Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stjern||o|r.
StjernliUUh.
703
tid fick ligga pä bordet, och pigan tömde dess
innehåll efter behag. Han led ofta verklig nöd,
men var dock beständigt lika glad och förnöjd,
samt upprepade flitigt den satsen: "ßonæ mentis
cotnes est paupertas." Då bans van Columbus, vid
bans sotsäng, talade med bonom oin bans grafskrift,
sade ban: "sätt blott: Vixit, dum Vixit lælus."
flan var mycket frispråkig i religiösa ämnen, mera
än tiderna tilläto, och lärer det vara grundadt,
att ban af Lilländska presterskapet blef
exkommti-niserad såsom atheist och ej förr absolverades,
än ban i Dorpt offentliggjort sin trosbekännelse
om Gud och dess under i naturen. Drottning
Christina hyste en tid mycken nåd för Stjernhjelm,
samt kallade honom och Stjernhöök för sina
Dal-sljernor, med afseende på dessa båda snillemäns
härkomst från Dalarna. Flera anekdoter berättas
om bans vanliga frispråkighet. När ban en gång
på hofvet mötte abbé Bourdelot, som då för tiden
var drottningens förklarade gunstling, och denne
tilltalade bonom med förebråelsen: "Tu es valde
viorosus", svarade Stjernhjelm genast med sin
vanliga fintlighet: "Sed tu es ultima st/ltaba." En
annan gång, då ban, i närvaro af en viss
embetsmän, som troligen på olofliga vägar och på
kronans bekostnad ska Ilat sig både rikedomar och
anseende, af en bög herre nnder vänligt skämt fick
böra den förebråelsen, alt han, ehuru mångkunnig
och lärd, dock var faltig och mager, hvaremot
den andre prisades såsom förmögen och korpulent,
svarade Stjernhjelm dristigt: ’Den som bar läst
något, så vet ban något, och den som bar stulit
något, så bar ban något." Enligt de flesta
uppgifter, skall han hafva aflidit d. 22 Nov. 1672.
Han blef begrafven först d. 29 Juni 1674 uti
(]lara kyrka i Stockholm, vid hvilket tillfälle
dåvarande kyrkoherden i Clara, Terserus, böll
likpredikan otb deri yttrade, alt ban visste ingen
som talat friare om Gud, än Stjernhjelm, men
äfven ingen, som mera ångrat sin fritaligbet. Hans
lik fördes sedan till Sånga kyrka på
Svartsjölandet, med hvilken kyrka omsider en af dessa
van-daliska reperationer, hvilka i vört land äro så
vanliga, företogs, då Sljernhjelms graf plundrades
och hans stoft utkastades ur sitt hvilorum, lians
adliga alt utgick i Sverige med sonsonen Carl Olto
Stjernhjelm, hvilken varit löjtnant i Fransk tjenst,
och dog som kapten 1767 på sin gård Dagbolm
vid Uddevalla. Utom en stor mängd efterlemnade
arbeten i manuskript bar Stjernhjelm utgifvit
mångfaldiga lärda och viltra skrifter, hvaribland endast
må nämnas: Magog Arameo Golhicus; Gamla Svea
och Götha Males Faltbur, seu Lexicon Vocabulnrum
anliquorum Golhorum; Archimedes Re/ormalus; Runa
Suetica; iVestgölha Lagbok-, Hercules, en Hjelledigl;
Ulphilas; Musm Suethizanles m. fl.
StjernhnlT, Càöraii, son af kyrkoherden i
Rumskulla, Thomas Bäck, hvilket tillnamn ban
förändrade till llircinius, föddes d. 8 Aug. 1631. Blef
1658 stadsfogde i Stockholm, 1663 sekreterare i
krigskollegium, 1667 sekreterare vid kongl,
slottskansliet, och 1675 slottsfogde på Stockholms slott.
I samma beställning adlad 1682. Slutligen förord-
nades ban 1700 till underståthållare på Stockholms
slott. Afled d. 10 Okt. 1710. Han var en på sin tid
en ganska lärd man och bar efterlemnat flera, så
tryckta som otryckta arbeten af mycket värde.
Stjernholm, ett säteri af 12 mtl. i Nikolai
socken i Södermanland, 1 mil S. frän Nyköping. Dess
förste kände ägare var sekreteraren Silfverstjerna,
som dog 1660. Egendomen helte förut Benebnrg,
men han gaf den sitt nuvarande namn, och byggde
boningsbus med tvenne flyglar. Då hörde äfven
Näfveqvarns bruk och en mängd andra hemman
dit, men hvilka sedan afsöndrats derifrån, dels
genom arf, dels genom försäljning. Den bar ett
betydligt tegelbruk, en ypperlig åkerjord och äng.
Gården omgifves af en ansenlig trädgård. Här är
en dyrbar tafvelsamling, hvari flera klassiske
mästares arbeten finnas. Fordom bolls bär gudstjenst
i en kyrka, som ännu qvarstår; men sådant sker
numera blott sällan, då ingen beständig predikant
underhålles.
StjernMW1U, Johan, son af komministern Olaus
Petri, föddes d. 27 Fehr. 1596 i Rättviks socken
uti Dalarna. Såsom mänga andra af våra store
män hade ban, som i början bar namnet
Dalecar-tus, att kämpa med brist och medellöshet samt
blef tidigt fader- och moderlös. Utom bekymmer
för egen räkning måste ban draga försorg om 6
små syskon. Han begagnade Arboga skola, men
studerade tillika mest på egen hand. Innan kort
vann ban den utmärkelsen, alt förordnas till
kollega i skolan, eburu längtande till Upsala, som
ban ännu ej besökt. Först år 1619 kunde ban
begifva sig till akademien. Biskop Rudbeckius blef
samma år biskop i Westerås. Han förskafläde den
unge, arbetsamme ynglingen etl stipendium,
hvarmed han sattes i tillfälle att resa till Tyskland
och der fortsätta sina studier. Ifrån Lybeck, dit
ban fått fri resa med Oxenstjerna, vandrade ban
till Leipzig och Jena, hvarest ban studerade uti
tvenne år. År 1622 begaf han sig till
Wittenberg, der ban förblef till sommaren följande året,
då ban drog till Rostock och ifrigt studerade
mathematik samt filologi. Vid midsommarstiden 1624
anlände ban tillbaka till Sverige, då ban snart
förordnades till polilices & juris lektor vid Westerås
gymnasium. Emot sin vilja blef ban då nödgad
att stå examen i Upsala och disputera samt taga
magistergraden. Med en liten bespard penning
samt någon hjelp af stiftet och konsistorium
begaf ban sig åter utrikes mot slutet af år 1626,
och studerade någon tid juridik i Rostock. Om
våren 1628 gick ban om bord på ett Holländskt
fartyg, för att besöka England. Kriget emellan
Holland och Spanien forlfor ännu, och då fartyget
hunnit nära Engelska kusten uppbragtes det af 4
Spanska fregatter, som utplundrade alla om bord
varande. Sedan for ban till Frankrike, Holland,
och slutligen till England, hvarefter han i
Oktober 1628 återkom till Sverige. Som under tiden
en annan erhållit hans plats i Westerås,
utnämndes han nu till professor juris patrii derstädes, och
undervisade med mycket beröm. I Mars 1630
utnämndes ban till referendarie i kongl, kansliet,
Del. III. 89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
