Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stjerneld.
Stjerulieiin.
701
som annars har sitt boställe i Nennesmo by i
Ref-teleds socken, samt 400 R:dr B:ko, hvaraf räntan
bör användas till fattiga barns undervisning.
Stjerne|||. Lars Gustafsson, en son af
konung Erik XIV:s son, prinsen Gustaf och Brita
Karth, dotter af ståthållaren öfver
Westergötland, Wermland och Dalsland, föddes 1596 och
räknas såsom stamfader för Stjerneldska slägten.
Han kallade sig förut Kartesky, för att dölja sin
börd, hvilken kunde väcka misstankar, men antog
namnet Eldh, sed.ui han bosatt sig i Norrköping.
Han dog 1639, efterlemnande trenne söner: Lars,
adlad Eltlsljerna, hvilken sedan blef friherre och
dog såsom landshöfding i Ostergötbland, Samuel»
adlad Stjerneld, 1694, och död 1716 såsom
kamererare i kammar-kollegium, samt Abraham
Kldh.
Stjerneld, Larn, en son af kamereiären Samuel
S., föddes den 12 Dec. 1669. Blef
landssekrete-rare på Ösel 1689 och, efter denna sysslas
indragning, öfver-exekutions-kommissarie vid
Svenska arméen i Lifland 1700. Utnämndes sedan till
kapten vid enrolleringsmanskapet pä Dagön, derpå
till inajor och kommendant derstädes, men måste
17 10 flykta för Ryssarnes infall, sedan ban i två
år försvarat D8gön med kringliggande smärre öar
så värdigt, att kongl, regeringen d. 7 Okt. 1714
ansåg sig böra till konung Carl XII afsända ett
rekommendalionsbref för honom. Vid riksdagen
1714 var han bland prinsessan Ulrika Eleonoras
förespråkare och talade bögt om nödvändigbeten
af hennes insättande i senaten. Han ansågs äfven
hafva förmått bondeståndet att gå med en
deputation till adeln, rörande prinsessans insättande i
regeringen. Ar 1718 blef ban assessor i Götha
hofrätt. Efter konung Carls död framträdde han
åter pä den politiska banan och blef 1719 en af
de verksammaste medarbetarne uti Sveriges nya
statsskick. Var ibland oppositionens hufvudmän
pä riksdagen, hvilka yrkade på att kriget skulle
föras med allvar samt önskade åtal och straff för
dem af befälet, som vid utförandet ej tillbörligen
gått till väga. Han utnämndes 1720 till lagman
i Nerike och dog den 6 Maj 1721. llans son,
Stjerneld, Samuel, föddes d. 26 Dec. 1700.
Var i sin ungdom page bos konuug Carl XII, som
mången gång, då ban sent gick till hvila, bredde
sin kappa öfver den af trötthet insomnade pågen,
hvilken ban varsamt undvek att väcka.
Tjenstgjorde såsom ordonnans bos general Duker, när
Carl XII föll vid Fredrikshall, och sändes då af
generalen till hertigen af Holstein med
underrättelsen härom. Var 1 724 fänrik och 1 738 löjtnant vid
gardet. Vid sistnämnda års riksdag gjorde ban sig
känd säsom talare. Under Finska kriget anförde ban
en deputation till general Lewenhaupt af unge
officerare, hvilka yrkade på krigets afstannande. Dä
konung Adolf Fredrik hesteg thronen 1751,
uppböjdes ban till friherre, och blef då en lika ifrig
mössa, som ban förut varit ifrig batt. Han var
då öfverste för Westmanlands infanteri-regemente.
Då hofvet 1765 öfvergaf mössorna och slöt
förlikning med hattpartiet, följde Stjeroeld med och
förblef sedan hatt. Är 1772, då han var
general-löjtnant och kommendör af S. O., ville Gustaf
III förmå honom att taga afsked, och lofvade
honom, om ban gick undan, fällmarskalkstafven. Han
fick den till mångas förargelse, hvilka icke kunde
inse hvad ban uträttat såsom krigare; men någon
afskedsansökan ufhördes icke.
Stjerneld, Adolf Ludvig, den föregåendes son,
föddes d. 1 Sept. 1755. Redan före 1789 års
riksdag räknades ban till den blifvande opositionen.
Han hade stått högt i konungens ynnest, men
fallit i onåd och tagit sitt parti. Slöt sig på
riksdagen nära intill riddarbus-oppositionen och var
då bland de arresterade. När de andra frigåfvos,
utom öfverste Ahnfelt, fördes Stjerneld till
Warbergs fästning, der ban qvarhöll? till 1790. Hans
tillämnade giftermål med grefve Gyldenstolpes
dotter beredde bonom då friheten. Vid 1792 och
1800 årens riksdagar var hau bland "thronens stöd",
och efter 1809 års regementsförändring, gjorde
ban sig mest utmärkt genom sitt nit för
historiska urkunders bevarande och allmängörande, samt
bidrog hufvudsakligen till stiftandet af samfundet
för utgifvande af bandskrifter rörande
Skandinaviens historia. Han dog d. 31 Juli 1835 såsom
öf-verkammarberre, Koin. af N. O. och riddare af
konung Carl XJII:s orden. Sonen,
Stjerneld, tfàiistaf Vi Is Algernon Adolf,
föddes d. 12 Juli 1791. F. d. minister plen. vid
Engelska hofvet och öfverste kammarjunkare, blef
statsminister för utrikes ärenderna 1838 och samma
är Seraf.-riddare, erhöll afsked 1842. Utnämndes
åter till statsminister för utrikes ärenderna 1848.
Stjernfors bruk i Nya Kopparbergs socken i
Westmanland, 7,} mil frän Örebro vid nordöstra
ändan af sjön Ljusnarn, som bar utlopp i en å,
hvilken löper genom bruket. Detta är för
närvarande deladt i Öfra och Nedra, hvaraf det förra
tillbör enkegrefvinuan C. U. Mörner och det
senare brukspatronen E. R. Cederborgh.
Belägenheten är vacker. Vid hvardera bruket smidas för
en härd 700 skepp:d stängjern, hvarför i
ham-marskatt betalas 7 skepp:d. Bruket bar egen
tackjernstillgàng. Afsättningsorten är Stockholm.
Bruksstämpeln: S F med en stjerna öfver.
Stjerugraiiat, Olof, son af en bonde vid namn
Joo i Floda socken af Skaraborgs län, föddes d.
1 April 1667. Kallade sig i början Hjerpe, och
ingick 1686 såsoin gemen vid artilleriet, der ban
genom lapperhet och skicklighet tjente sig upp
till kapten, som ban blef 1710. Uti denna
beställning adlad 1716. Han deltog med beder uti
flera fälttåg, och brukades äfven vid artilleriet i
Stockholm, der ban en tid väl och berömligen
förestod fyrverkareslaten. Erhöll afsked i början
af år 1720, och dog d. 27 Febr. 1737.
Stjernheiin, Heter, son af
gymnasii-bokhål-laren i Strengnäs, Anders Sundel, föddes d. 5 Juli
1681. Blef 1704 auditör vid grefve Taubes
dragonregemente, och åtföljde detsamma i fält, då ban
1709, efter slaget vid Pullava, blef tillfångatagen
vid Dnieperströmmen. Snart äter fri, återvändo
ban till Sverige, då ban 1710 först utnämndes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
