Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stjern.
Stjernberg.
699
ter spanmålspriserna; andra äter I ill växa genom
besparingar, o. s. v. De ungefärliga beloppen äro
bär ofvan angifna.
Stjern eller Stjerufors jernbruk i Råda socken
i Wermland, anlades 1670, och bör till
Udde-bolinsverken. ilar smidas vid en bärd 460 skepp:d,
hvarför i hammarskaft erläggas 4 skepp:d. Två
slålugnar äro äfven privilegierade. Bruket har
egei tackjern. Afsättningsort är Götheborg.
Bruksstämpeln ett sammanbundet l!B. Ägare, se:
Ud-delmlmsverken.
Stjerna kallades förr rytteriets slagtordning.
Namnet kommer sannolikt af den form, hvaruti
rytteriet uppställdes.
Stjernauckar, Julian, son af drottning
Christinas trädgårdsmästare, Fransmannen Anders
Mo-lelt, föddes i Stockholm 1655, och ingick 1675
såsom volontär vid amiralitetet. Blef 1678 ar k Ii
-mästare och 1679 konstapel, då han under tiden
bivistade liera hållna sjödrabbningar, särdeles den
skarpa träffning, som major Anckarstjerna med
några skepp i tre hela dygn höll med Danska Hot—
tan i Kalmar sund. Efter slutad fred, gick lian i
utrikes krigstjenst, och visade flera lysande prof
af tapperbet både i Frankrike, Spanien, England
och Holland. Befordrades efler hand 1686 till
underlöjtnant, 16S9 till öfverlöjtnant och 169 4
till amiralitetskapten, i hvilken beställning han
1695 adlades. Bland hans mest berömda aktioner
var en 1691 med tvenne Biskayiske sjöröfvare,
af hvilka ban, förande kofTerdiskeppet ’’Kalmare
kaslell", vid Spanska kusten blef anfallen, men
emot hvilka ban, under en strid, som räckte från
middagen ända till allonen, försvarade sig så
manligen. all sedan den ena blifvit skjuten i grund,
den andra måste med stor förlust taga till
flykten, äfvensom en slrid 1692 emot elt slort
Turkiskt fartyg, som förde 50 kanoner och 800 mans
besättning, samt hvilket efter ett hårdt fäklande,
med förlust af sin fockmast, måste draga sig
tillbaka. Han dog i Carlskrona i November månad
år 17 00 och ligger begrafven i Strengnäs
domkyrka, der elt epitafium öfver bans sköldemärke
och välförhållande lill sjös, författadt af prosten
Thun, bland annat förmäler:
Det skall ock till bans lof vid denna graf bli prisad!,
Att ban som ncbitect del första ämne visadt
Af Bomharderer skiepp, som i den Svenska skiär,
För segel drifvit har, bär efler drifva lär.
Stjeriiar|ix eller Stjernorp* socken, annex till
Wreta klosters moderförsamling i Östergötbland,
I ^ mil från Linköping vid Roxen, består af 23 }
hemman, med en folkmängd af 1,130 personer,
samt en nreal af 5,832 tunnl.
Uppskattningsvärdet är af Forsell icke uppgifvet för socknarna
särskildt, utan för hela pastoratet, till 369,438
R:dr, och sjöarna och kärren lill 6,080 tunl.,
eller något mer än en sjundedel af bela agovidden.
Sljernarps socken är skogsbygd, och genoniskäres
af flera sjöar, hvaraf Skiien är den största.
Jordmånen beslår af lera och sandblandad mylla.
Kyrkan är belägen i ena flygeln af Sljernatps säteri
(se nedanföre), men med frihet för kringliggande
skogsbor alt der hålla sin gudstjenst.
Predikstolen är klädd med svart siden med guldblommor.
Klockorna äro i en särskild stapel. Inom socknen
ligger Rossla bergsmanshammare och Sandrik, eu
välbyggd sätesgärd vid Roxen, soin för omkring
30 år sedan af dess ägare, magister Egnell,
mycket förskönades. Man bar pä etl par ställen i
socknen börjat bryta jernmalm, men åter
öfvergifvit arbetet, emedan det ej ansågs löna sig.
Adr. Linköping.
Stjernarpn säteri bestod af nära 17 hemman med
40 torp och var stamgods för grefliga slägten
Douglas. Det har en romantisk belägenhet vid
Roxens strand. Äbyggnaden, uppförd år 1654 af
fältmarskalken grefve Robert Douglas, var i stor
slil, bestod af ett 4 våningar högt stenhus med
torn och altan på taket, saml 2 flygelbyggnader,
äfven af slen och 2 våningar höga. Huset växte
till den ofvannämnda höjden, emedan Douglas och
grefve Lilje på Löfstad skola ha öfverenskommit
att bygga sina boningar så, att de kunde se till
hvarandra och gifva signaler sins emellan.
Löfstad har bibehållit sig, men Sljernarps
hufvudbyggnad förstördes d. 12 Mars 1789 af en
vådeld, och har sedan dess icke blifvit iståndsatt.
Godset köptes 1807 af brukspatronen Burenslam,
efler hvars död hans arfvingar styckade det i
särskilda egendomar, som de 1822 sålde pä auktion,
då ruinerna af Sljernarps slott med säteriet och
flyglarna, hvari kyrkan och komministerbostället
ligga, jemte 4’ mtl., qvarn, såg och 22 torp,
köptes af handlanden Wirén i Linköping.
Stjern-arps fordna utseende kan inhemtas i Dalbergs Suecia.
Stjemur|iN säteri, 4} hemman i Edsbergs socken
i Halland, har en ulmärkt vacker naturbelägenhet,
är välbygdt, äger vidsträckt åker, god ängsmark
och skog, tegelbruk, sågverk och husbehofsqvarn.
Stjernberg, Xil*, son af borgmästaren i Sala
Peder Nilsson Wolff, föddes d. 12 Okl. 1641.
Berömd för en utomordentlig språkkunskap, sä att
ban uloin de lärda språken, med synnerlig
färdighet skref och talade Franska, Italienska, Spanska,
Portugisiska, Tyska och Holländska språken,
förordnades ban 1666 till legations-sekreterare hos
riksrådet friherre Slen Bjelke på dennes
beskickning till Danmark och det Kur-Sachsiska hofvet,
saml blef 1668 extra ordinarie hisl. & eloqv.
professor vid akademien i Lund. Utnämndes 1670
till ordinarie professor philosopbiæ Ibeoretices. Vid
de Danskes infall i Skåne 1675, måste han flykta
till Malmö, lemnande all sin egendom i sticket.
Brukades sedan af fältmarskalken von Fersen i
åtskilliga angelägna uppdrag, samt uppgjorde 1677
förslaget lill Danska lagens och
rättegångsordningens afskaffande, samt likbets införande
härutinnan med det öfriga riket, hvilket förslag sedan,
efter fredens afslutande, vann bifall och
verkställighet. Utnämndes 1679 till filos, il moralis
professor i Upsala, uli hvilken beställning ban
adlades 1689, då ban skref sig till Markie. Blef
samma år tillika akademiens bibliothekarie. Han
afled 1694 barnlös, och med bonom utslocknade
således hans adliga ält.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
