Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strlitvi-lntorp.
StrUiner.
747
gård och park. Här straxt bredvid ligger Slröbo
flög, en af de största och märkligaste ättehögar i
landet, omgifven af flera smärre.
StrOfvelstorps socken, annex till Ausås
moderförsamling i Christianstads län. Ströfvelstorp
ligger likväl i Malmöhus län, Luggude härad, 1 [-,]-mil-] {+,]-
mil+} frän Helsingborg, och beslår af 8* hemman,
uppskattade till 50,750 R:dr, med en folkmängd
af 318 personer och en areal af 2,083 tunnl.,
hvaraf endast 2 anses vara oländig mark.
Jordmånen är till en stor del sandig och mager, samt
ängen knapp. Någon tillgäng finnes dock på skog
och fiske. Inom socknen ligger Weyehotms säteri
(se detta ord). Adr. Engelholm.
Ström, Herge Olofsson, grosshandlare i
Storkholm och död derstädes i Maj 1 762, är märklig
såsom den der, pä egen bekostnad, låtit ombygga
det stora runda tornet på nordvestra udden af
Riddarholmen, hvarest det första torn skall hafva
blifvit uppfördt vid fästningsverkens anläggande af
Birger Jarl. Samma förmögne handlande har
äfven låtit ånyo uppföra den prydliga byggningen
på klippan emellan Riddarholmen och Norrmalm,
som än i dag efter bonom benämnes Stromsknij.
Strüuibucka bruk i Bjuråkers socken i Gefleborgs
län, anlades på 1730-talet. Här smidas af eget
tackjern vid 6 härdar 3,251 skepp:d stångjern,
hvarför i bammarskatt betalas 32 skepp:d 7 lisp:d.
Afsättningsorten är Stockholm. Vid bruket idkas
äfven valonsmide på tackjern af Dannemoramalmer,
för hvilket kongl, brefvet af d. 19 Mars 1839
beviljar en extra smidesrätt af 1,150 skepp:d mot
särskild skall. Dessutom finnes bär spik och
annat manufaktiirsmide. Bruksstämpeln är C. IV. med
krona öfver I’A T. och dessutom för valonsmidet 2
gröfre ringar bredvid hvarandra. Ägare är
friherre P. A. Tamm.
Strlinibers, Hans Jakob, är född i
Strömstad 1821. Fadern handlande. Blef studerande i
Lund 1839, men bar sedan egnat sig åt
arkitekturen, under Brunii ledning. Han har uppgjort
flera ritningar lill större byggnadsföretag, bland
hvilka må nämnas Lunds sludent-förenings nya bus,
hvartill grundstenen Indes d. 1 Maj 1848,. och
hvilket byggnadsarbetes ledning är anförtrodd åt
herr Strömberg.
StrUmborg, Henrik Wilhelm von, son af
borgmästaren i Stockholm, Anders Strömborg,
föddes d. 14 Febr. 1692. Blef, efter idkade
studier vid Upsala akademi, 1707 volontär vid
fortifikationen och 1709 sergeant vid gardet.
Följande året kommenderad till Neumünde skans,
visade ban stora prof af tapperbet, i det ban med
endast tre kompanier af gardet länge försvarade
sig mot de belägrande Ryssarne. Efter skansens
öfvergång kom ban till Stockholm med några få
öfverblifna och utnämndes 1711 till löjtnant vid
Södermanlands regemente. Befordrades 1712 till
kapten-löjtnant vid vestra Skånska regementet till
fot, och 1716 till kapten vid Skånska
dragon-re-»ementet. Erböll 1719 afsked, då ban, jemte sina
båda bröder kaptenerne Carl Fredrik och
|n||eri Magnus Striimborg, uppböjdes i adligt
stånd. Placerades åter 1723 med kapten-löjtnants
indelning vid Adlerfells regemente, samt blef 1732
regementskvartermästare, och 1736 kapten
derstädes. Utnämndes 1741 till major vid
Österbottens regemente, i hvilken egenskap han bivistade
1741 och 1742 årens fälttåg i Finland.
Befordrades slutligen 1747 till öfverstlöjtnant, och blef
1748 R af S. 0. Erböll 1750 på begäran afsked.
Strilmcroiia, Kils, son af en rådman Ström i
Marstrand, har inlagt stora förtjenster om det
Svenska lotsverket. Redan vid akademien i Lund
utmärkte han sig genoin djupa kunskaper i
astronomi och geometri, med hvad mera som till
styrmanskonsten hörer, och 1691 förordnades han till
informator uti bemälda vetenskaper, med uppdrag
att såsom t. f. styrmans-kapten i Carlskrona
tillsätta styrmän och lotsar. Befordrades 1696 till
öfverlöjtnant vid amiralitetet samt 1697 till
styr-mans- kapten och lots-direklör. Beordrades 1699
alt aftaga bela sjökusten ifrån Kullen och Öresund
till Göthehorgs-skären samt plikta samma trakter,
hvaröfver ban sedan författade ganska goda
sjö-kartor. År 1700 kommenderad på
amiral-generalskeppet "Konung Carl", bivistade ban
landstigniu-gen på Seland, hvilken bedrift ban äfven afritat,
stuckit i koppar och låtit på egen bekostnad
utgifva, jemte vidlyftig beskrifning. Efter fredens
afslutande med Danmark sändes ban till Amager,
för att skalfa Danska lotsar lill flottans utförande
utur det obekanta farvattnet; men då dessa
undandrogo sig atl härvid bidraga med sin hjelp,
lyckades ban genom anställda pejlingar och väl
vidtagna försigtigbelsmått, att föra bela Svenska
örlogsflottan oskadd åter ut i Östersjön. År 1704
inrättade ban på nådig befallning en särskild korps
af lotsar, och utsåg tjenligt ställe för en bäk på
vestra kusten till landkänning. Användes 1711
pä örlogsflottan, då bon skulle skydda den till
Tyskland öfvergående transportflottan med den
ny-utskrifna hären. Utnämndes 1717 till kommendör,
med bibehållande af sina förra befattningar, och
adlades 1727. Under flera år sysselsatt med
lots-verkets inrättande och anordnande i Östersjön, ända
frän Ryska gränsen längs Finska vikens kuster,
hvilka Irakier ban noga pejlat och pliktat, bar
ban deröfver uppgjort ganska goda sjökartor, samt
dessutom utgifvit, en i koppar stucken
hydrografisk gradkarta öfver Östersjön. Ilan afled d. 24
Jan. 1740, utan några manliga afkomlingar.
Striiiner, Johan, son af
kronobefallningsman-nen Jonas Eriksson, föddes pä Strömsholms
kungsgård 1666. Efler trägna studier vid Westeris
trivialskola och Upsala akademi, förelog han 1694
en utrikes resa, hvarunder .ban än vidare
utvidgade sina kunskaper. Hemkommen 1698, sattes
han på förslag till en adjunktur i tbeologiska
fakulteten i Upsala, och följande året blef ban
prestvigd. Vid elt år 1700 i Westeris hållet
pres|-möle, erhöll han elt särskildt tillfälle alt utmärka
sig. Den dervid förordnade præses sjuknade
hastigt dagen förut, och ingen af de äldre vågade i
sådan hast åtaga sig bans befattning; inen
Strömer, som ej bärom underrättades förr än k). 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
