- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
713

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stobée»

SlockennfrSni.

713

jande Arens alla krigsrörelser under
general-ma-jorerne Cronhjorl och Maidel, äfvensom uli
försvaret af Wiborg. Utnämndes 1706 till
general-qvartermästare-löjlnant, och uppböjdes 1707 uti
adligt stånd. Fortsatte derpå med drift
befästningsarbetet vid Wiborg till stadens andra
belägring af Ryssarna 17 10, då ban i 13 veckor,
under det käcka försvaret, visade dagliga prof på
skicklighet och mod, samt ofla utsättes för den
största lifsfara. Garnisonen måste slutligen
kapitulera, men czaren bröt trolöst kapitulationen,
förklarade besättningen för krigsfångar och lät
bortföra Stobée med hustru och barn i fångenskap
till Ryssland, der ban 5 år användes till
dessi-ners författande och utförande vid trädgårdars
anläggning och dylikt mera. Härunder vann ban
czarens tycke till den grad, alt denne erbjöd
bonom en general-majors-befattning. Då Stobée
vägrade atl emottaga detta anbud, blef han
strängt bevakad i Archangel, men lyckades dock
slutligen 1715 att komma pä flykten, genom
några kamraters bistånd och en särdeles egen
tillställning. lian låtsade sig blifva sjuklig och böll
sig någon tid inne. Ibland hans bevakning fanns
cn guvernören tillhörig tam björn, åt hvilken gafs
öl, blandadt med bränvin, hvaraf han berusades
och somnade, då ban i ty st het dödades och
nedkastades i en källare, under det man inbillade
ägaren all han lupit till skogs. Stobée utgafs nu
hafva fallit i rötfeber och spelte så väl rollen af
sjuk, alt guvernören afbröt sina besök, för atl ej
smittas, särdeles som några bland kamraterna,
hvilka besökt Stobée, äfven låtsade som de hade
blifvit smittade. En natt lades nu björnens
stinkande kadaver i Slohées säng, vändt mol väggen,
iklädt bans kläder och med hans vanliga nattmössa
på hufvudet, djupl neddragen. Kommissarier, som
skulle undersöka om Stobée var död, jagades af
stanken bort, innan de gält öfver tröskeln in i
rummet or.h befallte de öfriga fångarne alt straxt
begrafva liket, pä del icke pesten måtte spridas i
staden. Begrafningen skedde äfven utan dröjsmål,
och guvernören följde sjelf likkistan till grafven.
Einettertid vandrade Stobée bort, förklädd som en
kringresande landtkrämare. Uti Petersburg
förklädde ban sig till amma ål en fänrik Harlins lilla
barn, och kom så efter nästan ett belt års förlopp
inom Sveoska gränsen 1716, sedan ban vandrat
till fots öfver 200 mil. Under tiden bade en
officiell underrättelse om bans död bekräftat det
förut varande ryktet, och bans hustru, hvilken trodde
sig vara enka, stod just i beredskap atl ingå ett
nytt gifte, då ban återkom. Han begaf sig nu till
Carl XII i Skåne, samlade alla de penningar han
kunde anskalfa och sande dem till sina vänner i
Archangel, hvilka dock, när bedrägeriet med bans
förmenta död upptäcktes, härför straffades med
förvisning till Siberien. Ar 1717 följde Stobée
konungen till Skåne, der ban Gck träget arbete
med förfallna fästningsverks iståndsättande och nya
redutters anläggande. Beordrades följande året till
Norrige, der han äfven kallades till Fredrikshalls
belägring. Är 1719 blef han öfverste vid forti-

fikationen. Följande året anklagades han
falske-ligen, att på ett offentligt värdshus hafva talat
förgripligt om konung Fredrik. Hans oskuld
upptäcktes dock, anklagaren, Gyllenrotb, fick gå till
döden, tvenne af bans falska vittnen brännmärktes
och sändes till Marstrand, två andra rymde. Ar
1723 fick ban sin post vid fästningarna i Skåne,
deltog sedan åren 1730 — 31 uti
fästnings-kommissionen i Stralsund, samt blef 1737 vice- och
1739 ordinarie direktör vid fortifikationen.
Utnämndes 1741 till landshöfding och
öfverkommen-dant i Götheborg, och deltog såsom direktör uti
Ryska gränse-kommissionen ifrån 1740 till 1747.
Fick på begaran afsked från sina embeten 1749,
och dog d 31 Maj 1756. R. af S. O. 1748.
Ilan ansågs för ganska lärd, isynnerhet uti de
praktiska matliematiska vetenskaperna, äfven uti
theologien, filosofien och kemien var han
välbevandrad, saml dessutom känd både som Latinsk
och Svensk skald Invaldes 1739 bland de första
ledamöter i vetenskaps-akademien.

Stoliy moderförsamling med annexet Sandby, elt
patron, pastorat af 2 kl. i Cbrislianstads län, Lunds
stift, vestra Göinge härad och kontrakt, 3 mil
från Cbristianstad, består af 34^ hemman,
uppskattade till 188,275 R:dr, med en folkmängd af
1,600 personer och en areal af 17,820 tunnl.,
hvaraf 796 äro sjöar och kärr. Socknen bar i
allmänhet hjelplig öker och ang, saml skog till
husbehof. Der inom ligger säteriet llasile/iolm,
hemman med underlydande 6 in- och utsockne
frälsehemman, 14 torp och någon torfjord.
Äbygg-naden var på Gillbergs tid ( 1 767) af korsvirke,
och omgifven af en god trädgård. Äldste ägaren
är riddaren Henning Walckendorf, som* 1646
erhöll patronaträtten till Stoby församling, mot
vederlag af frälsehemman i önesla socken och
Skoglösa hy. Denna rätt bar sedan bibehållits vid
egendomen. Adr. Christianstad.

Storliitrytl socken, annex till Hjelmseryds
moderförsamling i Jönköpings län, 6 j mil frän
Jönköping, består af 201 hemman, uppskattade till
56,612 R:dr, med en folkmängd af 720 personer
och en areal af 11,571 tunnl., hvaraf 1,370 äro
sjöar och kärr. Socknen är omgifven af höga
berg, men jordmånen är god, så att invånarne
ofla kunna afyttra säd. Kyrkan iir af träd. Dess
ålder är obekant, men redan 1282 fanns kyrka i
Slockaryd. Den närvarande målades 1719 med
scener ur bibeln. Adr. Jönköping.

StoclienfitrUiii, Erik von, son af bergmästaren
Erik Stockenström; föddes d. 9 Apr. 1703. Sedan
ban studerat, isynnerhet kemien och
bergsvetenskapen, anställdes ban 1725 såsom auskultant i
bergskollegium, der ban följande året blef extra
notarie. Utnämndes 1730 till Geschvorner vid
stora Kopparberget, och anträdde 1732 resor
genom Norrige, Tyskland, Holland, England och
Frankrike, der han besökte de förnämsta
grufvorna och bergverken. Hemkommen 1736
förordnades ban 1738 till bergmästare i Södermanland,
Östergöthland, Tjust och Småland, och vid
vetenskaps-akademiens stiftelse 1739 invaldes ban till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0711.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free