Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strttsniitnd.
Stuart.
753
kofran blef dock blott ögonblicklig och
öfvergående. Oaktadt regeringens på försök åt staden
år 1832 medgifna nedcrlagsfrihet för alla till
införsel lofgifna varor, soin till staden införas från
utrikes ort med egna fartyg, är all baade| nu så
godt som afstannad, särdeles sedan
hummerhandeln kommit omedelbart i Engelsmännens bänder.
Stadens förnämsta näringsfång är nu dess
badinrättning, som genom den bär befintliga gyttjan,
jemte hafsvattnets här särdeles salta beskaffenhet,
för mänga sjuka torde förtjena företräde framför
de öfriga på denna kust. Strömstads gyttja
består af jernoxid, svafvelbundet väte och något
lerjord, har svartblå färg och begagnas till
ingnidning i kroppen, som sedan afski|ljes med
dousch. Stadens utseende är för öfrigt ruskigt
och förfallet; busen, alla af träd, äro bögst
oansenliga och gatorna trånga och oregelbundna.
Kyrkan, efler en vådeld nybyggd år 1817, är dock
en rymlig, ljus och prydlig gråstensbyggnad, hvars
predikstol står öfver altaret. För öfrigt finnes här
en apologistskola och en vexelundervisningsskola,
båda inom träbus. Stadens bamn är förträfflig.
Dess folkmängd utgjorde år 1840 1,302 personer
och stadens fartyg voro 0, af något öfver 200
lästers drägtighet tillsammans. Bland stadens
fornlemningar synas ännn några qvarlefvor af batteriet
Cnrolus, som Carl XII uppfört på Laholmen,
äfvensom ett litet träbus pä Långgatan påstås vara
detsamma, der denne konung bodde under sitt
vistande bär. I ecklesiasliskt hänseende utgör
Ström-siad ett aonex till Skee regala pastorat af l:sta
klassen.
StrMniHtail, en gård i Odensvi socken i Kalmar
lan, hvarvid finnes oljeslageri, tegelbruk och qvarn.
Stritiimijerna, Olof, var en af de få lycklige
sjömän, som under Carl XII:s regering utmärkte
Svenska örlogsflottan. Son af en fiskare på
Gullholmen i Bohuslänska skärgården, vid namn Nils
Knape, for ban i sin ungdom på kofierdifartyg och
gjorde flera resor pà Frankrike, England och
Holland, Indien och ännu aflägsnare länder, samt
förhöll sig bärunder så väl, att ban blef löjtnant i
Holländsk tjenst och sedermera anförtrodd att föra
eget skepp. Vid återkomsten till Sverige,
anförtroddes bonom uppdraget att värfva och enrollera
sjöman-kap uti Bohuslän, hvarvid ban visade ett
sådant nil alt ban derföre utnämndes till
amiralitets-kapten år 1700. Under de påföljande oroliga
tiderna användes ban åtskilliga gånger att
konvo-jera handelsfartyg, företaga kryssningar emot
fienden och betäcka Bohusläns kuster mot dess
angrepp, hvilka uppdrag han hvarje gång så väl och
omsorgsfullt utförde, alt ban alltid bragte de skepp
uti säkerhet, hvilka ban konvojerade, ofta
hemförde fiendtliga priser och merändels körde fienden
bort ur Bobusläns skärgård, ehuru ban ofta bade
en underlägsen styrka. Till belöning utnämndes
ban 1715 till scboulbynacbt och uppböjdes i
adligt stånd. Befordrades sedan 1716 lill vice
amiral. Erhöll 1719 afsked, med värdighet af amiral,
och dog i Sept. 1730. lian efterlemnade inga
barn, så att bans ätt utslocknade med bonom.
Strtiningnr benämndes under katolska tiden de
flerfaldiga prydnader och kruseringar af guld och
silfver, hvarmed messhakar, helgonbilder,
brudskrudar o. d. behängdes. Af en gammal
anteckning, finner man att år 1528, sedan reformationen
blifvit genomförd och katolska läran afskaffad,
hvarvid en mängd af kyrkornas dyrbarheter blifvit
indragna till kronan, Juleta kyrka i Södermanland
åt sig af kronan inlöst de Ströningar, som uti
be-mälda kyrka förut bäogt på jungfru Marias
beläte, och i lösen härför utgifvit tvenne Ungerska
Gyllen.
Stuart, Jolian, af en gammal Skottsk ätt, som
åberopar en känd ålder af öfver 800 år och ibland
sig räknar flere konungar, hertigar och grefvar,
hade under en sjöresa till Danzig blifvit af
Danskarne tagen och förd till Warberg, på
misstankar alt ban ämnade ingå i Svensk tjenst. Vid
Warbergs fall 1565 togs ban tillfånga och fanns
snart villig att tjena Svenska kronan. Blef efter
hand ryttmästare, bertig Carls kammarjunkare,
öfverste general-fältqvarlermästare samt 1609
gene-ral-krigs-kommissarie och general - mönsterberre.
Dennes sonson,
Stuart, Carl Magnus, hvilken började sin bana
1668 säsoin simpel båtsman, öfvergaf dock snart
sjön, för hvilken ban ej fann särdeles behag, och
valde i stället krigsyrkel till lands. Först tog ban
tjenst vid kongl, gardet i London, der ban ingick
i lägsta graden såsom pikenerare, för att
grundligt lära känna en krigsmans lorsta pligter, och
derunder använde hvarje ledig stund att studera
artilleri- och fortifikations-vetenskaperna. Slutligen
återvände ban 1671 öfver Holland till Sverige, och
blef då till en början hofjunkare. Vid hofvets
vistelse på Kungsör och i Nyköping, författade ban
ritningar öfver kringliggande trakter, hvilka vittna
om stor skicklighet och djupa insigter.
Sedermera kom han i Dahlbergs skola, och blef snart
bans förnämste medhjelpare, lian uppgjorde nu
kartor öfver alla skärgårdarna i Östersjöns vestra
kust samt öfver en mängd i der uppförda skansar
och andra försvarsverk. Äfven uti Carlskronas
anläggning och befästande bar ban en väsendtlig
del, enär ban var den egentlige verkställaren
deraf, ehuru under Dahlbergs och Wachtmeister
öfverinseende. Försedd med anslag af allmänna
medel , företog han 1685 en utrikes resa, i ändamål
att bese de förnämsta utrikes fästningar, dä ban
stred i Ungern mot Turkarne, bivistade
belägringen och stormningen afNeubäusel, samt besåg
öfver 80 särskilda fästningar uti Italien, Schweitz
och Holland. Hemkommen 1687, fick han
uppdrag alt undervisa den unge prinsen Carl uti
fortifikationsväsendet, då ban sammanskref en
särskild, numera förkommen, bok i detta ämne till
prinsens undervisning. Vid denna tid var ban
kammarherre. Sedan inrättades för hans räkning
en ny syssla, då ban förordnades till
general-qvartermästare-löjtnant under Dahlberg, i hvilken
egenskap ban med stor drift och skicklighet
undersökte samt iståndsatte alla försvarsverken i de
eröfrade gränsprovinserno Pommern, Bremen, Ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
