraf, som kallas Madhö, såvida
starrängen och kärret slås någorlunda tidigt, innan
gräset blifvit groft. Starrgräset bör dock alltid,
endast sönderskuret eller i form a I hackelse,
gifvas åt kreaturen. — Bland utmärktare slarrarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
