Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jern march.
Stjernschaniz.
705
dinarie och 1725 till ordinarie registrator i
anli-qvitels-arkivet, fick han 1 72 7 ständernas uppdrag
att fullborda den påbegynta beskrifningen öfver
Dalbergs Suecia Antiqua et (lodierna, men bonom
mötte härvid samma hinder, som yppat sig för de
flere berömlige män, hvilka redan förut tid efter
annan lagt banden vid detta arbele, och mycket
blef således icke uträttadt. Med bätlre framgång
använde ban sin möda på andra samlingar.
Beklagligen blef endast andra bandet utgifvet af bans
förtjenstfull verk, Bibhotheca Sviogolhica. Sedan
ban i flera år och vid mänga vigtiga tillfällen fört
protokollet i rådet, samt vid 1731 års riksdag
föredragit ständernas enskildta besvär, förordnades
ban 1732 till aktuarie och 1710 till sekreterare
i riksarkivet. Adlades 1743 och erhöll 1747
kansliråds namn, beder och värdighet, men först år
1759 full kansliråds lön. Blef 1748 ledamot af
vetenskaps-akademien och 1751 K. af N. O.
Begåfvad med en vidsträckt kunskap och en
outtröttlig arbetsförmåga, användes han utom sina
egentliga tjenstebefattningar, vid mångfaldiga andra
tillfällen, och få torde hafva skrifvit så mycket i vår
Svenska historia och våra fomhiifder som ban. År
1744 blef han ledamot af ett sällskap, som skulle
utarbeta en fullständig Historia Sueciæ
Numisma-lica, 1746 insattes ban som medlem af
reduklions-och liqvidalions-depulationen, och 1750 i kongl,
förkortnings-kommissionen, hvilken skulle
förminska de formaliteter, som åstadkomma onödig
vidlyftighet och längsamhet i ärendernas afslutande.
Dessutom var ban vid 1751 års riksdag medlem af
urskillnings- och riddarhus-deputationerna, samt
1760 af ständernas särskilda stora deputation. Vid
1765 års riksdag skulle han, såsom riddarhuset»
direktor, granska fullmakterna; elt träget arbele,
som varade långt in på eftermiddagarna, hvarvid
han, sittande i ett kyligt rum, ådrog sig en
häftig sjukdom, som, efter några veckors
sängliggande, ändade bans lefnad d. 2 Mars samma år. Bland
de många af bonom utgifna skrifter må nämnas:
Aboa liter ata-, Petri Nigri eller Svarta historia om
Westerås biskopar; Samlingar af Kongl. Stadgar,
Bref och Förordningar rotande religionen-, Svea och
üolha flofdingurninne-, Sigismunds och Carl IX:s
historia af Weiwing-, Stadgar och Forordningar
rörande Commerce-, (Economie- och Pohtie-vàsendet i
Sverige-, Erik XI l.s historia af Tegel-, Svea Rikes
Ridderskaps och Adels Matrikel-, ßibliotheca
Sviogo-thica-, Herrar l.andlmarskatkars historia, m fl.
Sljeruinarck , Haguu», kallad Sierinaii före
sitt adlande, en son af kyrkoherden Nils Sigonius,
föddes i Småland 1658. Studerade i Åbo och
reste sedan utrikes såsom lärare för en ung grefve
Lillie. Uppehöll sig äfven någon tid i Rom
såsom drottning Christinas sekreterare. Efter
hemkomsten blef ban 1688 extra ordinarie och 1692
ordinarie assessor i Svea hofrätt. Han räknades
bland sin tids lärde män, isynnerhet i
moralfilosofien. Konung Carl XI brukade bonom mycket
i extra kommissioner och uppböjde bonom 1696
i adligt stånd, sedan ban suttit som ledamot i den
kommission, som dömde Patkull och Liflaudska
landlråden för deras klagan öfver reduktionen i
Lifland. Dog år 1700. Sonen,
Stjernmarch, Mila, ingick i krigsståndet och
dog 1767 såsom stadsmajor i Stockholm med
öf-verstlöjtnants namn och R. af S. O. Berömmes för
kunskaper i mathematik, sedolära och vitterhet.
Gjorde sig äfven känd såsom snäll poet, genom
flera skaldestycken, och utgaf några goda
öfversättningar.
Stjernrooa, ^Magnus, son af borgmästaren i
Strengnäs och häradshöfdingen i enkedrottningens
lifgeding, Joban Stjernroos, hvilken 1692
uppböjdes i adligt stånd, var född 1684. Blef antagen
som volontär vid sjöstaten i Carlskrona 1700, och
åtföljde året derpå flottans expedition till
Archangel, i egenskap af arklimästare. Blef fänrik 1702,
löjtnant 1705 samt lifdrabant 1707, och
bivista-de sedan alla drabbningar och mindre träffningar,
der konung Carl var sjelf närvarande.
Blessera-des i slaget vid Holofzin 1708, och följde efter
Pullava-slaget resten af lifdrabant-korpsen öfver
Dniepern till Bender. Sändes derifrån än till
Ta-tarkan, än till Taman i Asien, än till Turkiska
fästningen Taganrok i konungens uppdrag, ofta
under allahanda lorklädningar. Deltog som
drabant i kalabaliken i Bender 1713, och blef
följande året vice korporal. Följde efler Carl XII
till Pommern 1715, der han bivistade träffningen
vid Stresow och Stralsunds belägring samma år.
Deltog sedan i Norska fältlägen och utnämndes
till korporal 1718. I sådan egenskap gjorde han
ulan aflösning vakt bos konungen i trellon
veckor, vid Slrömslad och Fredrikshall, samt bestred
tillika adjutantstjensten vid drabant-korpsen. Utan
tvifvel bade han äfven, samma afton som
konungen skjöts, vakt om bans person, efter ban
kunnat af samlida inblandas i uppgifterna om hans
mördare. Stjernroos befordrades sedan, 1723, till
öfverste, 1732 till löjtnant vid lifkorpsen, 1744
till kapten-löjtnant vid lifdrabant-korpsen och
general-major vid kavalleriet, 1751 till
general-löjtnant och 1755 till general af kavalleriet. Ilan
afled d. 16 Klaj 1762, några veckor efter erhållet
afsked.
Stjernachautz, Johan, son af en Lifländsk
köpman vid namn Wessman, föddes d. 24 Juni 1670.
Blef 1692 volontär vid öfverste Brakels
regemente, med hvilket ban bevistade belägringen af
Na-rour, och åtskilliga andra träffningar. Härunder
sirad och fången, utvexlades ban först efter sluten
fred, då ban gick till Riga och der 1700
anställdes såsom fältväbel vid öfverste von
Campenbau-sens regemente. Utnämndes 1701 till löjtnant och
dellog derpå i striden vid öfvergången af floden
Düna, der han aflade många prof af tapperhet.
Sedan blef ban äfven brukad vid flera tillfällen,
då ban alllid visade stor mandom och käckhet.
År 1702 utnämnd till drabant, förhöll ban sig så
tappert i slaget vid Plutowsk 1703, att ban
samma år befordrades till major vid Wiborgska
fördubblings-bataljonen. I denna beställning adlad
1705, blef ban sedan öfverstlöjtnant och 1709
kommendant på Kexholm. Utnämndes 1710 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
