Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
762
Sture.
Sturefora.
men emellertid gick försoningen för sig, och inom
två veckor efter intåget, uppslogs på gathörnen
och utropades offentligen, att ingen vid lifsstraff
skulle förebrå Ur Nils bans intåg, eller tala om
honom något annat, än godt vore. Nils Sture gick
straxt om bord; men skeppet blef för motvind en
dag qvarliggande vid Waldemarsön. Under denna
tid kommo ganska många af hans slägtingar och
vänner för att besöka bonom. Alla deras ord
blefvo noga bespejade af en Göran Perssons
handtlangare. Under resan föll Sturen i en svår
sjukdom, hvarunder hans hår till en del afföll.
Sture-partiet påstod sedan, att skeppskaptenen gifvit
bonom förgift i en stekt gädda. Sedan ban
tillfrisknat i Stralsund, fortsatte ban resan till
Lothringen. Snart återkom ban med prinsessan Renatas
gynnsamma svar och ring; men vid hemkomsten
fann han redan sina anförvandter fängslade och
måste genast dela deras fängelse, hvarefter, sedan
en vrångvis dom fallit, konung Erik med egen
band på den unge Nils Sture började de
rysligbeter, som fått namn af Sturemordet. Han ligger
begrafven uti Sturekoret i Upsala domkyrka, der
man ännu förvarar hans genomstungna kläder. Hans
yngre broder,
Sture, Sten, grefve, född d 4 Nov. 1544,
uppfostrades hemma och i konung Gustaf I:s hof.
Ännu blott 21 år gammal, utnämndes ban af Erik
XIV till amiral, då ban utsändes på örlogsskeppet
Svanen ander Danska kriget. Han bade den
lyckan, att, före Sturemordet i Upsala, stupa i sitt
blod för ett bösslod, som träffade honom midt i
pannan, d. 5 Juli 1565, i sjöslaget emellan
Bornholm och Landt-Rügen, der Danska flottan så illa
tilltygades, att den sedan det året ej mera
vågade visa sig på hafvet; men segern för Svenskarne
blef dyrköpt.
Sture, Krik, grefve, en tredje son till grefve
Svante, föddes d. 18 Maj 1546. Vid 17 års
ålder bade han slutat sina studier och var då
hofjunkare bos hertig Johan. När fadern märkte, att
sämjan emellan konungen och hertigen höll pä att
upphöra, skref han 1563 ett ömt bref till denne
sin son, att han skulle lemna hertigens hof och
söka tjenst i konungens. Brefvet sändes
skynd-samligen till Åbo med en trogen tjenare, men det
föll i hertig Johans händer, som läste och
uppbrände det, hvarigenom grefve Erik aldrig kom i
tillfälle att få veta hvilka råd fadern gifvit
honom. Han följde ock sina bröder till Danska
kriget, der ban, likasom Nils, tjente till lands. För
slägtskapens skuld blef äfven han fängslad, dömd
och dödad i Upsala. Vid bans dom åberopades
emot bonom följande: På Sivard Kru«es bröllop
hade Margaretha Nilsdotter stått och hållit en
fana i handen. Häröfver skämtade några af de
närvarande ungherrarna med henne och kallade henne
för fänrik, hvarefter morgonen derpå grefve Erik
i de andras namn skref ett bref till henne, deruti
de begärde få veta hvarest bon ämnade uppsätta
sin fännika, då de alla ville blifva hennes
landsknektar. Detta uttyddes att syfta på upproriska
stämplingar och förberedelser till truppers anvärf-
vande.
Sture, Mauritz, grefve, fjerde sonen af grefve
Svante, född d. 24 Nov. 1552, var i Holland, då
fadern och bröderne mödades. Blef 1571
hofjunkare hos konung Johan, och företog året derpå en
utrikes resa, hvarunder ban besökte Tyskland,
Holland, England, Frankrike och Italien, i hvilket
senare land ban af påfven Pius V emottogs, såsom
ättling af regerande herrar, med mycken beder.
Grefve Mauritz Sture blef hofmarskalk och 1586
Svea rikes råd. Följde konung Johan till Reval,
och underskref 1589 rådets supplik, att ej konung
Sigismund måtte få afresa till Polen, hvarföre han
föll både i konung Johans och hertig Carls onåd.
Ilan undslapp likväl de följande stormarna,
derigenom att ban dog på Hörningsholm d. 14 Mars
1592. Hans son,
Sture, Svante, grefve, föddes d. 23 Jan. 1587.
Blef tidigt furstligt råd och kansler bos hertig
Johan af Östergöthland. lian har författat en
Sture-fa mtlj ens historia på Svenska, men är för öfrigt
en föga anmärkningsvärd person. Ilan afled d. 3
April 1616 och tned bonom utslocknade den
grefliga Sture-ätten. Grefskapet Stegeholm och
We-stervik återföll lill kronan.
Sture, Carl, grefve, femte sonen af grefve
Svante Stensson, föddes d. 13 Dec. 155 5. Blef
hofjunkare hos konung Johan redan 1571, lagman i
Nerike 1579, hertig Carls furstliga råd 1593,
samt ståthållare öfver Stockholms slott, stad,
mal-mar och län 1594. Utnämndes 1595 till lagman
i Södermanland. Är 1594 förde han
ridderskapets talan, då erkebiskopen frågat om adelns
tanka i religionen, försäkrande att adeln enhälligt
ville med de andra ständerna både lefva och dö
vid Guds ord, enligt Augsburgi^ka bekännelsen och
Upsala mötes beslut. Är 1597 nämndes grefve
Carl Sture, som städse höll hertigens parti, att
vara fältherre emot de Finnar, som höllo med
konung Sigismund, inen redan d. 28 Jan. 1598
afsomnade ban på Tullgarn, mycket sörjd af hertig
Carl.
Sture, Sten, friherre, var en son af vice
presidenten Arvid Ivarsson Natt och Dag. Under namn
af Sten Ivarsson följde ban, såsom kapten vid
gardet, konung Carl XII till Turkiet, och 1711 blef
ban general-adjutant, dä han sändes på en
beskickning till storvesiren, hvilken i början förklarade
bonom för fånge, men sedan snart åter lösgaf
honom. Öfverste 1712, afsändes ban i ett ärende
till Polen. Efter kalabaliken i Bender fördes ban
till Adrianopel. År 1716 utnämndes ban till chef
för Kalmar regemente. Efter konungens död
utmärkte ban sig mest pä riksdagarna, och var en
af bufvudmännen i den kommission, som dömde
Görtz till döden. Sten Arvidsson blef 1719
general-major, 1720 friherre och 1723 introducerad
på Svenska riddarhuset, under namnet Sture. Han
afled 1730.
Sture, den falske. Se: Daljunkaren.
Sturefora i Wists socken i Östergöthland, 5J
mtl. frälse-säteri med utmärkt vacker belägenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
