Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
734
Storsjiln.
Strafflagen.
uppgifva att Wasa-slägtens vapen egentligen
föreställer en sådan risknippa, hvaraf man fordom
be-tjenade sig att fylla fästningsgrafvar med, då man
gick till storms.
Storsjiln i Jemtland är en af de största insjöar i
Sverige, 9 mil lång, omkring 3 mil bred och
belägen 1,030 fot öfver hafvet; den bar pä sina
ställen 40 till 50 famnars djup. Deri ligga flera
öar, hvaraf de förnämsta äro Frösön, A’or der ön,
Werkön och Anderson. Ej mindre än 17 socknar
gränsa derinlill. Den formerar många vikar, hvilka
äfvensom de bolmar, hvarmed dessa äro uppfyllda,
förorsaka mycket ombytliga vindar, hvaraf
sjöfarten blir äfventyrlig. Vattnet är hvitaktigt och
bar en kalksmak. Isen lägger sig derå merändels
i slutet af November och bortgår sällan förr än i
medlet af Maj; men qvarligger stundom i Juni.
Folket i orten säger, att sjön till sin figur liknar
en tupp med framsträckta vingar, mellan hvilka
Frösön utgör skillnaden. — F-n Storsjön ligger
äfven i Kalmar län, men som är vida mindre.
Storsjttiis kapell, ett af annexen till Hede
moderförsamling i Jemtland, 8 mil från Östersund,
bar 27 5 invånare. Detta var enligt Forsell,
förhällandet 1839; men 1805 voro de blott 104.
De hade således pä 34 är ökats 170 procent.
Detta kapell har klockor, hvarmed ringes till
gudstjensten, som firas två gånger om året, och till
hvilken Lapparna församla sig. (Se: Sarfsjon).
Storskiftesverket. Ilemmansklyfningen i
Dalarna, grundad på en särskild tillåtelse af konung
Carl XI, har blifvit alltför vida utsträckt, så att
verkliga binder i jordbrukets förkofran, och ännu
mer i folkets besutenhet samt förmåga att berga
sig, derigenom uppstått. Dels genom köp, dels
genom arf och dels genom skiftning emellan flera
barn hafva hemmanen blifvit klufna i så många
delar, att oredan af ägoblandning och små vidt
afskilda ägolotter, redan långt för detta hunnit den
största böjd. Hemman hafva funnits, som icke
ägt mera än 50 tunnl. jord, men icke desto
mindre varit fördelade uti öfver 300 olika tegar,
belägna i alla möjliga direktioner. Tegarna äro ofta
så små, att, om ett nödvändigt dike skulle
upptagas, en stor del af åkern ginge förlorad. Det
är icke sällsyut att finna possessioner af blott
etthundra qvadratalnars storlek och äfven derunder.
Inom hvarje familj fordras alltid en äldste, som
bar reda på hvar alla tegarna äro belägua. Det
bänder ofta alt Dalallmogen säljer sins emellan
jordlotter för 2 à 3 R:dr, och dä kan den
besynnerliga omständigheten inträffa, att lösen för laga
fasta blifver högre än köpeskillingen. Att afhjelpa
allt det onda, som genom ofvannämnda för vida
sträckta bemmans-klyfning vållat fattigdom och
binder i jordbrukets förkofran, har staten alltsedan
1802 låtit, med icke obetydlig kostnad, besörja
det s. k. storskiftesverket i Dalarna. Det består
deruti, att hvarje socken för sig blifvit noga
afmätt till åker, äng och skog, hvarefter ny
reglering i ordentliga hemman och besntenheter, som
fått sina ägolotter endast i 2 à 3 skiften, blifvit
utstakad. Man kan dömma till vidden och svårig-
heten af dessa förrättningar, då för
refningsböe-kerna endast inom Leksands socken, hvilka äro
skrifna med tät stil lill 35 à 38 rader pä hvarje
sida, åtgått öfver 4,000 ark papper. Äfven inom
Gefleborgs, Westernorrlands, Jemtlands,
VVester-bottens och Norrbottens län, har i senare ären
pågått ett slags storskifte, eller rättare afvittring,
såsom det också kallas, beslående deruti att hvarje
hemman och by, efler förutgången mätning ock
uppskattning, fått sig tilldeladt ett tillräckligt
utrymme, från 700 till 2,500 och i Gefleborgs
län ända till 3,000 tunnl. ländig mark till ett belt
mantal, hvarefter den öfriga jorden, pà hvilken
dock nya hemman och torp utses, blifvit stalea
förbehållna. (Se vidare Enskifte.)
Stor stig. Så benämnes ett vid bergshandteringen
ofta användt mått för mätning af kol. Med ^tor
slig förslås 24 tunnor, enl. kongl, resolutiones
på allmogens besvär d. 29 Apr. 174-8, och bår
koltunnan innehålla 36 kappar, undantagandes i
Stora Kopparbergs län, der allmogen, sä Isbe*
kolräntan är anslagen till bergslagen, får leverera
koltunnan efter 32 kappar.
Stor ära, stora sorger, och Stor lycka, stor
fara, forntida ordspråk som, jemle flera andra
af enahanda betydelse, utmärka huru de gamle
förstodo uppskatta bögbetens och maktens verkliga
värde.
Storlin kallas den största bolmen i sjön Storavas.
Den är vid pass 1 mil lång och temligen bred,
samt har tvenne skogsberg. En Skogslapp bar
der sin renhjord om sommaren. På norra sidan
om Storön ligger Storbodsfjärden och pä södra
sidan är den egentliga Storavan.
Stotgarn kallas om skeppsbord finare, skörare
kabelgarn, och på Stotgarn säges då en sjöroa:
tillåtes att lägga sig i kläderna för all, aar si
behöfs, hastigt åter vara på benen.
Stradra bruk. Se: Finnå.
Strafflagen. Utarbetandet af en ny sådan har i
fem och trettio år varit föremål för Sveriges
kunnigaste och mest lagfarne mäns noggranna
eftersinnande och pröfning. Lagförslaget är nu
nnder-stäldt ständernas granskning. Denna nya lag, ett
barn af tiden, bär pregeln af de mildare åsigter,
som under loppet af de sista decennierna gjort sig
gällande, och följaktligen hafva dödsstraffen
blifvit afskaffade för mera än bälften af alla de brott
och förbrytelser, pä hvilka det förut tillämpade’.
Äfvenledes hafva de ohyggliga spö- och
ris-slitningarna, hvilka icke tjenat till annat, än att
furvilda och i grund förderfva dem, som voro offer
för desamma, blifvit belt och hållet bannlysta. 1
stället bar ett vidsträckt fängelse- och
inspärr-nings-system blifvit föreslaget. Dödsstraffen äro
bibehållna för: förräderi; väld, som medför döden,
mot kongl, familjen, mot medlemmarne af
riksstyrelsen, mot riksdagsmän i ändamål att störa
friheten i deras öfverläggningar; dråp å den som
vill stilla uppror; spridandet af pest; uppsåtlig
förgiftning, sä att döden deraf följer; uppsåtligt
mord; dråp å sky Ideman i rätt uppstigande led;
våldlägt, hvaraf döden följer; falsk angifvelse iø-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
