Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stenkyrka»
SteoajO.
685
nu är borttagen. På prestgårdens ägor
förekommer dessutom en markvärdig naturbildning, som
kallas Torhorns hftta och ulgör en 20 alnar läng,
hög och smal grottgàng uti ett berg. Ingången
dit bildas af ett litet trångt bål, hvilket med
svårighet kan passeras, och utanför delta är en
annan grift af 10 alnars längd, som kallas
Förstugan. Adr. Kongelf.
Stenkyrka moderförsamling med Tingstäde annex,
ett konsist, pastorat af 2 kl. på Gottland, norra
fögderiet och kontraktet, 2 J mil från Wisby, består
af 16 hemman, uppskattade till 57,750 R:dr, ined
en folkmängd af 570 personer och en areal af 10,993
tunnl., hvaraf 1,100 äro sjöar och kärr. Kyrkan
säges vara byggd år 1032 af Likar Snällt, den
rikaste och anseddaste man på ön, och som hon var
den första af sten uppförda kyrka på Gottland,
fick bon delta namn. I koret finnes 2 gamla
grafslenar med munkskrift. Inom socknen ligger
Liekers hamn.
Stenqvist» moderförsamling med Ärila annex, ett
konsist, pastorat af 2 kl. i Nyköpings län,
Strengnäs stift, Östra Rekarnes härad och kontrakt, *
mil från Eskilstuna, består af 24 hemman,
uppskattade till 86,111 R:dr, med en folkmängd af
930 personer och en areal af 9,766 tunnl., hvaraf
120 äro sjöar eller kärr. Adr. Eskilstuna.
Stenredskap. Verktyg af sten äro onekligen
våra äldsta fornlemningar. De hänvisa pä
folkslammar, som, stående på odlingens lägsta
trappsteg, saknade kunskap om metallers användande,
likasom äfven oin åkerbruk, men lefde af jagt och
fiske, och tillskapade sina vapen och redskap af
sten och ben. Dylika stenredskap förekomma
isynnerhet talrikt i Bohuslän och Sveriges sydligare
landskaper, stundom äfven på Gollland och Öland,
men eljest sällan i öslra Sverige och nästan aldrig
i det norra. Professor Nilsson bar gjort troligt,
att en nation af sannolikt samma stam som våra
Lappar, och som begrafvit sina döda uti stora
kummelgrotlor eller s. k halfkorsgrafvar, i en
för-Odinsk tid bebott kustländerna frän Oderns till
Garonnes mynningar, Brittiska och Danska öarna,
saml genom Skåne och Blekinge gjort elt besök
nppåt Westgötha-londtrvggen. Elt med dessa
beslägtadt folk har sannolikt i en aflägsen forntid
kringvandrat i Bohuslän och en stor del af det
öfriga Skandinavien, samt genom dylika redskap
lemnat minnen efter sig. I Bohuslän förekomma
• o
sfenverktyg synnerligen ofta, och man har
stundom, såsom vid Hiinnebo i Sotenäs och vid
På-land uti Bullaren, djupt i jorden funnit elt slags
hällkistor af 3 till 4 alnars längd, nian lemningar
efler ben, som förruttnat, men med flera redskap
nf så väl flinta som gràslen. Samlingar af
stenredskap hafva ock stundom på flera ställen,
såsom på Tjörn, i Qville och Stångenäs anträffats
myckel ordentligt sammanlagda under en sliirre
sten, flera fot djupt ner uti jorden, eller ock nti
sandbarkar. Det folk, som beredt och begagnat
dessa stenverktyg har ulan tvifvel utgjort
Sveriges nräldsta folkstam, och man har efler dessa
redskap kallat dein Stenfolket.
Stenrttr. Sådana förekomma ymnigt i Sveriges
flesta landskaper och åtföljas vanligen af den
traditionen, att jättar samlat dem vid sina strider.
Sådana griftrör finnas antingen med eller vlan
hällkistor. Äro de med hällkistor försedda, kallas de
llatlkisterör (se detla ord); sakna de åter
hällkistor, så äro de blott vanliga ättekullar, hvilka ej
fält jordfyllnad.
Stensborsj, ett gammalt fäste på Norrby ägor i
Öster Haninge socken i Södermanland vid Stensjön.
På den sidan af berge| der fästet still, är en
tvärbrant. Muren bar varit rund af en famns höjd,
och omgifven med kaststenar att afslå fiendens
anfall. Det berättas att allmogen förbättrat delta
fäsle under konung Carl Gustafs krig med
Danmark; man är för öfrigt okunnig om dess ålder.
I ett tingsprotokoll kallas detta fäste Canterborg,
man vet ej af bvad anledning.
Stensburs uti Östergölhland uppgifves såsom säte
lor några forntida fylkiskonungar och
Östgölha-jarlar.
Stens bruk. Se: Ntickna.
Stensele, ett Lappmarks-pastorat i
Westerbol-lens län och Hernösands stift, Lappmarkens
fögderi och Westerbotlens förslå kontrakt, 19 mil
från Piteå, uppgifves i Forsell för att bestå af 6 ^
hemman med 910 invånare, men ulan
uppskatt-ningsvärde. Arealen är sammanräknad med
Lycksele. Då Schubert besökte Lappmarken, var
kyrkan ännu under byggnad. Att hon ej kunde bli
stor, inses deraf, att halfva byggnadskostnaden,
sorn togs af Lappska ecklesiastikfonden, endast
var beräknad till 1,000 R:dr R:gs. Först 1816
bade en kapellpredikant här blifvit förordnnd,
hvilken predikade i en stor s. k. kyrkstnga. Hans
lön var "20 R:dr B:ko, 12 t:r sad, jemte smör,
ull, torkadt kött och en fogel af hvarje hushåll,
som då voro 25 i hela församlingen; äfven en renslek
af hvarje skattlagd Lapp." Ilan hade derjemte
förbindelsen att två gånger om sommaren resa till Terna
kapell, hvilket skall vara bygdt redan 1762, men
vid Schuberts besök ej var invigdt, och der bål ta
gudstjenst för de nomadiserande Lapparne. Rundt
der omkring skola stå kyrkhyddor för presten och
hans åhörare, och en begrafningsplats finnes har.
Han har hit från Stensele 11 mil, dels båt-, dels
gångväg. Emellan sjelfva Lycksele och Stensele
är den 9 mil långa vägen af samma beskaffenhet.
I stiftsmatrikeln anföres emellertid Sensele som ett
eget Lappmarkspastorat, men Terna kapell
nämnes ej. Adr. Umeå.
Stensholms säleri. Se: Hakarps socken.
Steushyttan i Tborsåkers socken i Gefleborgs län,
nr en gammal bergsmanshammare, en mil från
kyrkan, låg länge öde, men upptogs åter 1656.
Här smidas vid en hammare af eget tackjern 147
skepp:d stångjern, hvarför i hammarskaft erläggas
1 skepp:d 9 lisp:d. Afsältningsort är Gefle.
Bruksstämpel S. Ägare herr S. v. Stockens!rom.
Stensjli säteri i Stora Rytterns socken i
West-manland på Nyckelön vid det s. k. Mellansundet i
Mälaren, innefattar bela denna ö, består af 1 mtl.
och skänktes af Carl XI år 1675 åt landshöfdin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
