Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Statsskuld*
Statsverk.
667
kollegium af àtla embetsmän under
stats-sekrete-rarnes ordförandeskap. Denna beredning ägde att
yttra sig öfver regeringsärenderna, isynnerhet
besvärsmålen, innan de föredrogos i statsrådet.
Stats-sekreterare-embelet, så väl som beredningen,
upphäfdes 1840, och i dess ställe inrättades
departe-mentschefs-embetet. Antalet af
departementschefer blef sju i stället för de fyra
stats-sekreterar-ne, och medför beständigt säte i statsrådet, samt
något större makt än stats-sekreterarne haft, att
erinra om verkställandet af konungens beslut.
Statsskuld. Väl ordnade linanser äro lika
oumbärliga för staters som för individers lycka och
trefnad. Att nödgas, såsom England, Frankrike,
Österrike med flera andra länder, årligen
afsätta många millioner till att betala räntor pä ett
förut redan användt kapital, innan något för de
löpande statsutgifterna får anordnas, är icke
någon afundsvärd belägenhet. Detta oaktadt fortgå
de flesta Europeiska stater på statsskuldsbanan,
nästan i en jemn progression med det stigande
missnöjet öfver de redan förut nog dryga
skatterna. Förgäfves hafva de utmärktaste
statsekonomer höjt sina varnande stämmor mot all
statsskuld, och påstått, att den borde anses blott
såsom en nödhjelp, hvilken man i behöfve|s stund
väl må tillgripa, men sedan, så fort sig göra
låter, genast åler döda. De betrakta henne
alldeles icke såsom något önskvärdt eller godt all
ef-terslräfva och söka visa, att man icke handlar
hvarken rättvist eller billigt, då man sålunda
skuldsätter efterkommande slägten. Också hafva
Nordamerikanarne, som otvifvelaktigt äga mycken
praktisk kännedom i dessa ämnen, skyndat att
döda sin statsskuld, så snart unionens inkomster
gjort detta möjligt. Under det alt vår närmaste
granne Danmark sträfvar med en statsskuld af
öfver 140 millioner riksbanksdaler, hvarå årlig
ränta och amortissement utgör öfver 6 millioner, är
Sverige i den lyckliga belägenhet att alldeles icke
äga någon statsskuld. Värt fädernesland är snart
sagdt det enda land i Europa, som icke betungas
af en sådan tryckande börda, och har således
alltid det vida fältet öppet för sig, att inträda på
denna bana, när tvingande omständigheter
beklagligen så skulle fordra, i händelse af trängande
behof eller för stora och vigtiga
nationalangelägen-heters utförande.
Stats-utskott kallas det af ständernas utskott,
som bandlägger ärender rörande statsregleringen
och riksgäldsverket. Detta senare verk har
nemligen sä många beröringspunkter med statsverket,
att dess ärender ansetls böra bandläggas af
samma utskott som det förras. Stals-utskottet
brukar derföre dela sig på tre afdelningar, utgifts-,
inkomst- och riksgälds-afdelningen.
Stats-uUkot-tet består af trettiosex personer, nemligen nio af
hvarje stånd. Det ar både ett granskande utskott
och tillika en beredande kommitté för stals- och
riksgäldsverkens reglering. Båda dessa verks
förvaltning sedan nästföregående riksdag granskas af
stals-utskottet, som derföre också fàr emottaga
de berättelser, som rikels ständers revisorer af-
gifvit. Så väl med ledning af dessa berättelser
som egen granskning, kan stats-utskottet göra
anmärkning bos rikets ständer rörande den
föregående förvaltningen, och föreslå åtgärder i anledning
deraf. Dock, om fel blifvit begångna, får
statsutskottet aldrig upphäfva sig till domstol, ej
heller besluta åtal emot någon tjensteman. Sädant
kan endast ske af justitie-ombudsmanuen eller af
konungen. Ständerna kunna, efter stats-utskottets
förslag, blott ingå till konungen med underdånig
begäran derom; och äfven delta kunna endast
ständerna göra, men ej stals-utskottet allena. Det
bögsta stats-utskottet kan förelaga sig, är att
göra anmärkning bos konstitutions-utskottet emot
konungens rådgifvare, hvilken anmärkning då
pröfvas i vanlig ordning af konstitutions-utskoltet. Men
väl kan stats-utskoltet föreslå nya
förvalltiingsreg-lor, för att förekomma framtida öfverträdelser.
En annan kontroll består åter i ständernas makt
att neka bevillning, hvilket kan ske med eller emot
stats-ulskoltets mening, men ej utan dess
börande. Ty stats-utskottet yttrar sig öfver bela
siats-verkets reglering, således äfven öfver alla
ifrågavarande anslag; likasä öfver beräkningen af
statsinkomsternas belopp och ordnandet af de ordinarie
inkomsterna. Bevillningen hörer till
stats-utskottets sfer, blot| så vida frågan är om de utgifter,
soin skola bestridas genom bevillningen; men
sjelfva medlens anskafTande, bevillningens fördelning,
hörer till bevillnings-utskottet. I afseende på
riksgäldsverket hafva ständerna större makt, ty detta
verk står under deras styrelse, obeioende af
konungen, hvarföre också, om fel blifvit begångna,
ständerna kunna genom justilie-onibudsmannen
ställa sina fullmäktige i riksgäldskontoret under ålal.
En afgörande makt, så i stats- som
riksgäldsfrå-gor, erhåller stats-utskottet blott såsom förstärkt.
När det nemligen inträffat all två stånd stannat
emot tvä i besluten om sådana frågor, och ingen
pluralitet, riksstånden emellan , är gifven,
hänskju-tes saken till förstärkt stats-utskott. Detla består
af 120 ledamöter, nemligen det ordinarie
statsutskottet och så många särskildt valde, som
fordras för alt bringa antalet till 30 af hvarje stånd.
Detta förstärkta utskott fàr dock ej ingå i vidare
granskning eller öfverläggning, utan blott votera
med slulna sedlar, men dess voterings resultat
utgör rikets ständers beslut.
Statsverk kallas kronans ställning i afseende på
inkomster och utgifter. Statsverket ordnas vid
hvarje riksdag af ständerna, sedan konungen vid
riksdagens början öfverlemnat sin proposition om
statsverkets tillstånd och behof. Statsverkets
in-koinsler äro dels ordinarie, dels bevillningar eller
extra ordinarie. Till de förra böra först och främst
jordeboksräntan eller — såsom den ock kallas —
ordinarie räntan, vidare hemmantals- eller extra
ordinarie räntan, kronolionden, mantalspenningar,
hammarskaft af bergverken m. m., äfvensom
arrendet af kronogodsen. Till senare slaget hörer
bränvinsskatten, stämplade pappersafgiften,
tullinkomsterna, postmedlen, samt allmänna
bevillningen. De exlra ordiuarie inkomsterna bestämmas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
