Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
688
Sternleuw.
Kin.
Sternlenw, (Jeorg, son af regements-fältskären
Hoffman, föddes 1690 i Stockholm. Blef 1708
extra ordinarie i riksarkivet samt tillika
auskultant i Svea hofrätt. Utnämndes 1710 till auditör
vid grefve Lewenhaupts bataljon i Stade, och
bi-vistade följande året Stades belägring och
bombardering. Vid Stades öfvergång gjordes ban till
fånge af Danskarne, men återkom 1713 till
Sverige och blef följande året löjtnant vid
Södermanlands regemente. I sådan egenskap bi vistade han 1716
fälttåget mol Norrige och affären vid
Fredrikshall, der ban blef svårt sårad och fången. Några
veckor derefter ntvexlad, och sedan ban blifvit
återställd från sina blessyrer, utnämndes ban mot
slutet af sistnämnda år till regementskvartermästare,
hvarefter ban 1718 befordrades till kapten. För
sin ådagalagda tapperbet, isynnerhet i affären vid
södra Stäket emot Ryssarna 17 19, blef ban samma
år adlad. Är 1729 gick ban utan afsked från
regementet, för det att ban sig ej der efter ordres
inställt, men erböll dock sedan 1731 ordentligt
afsked, då han gick i Rysk tjenst, der han blef
major. Han dog i Ryssland 1738.
Stettin. Uti denna stad ingicks, d. 13 Dec. 1570,
under Tyske kejsarens, Frankrikes och Sachsens
bemedling, en fred emellan Sverige och Danmark,
som slutade det under konung Erik XIV uppkomna
Danska kriget, Genom denna fred, som plägar i
historien kallas Stettinska Fördraget, måste konung
Johan III afsäga sig alla anspråk på Gottland,
Jemtland och Härjedalen, förbinda sig att inlösa
Elfsborgs fästning med en summa af 150,000
R:dr, återställa åtta af de under kriget tagna
Danska skeppen, ersätta staden Lubeck dess lidna
skada med 750,000 R:dr, samt erkänna
kejsaren såsom Estlands länsherre, och äfven förbinda
sig alt till bonom öfverlemna alla der gjorda
eröfringar, så snart krigsomkostnaderna blifvit
Sverige godtgjorda. Tvisten om riksvapnet tre
kronor, för hvilken Sverige gjort si många
långvariga och ärofulla ansträngningar, måste lemnas
oafgjord. Sveriges farbäga för Ryssland, i
före-ning med Danmarks utblottade tillstånd, samt
Danske konungen Fredriks böjelse för freden
åstadkommo ändtligen denna förlikning.
Stewart, Simon, son af en Engelsk berre,
Robert Stewart till Touccours, kom först in till
Sverige 1627, då ban blef amiralitets-kapten. Han
bevisade sitt gamla adelskap i England å fäderne
och möderne till sex led och blef således 1634
introducerad på Svenska riddarhuset. År 1638 var
ban underamiral och 1644 blef han amiral-löjtnant.
Såsom sådan afled han mot slutet af året 1646.
Stiliy socken, genom kongl, resolution af år 1814
tills vidare förenad med S:t Olof (se detta ord),
utgör med den ett regalt pastorat af 3 kl. i
Christianstads län, Lund9 stift, Järestads bärad och
kontrakt, 1 mil frän Cimbrishamn; består af
13|-hemman, uppskattade till 45,020 R:dr, med en
folkmängd af 846 personer och en areal af 2,430
tunnl., hvaraf 28 äro kärr eller oländig mark.
Socknen har i allmänhet god åker, men svagare
äng. Adr. Cimbritsbamn.
Stirklarstad, i Norrige, nära intill Sula-elfven,
vid pass 9 mil i norr från Trondhiem, är
märkvärdigt för det blodiga slag, som Olofsdagen d.
29 Juli 1030 der hölls, och hvari en mängd
Svenskar, som skulle bistå Norske konungen, Olof
Haraldsson den Helige, att återeröfra Norriges thron,
äfven deltogo. Konung Olof Haraldsson med blott
3,000 krigare kämpade mot den 10,000 man starka
Norska bondebären, och gjorde under af tapperhet;
men föll slutligen tillika med större delen af sitt
folk. Vid konungens sida stupade älven alla bans
skalder, hvilka med honom deltagit i den blodiga
striden.
Stift. Biskopsstiften i Sverige äro 12. Äldst
ibland dem är Skara, hvartill grunden lades år
1015, dernäst Wexiö, som grundlades 1030, så
Lunds 1065, Linköpings och Westerås 1080 saml
Upsala och Strengnäs år 1100. De öfriga 5 äro
yngre: först inrättades Gottlands år 1512, så
Carlstads 1586, Kalrnare 1607, Götbeborgs 1620
samt slutligen Hernösands år 1647. Deras
närvarande omfång är följande:
Upsala eller Erkesti[tet innefattar bela Upland med 23
prosterier och 125 pastoraler, samt hela
Gestrikland och bela Helsingland med 6 prosterier och
34 pastorater.
Strengnäs innefattar hela Södermanland med 11
prosterier och 72 pastorater (ett pastorat, nemligen
Carlskyrka och Torpa, af V. Rekarne hörer
under Weslerås län), samt hela Nerike med 4
prosterier och 29 pastorater.
Wester At, hela Westmanland med 8 prosterier och
56 pastorater samt bela Dalarne med 7 prosterier
och 37 pastoraler.
Carlstads innehåller hela Wermland med 9
prosterier och 30 pastorater (bland dem ligger ett,
neml. Carlskoga och Bjurkärr samt Carlsdal, inom
Örebro län), samt bela Dalsland med 3 prosterier
och 12 pastorater.
Linköpings innefattar hela Östergöthland med 15
prosterier och 108 pastorater; 2 prosterier med
13 pastorater inom Jönköpings län, samt 4
prosterier med 25 pastorater inom Kalmar län.
Kalmar stift innefattar det öfriga af Kalmar län
med 8 prosterier och 93 pastorater.
Wexiö stift innefattar 6 prosterier inom Jönköpings
län och 6 inom Kronobergs län. Pastoratemas
antal inom Jönköpings län äro 48 och inom
Kronobergs län 43.
Wi.tiy innefattar hela Gottland med 3 prosterier och
44 pastorater.
Lunds innefattar bela Skåne med 21 prosterier och
202 pastorater, samt Blekinge uied 3 prosterier och
20 pastorater.
Gotheborgs innefattar bela Halland med 4 prosterier
och 45 paslorater; 3 prosterier af Elfsborgs län
med 22 pastorater, samt bela Bohuslän med 4
kon-trakter och 34 pastorater.
Skara innefattar bela Skaraborgs län med 12
prosterier och 88 paslorater, samt inom Elfsborgs län
4 prosterier med 35 pastorater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
