Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stenblock.
Stenbock. 76
förare och ltort derefter kejserlig öfverste, samt
gjorde sig under dessa års fälttag vid Helin redan
känd såsom en klok och tapper bärförare. Vid
ledigbeter från krigsbestyren satt ban helst vid sin
svarfstol, på hvilken han förstod alt frambringa
mäslerliga arbeten, eller roade ban sig med sin
pensel och sitt strängaspel, hvaruti ban äfven
besatt en utomordenllig skicklighet, eller arbetade
ban på sin "Knecklrschola", ett arbete, som ban
ämnade utgifva, men hvilket omständigheterna
sedan hindrade honom all fullborda. Efter konung
Carl Xl:s död utnämndes ban af
förmyndar-regeringen till öfverste lör ett Tyskt regemente samt
till kommendant i Wismar, och 1699 blef ban
öfverste för Kalmar regemente. Ar 1700 fick han
Dalregementet, hvilket ban sedan i sex år behöll.
1 spelsen för detsamma, deltog ban äfven i
landstigningen på Seland 1700, och utmärkte sig
sedan i slaget vid Narva, der ban blef svårt sårad.
Som general-major anförde han der venstra
flygelns andra attack, eröfrade 28 fanor och
kastade Ryssarne ur en af deras starkaste
förskansningar. Slutligen måste en general och 11,000 man
nedlägga sina vapen för bonom. Vid de derpå
följande högtidligheterna i Svenska lägret,
anordnade den snillrike Stenbock oftast nöjena, och
härunder anses han hafva författat den stridssång,
som blifvit känd under namn af Stenbockens marsch,
samt hvilken länge Ijudade från de segervande
Svenske krisarnes läppar. Dess ord:
Marsch, bussar! gån på uti Herrans namn,
Spännen hanen (riskt opp, läggen sedan ifrigt an,
Gifven fyr, bräcken af, tan pliten i hand,
Gån pä, fruklen ej hvarken mord eller brand,
Gån på för vårt fädernesland!
Att våga sitt lif för sin konung och slägt
Det är både Gudi och menniskom täckt.
Derför ska vi käckt,
I vår blå drägt,
Gå på, stå, dundra och slå,
Ja dem klå, alla sä,
Att de döda ligga neder som strå.
Helt litet vi akta, att vi äro få;
I Gudi sä äro vi många ändå;
verkade städse hänförande på konung Carls
soldater. Vid öfvergången af Diina 1701 och det
derpå följande slaget anförde ban lyckligen
infanteriet på fronten, slog sedan Polackarne i tvenne
träffningar, öfverruinplade Wilna och bidrog ej
litet till den herrliga segern vid Klissow 1702.
Med 300 man stod ban utanför Krakau, då han
och konung Carl ensamme bemäktigade sig
fästningsporten till denna starkt befästade stad, hvars
kommendant, helt förbluffad genom de angripandes
djerfhet, genast gaf sig. Stenbock, som från
denna tid alltmer blef konungens förklarade
gunstling, förordnades till kommendant och guvernör
öfver det välbefästade slottet. Konungens
förlro-ende och välvilja för den hurtige krigaren,
hvilken ofta sä väl muntligen som skriftligen af Carl
XII skämtsamt benämndes än Mdns Luri/ax, än
Måns Bock, vann ständigt en större höjd och
rättfärdigades alltid af dennes uppförande. Är 1702
förordnades ban till direktor af
krigskommissariatet, och sändes esomoftast ut att indrifva
kontri-butioner, belst ban kunde med "så goda läinpor"
verkställa dylika svåra uppdrag. Med ära deltog
ban i slaget vid Plutovvsk 1703, der bela
Sachsiska hären blef i grund slagen, och intog derpå
Thorn, der ban blef satt till guvernör. Sannna år
blef ban, jemte bibehållande af Dalregementet,
öfverste för elt af bonoin sjelf upprättadt
regemente dragoner, sä atl ban nu på samma gång var
chef för general-krigskommissariatet och för
tvenne regementer. År 1704 utnämndes ban lill
general af infanteriet och förordnades 1700 till
guvernör öfver Skåne, ehuru han först följande året
fick lemna arméen och begifva sig dit. Der
ut-mäikte ban sig snart genom en allvarlig och
driftig styrelse, beifrande mångfaldiga missbruk samt
afhjelpande flera billiga klagomål När, genast
efter det olyckliga slaget vid Pultava, Danmark åler
började visa sig fiendtlig!, skyndade den nitiske
Stenbock, vid första underrättelsen om de Danska
krigsrustningarna, atl sälta sig i försvarstillstånd,
och nu visade han sig vara icke allenast en stor
härförarn, utan äfven en ganska skicklig
organisatör. Ehuru otaliga svårigheter voro i vägen
för en tillräcklig krigsstyrkas sammandragande,
hvaribland bristen pä medel och vapenfört folk
isynnerhet voro kännbara, lyckades han dock
innan kort att samla och någorlunda utrusta de för
Skånes försvar behöfliga trupper. Icke allenast
gamle ryttare och soldater fingo liksom nytt lif,
ulan ock unge bonddrängar och gossar lupo
hoptals godvilligt till och läto inskrifva sig såsom
soldater, när de borde, att den käcke grefve
Stenbock skulle komma att föra dem an. Med
oöf-vade och illa klädde krigare, lill större delen
Småländske getherdar, började han sina
skärmytslingar emot Danskarne och jagade dem till
Helsingborg, der ban d. 20 Febr. 1710 med 6,000
ryttare och 8,000 fotknektar öfverföll och till
baka dref den 15,000 man starka Danska hären,
hvaraf 4,000 stupade, 3,000 logos till fånga och 3,000
sårade flydde inom stadens murar, hvarest flera
tusen tunnor säd och öfver 6,000 hästar af
Danskarne förstördes, för att ej öka segrarens by le.
Anlall skedde, som vanligt vid dylika tillfällen,
på samma gång äfven från Norrige, för att ännu
mera splittra Sveriges krafter, men Stenbock
sändes dit, och fienden drog sig snart äter inom sina
berg. Segern vid Helsingborg förskaffade
Stenbock ulnämning till fältmarskalk, och 1711 blef
han riksråd samt väld till kansler öfver Lunds
akademi. Då Carl XII sedan befallte att flera nya
regementen skulle utruslas och öfverföras till
Pommern, genomdref Stenbock emot del öfriga rådets
betänkande och oaktadt den stora penningehrislen,
verkställigheten af denna konungens befallning,
reste sjelf till Stockholm och sammanbragte genom
sina hänförande tal och bevekande föreställningar
inom en månad mer än 300,000 d:lr s:mt,
hvarefter han med elt anlal utrustade handelsfartyg
öfverför lill Tyskland. Under vägen föreföll en
träffoing emellan de Svenska transportskeppen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
