Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tj(atabri«t.
Statskontoret.
G63
häradshäktenas ombyggnad 100,000 R:dr; till
fän-gelsebyggnaderna i Stockholm och rikets öfriga
stader 300,000 R:dr; till fältartilleriets
komplettering 24,000 R:dr; till beväringsmanskapets
beklädnad och furràdernas ökande 60,000 R:dr; till
gevärsfabrikationen 250,000 R:dr; till
befästningsarbetena å Waxholm och i Stockholms skärgård
200,000 R:dr; till Carlsborgs fästningsbyggnad
200,000 R:dr; lill fästningshyggnadsarbeten å
Carlsten 160,000 R:dr; lill bombkanoners anbringande
40,000 R:dr; till förbättring ar båk- och
fyrings-väsendet 160,000 R:dr; till dockhyggnaden i
Carls-krona 133,333 R:dr; lill
vattenkoinmunikationer-nas befrämjande inom riket samt hamnars
anläggning och förbättring 293,000 R:dr; till
ombyggnad af Strömsholms slussverk 750,000 R:dr; till
landsvägarnas förbättring 222,000 R:dr; till
vat-tenaflappningar 131,000 R:dr; till llodrensningar
och hamnbyggnader m. m. 172,000 R:dr, o. s. v.
De municipala afgifterna och bördorna, såsom
rustningen, roteringen och bätsmansbället, boställen
och deras vård, presterskapets underhållande,
väghållning, skjuts och postföring, fatligförsörjning
m. m. uppgå lill minst 7 à S millioner om året,
så alt om man sammanräknar både direkla och
indirekta statsbidrag, belöper sig deras samfälda
summa, med inheräkning af räntan å boställen, till
nära 22 millioner R:dr B:Ko. Enligt 1842 års
Fem-årsberättelser från landshöfdingarne, utgjorde
totalbeloppet af skattebidrag från landet . 13,345,276.
samma bidrag från alla städerna var 2,269,715.
tnlluppbörden år IS43 ........ 3,706,910.
handels- och sjöfartsfondsmedel . . . 352,471.
båk- och fyrmedel.......... 7 1,563.
postmedlen uppgingo år 1841 lill . . 606,145.
cbarlæ-sigillalæ-medlen samma år . . 467,104.
räntan ä alla boställens uppskattade
värde, 21,682,000 à 5 proc. . . . 1,084,100.
S:a R:dr R:ko 21,903,284.
Enligt gjorda beräkningar betalar hvarje
Engelsman omkring 28 R:dr i årligt statsbidrag, hvarje
Fransman I5y R:dr, och hvarje Svensk omkring
7 R:dr. Detta utgör af Englands grundkapital
och af dess årsproduktion i Frankrike, af
grundkapitalet jV och af årsproduktionen ^. Af
Sveriges grundkapital ulgör dess skattebidrag nära
Statsbrist kallas den summa, hvarmed statens
behof öfverstiga de ordinarie tillgångarna. Svenska
kronan bar nemligen betydliga inkomster af sina
kronogods, kronotionde, ränta af jorden o. s. v.
Dessa inkomster, som äro bestående från riksdag
till riksdag, såsom en stadigvarande egendom,
kallas de ordinarie tillgångarna. Deras sannolika
belopp under de nästkommande ären, beräknas vid
hvarje riksdag och jemföras med statens behof.
När dä behofven visa sig större, uppkommer ett
deGcit, som fylles genom bevillning. Delta deficit
kallas statsbrist. Om det sedan visar sig, att de
ordinarie inkomsterna stiga till bögre belopp än
man beräknat, uppkomma öfverskott; likaså om
bevillningen inbringar mera än man vågat förmoda.
Statsilepartemeuter kallas de särskilda afdel-
ningarna af konungens kansli. De äro sju till
antalet, nemligen utrikes, justitie-, civil-, finans-,
landtförsvars-, sjöförsvars- och
ecklesiastik-depar-tementerna. De två förstnämnda stå hvardera
under en statsministers och de andra under
föredragande statsråds öfverinseende. Regeringsärenderna
äro, efter sin olika beskaffenhet, fördelade på de
särskilda deparlementerna, och beredas der under
departements-chefens ledning till föredragning inför
konungen i statsrådet. Utrikes departementet
utgör dock ett undantag, emedan dess ärender icke
tillhöra statsrådets behandling, utan afgöras af
konungen enskildt. Samma förhållande är med de s.
k. kommandomålen i landt- och
sjöförsvarsdepar-teinenterna. Statsdepartementerna inrättades 1840;
förut funnos i deras ställe de fyra
statsexpeditionerna för finans-, kammar-, krigs- och
ecklesiastik-ärender. Justitiemål föredrogos af
revisions-sekreterare och koinmandomäl af konungens
generaladjutanter för arméen och flottan.
Statsekonomi. Se: Ekonomi.
Mtatsenpeiiitioner kallades fördelningarna af
konungens kansli före den sista organisationen af
statsrådet år 1840, då expeditionerna fingo namn
af departementer. Expeditionerna voro efter 1809
års regeringsform fyra till antalet, nemligen en
krigs-, en bandels- orb finans-, en
ecklesiastik-och en kainmar-expedilion. I spetsen för hvar och
en af dessa stod en statssekreterare, såsom
föredragande inför konungen i statsrådet. Ar 1840
upphäfdes statsexpeditionerna och i deras slälle
sattes statsdepartementerna, sju lill antalet. De
som tillades voro: justitie-, sjöförsvars- och
utrikes deparlementerna. Förut hade nemligen
justi-tiemälen tillhört justitierevisionen, och (lollans
ärender varit förenade i en expedition med
arméens. Utrikes ärenriernas hebandlingssätt nndergick
ej någon förändring, utom att bofkanslersemhetet
upphäfdes och ett statsråd förordnades att, likasom
förut bofkanslern, vara närvarande vid utrikes
ärendernas föredragning inför konungen. Vid de
militära ärenderna ägde äfven den olikhet rum
mellan de förra expeditionerna och de nuvarande
deparlementerna, att kommandomålen ej tillhörde
expeditionen, utan hade sina egna föredragande.
Nu deremot, ehuru dessa fortfara att behandlas
efter egna former, tillhöra de dock samma chef
som de egentliga militäriska regeringsärenderna.
(Se för öfrigt Statsdepartement, Statssekreterare.)
Statskontoret, som af konung Carl XI inrättades
år 1680, sattes då i förening ined
kammar-kollegium, med hvilket det hade gemensam president
till införandet af 1720 års regeringsform, då det
erhöll sin egen president. Statskontoret skulle
hafva förvaltningen af alla kronans medel.
Konungen öfversåg årligen i egen person rikets stat,
hvilken icke det ringaste fick öfverskådas, samt
hade lofvat att sjelf aldrig rubba den, och
statskontoret hade sig uttryckligen ålagdt, att göra
allvarsamma föreställningar deremot, om sådant
någon gång skulle bända. Räkningarne blefvo
profvade med största noggrannhet och
räkenskaps-sättet blef ordentligen inrättadt. Alltsedan bar
III Del. 84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
