Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
StnrlOg.
StnlamOlen.
765
tat ett skaldeqväde. Na diktade han ett sådant
äfven öfver Christina och fick då, ibland andra
gåfvor, af henne till skänks den fana, som
ko-Dung Erik Knotsson brukat i kriget mot Sverker
den Unge. Han författade sedermera äfven en
äredikt öfver konung Erik Läspe. I Norrige blef
ban konung Håkans drots och länsman. Vid sitt
andra besök i Norrige år 123? upphöjdes han af
hertig Skule till jarl, men är dock mest känd
såsom lagman på Island, hvilken befattning ban flera
gånger med stort anseende innehade. Snart efter
sin appböjelse till jarl, föll ban i konung Håkans
onåd, och detta gaf, efter återkomsten till Island,
anledning till utbrottet af bans fienders
stämplingar. Gissor Tborvaldson, som fornt bade varit
hans måg, nu utnämnd till jarl af konung Håkan,
lät öiverfalla och mörda bonom på hans gård
Reik-bolt, om natten d. 22 Sept. 1241. Sådant slut
fick den namnkunnige Snorre Sturleson i sitt 63
år. Någon vän, som fått kunskap om den
hemliga stämplingen mot bans lif, säges dagen förut
hafva tillsiindt honom en varningsskrift, men
denna, för att ej af hvem som helst knnna läsas,
skall hafva varit hopsatt med s. k. vänderunor
eller binderunor, och detta sä konstigt, att sjelfve
den vittre Sturleson ej kunde tolka dem, samt
derigenom taga sig tillvara för sitt stundande öde.
Isländska annaler tillägga bonom författandet eller
ordnandet af den yngre Eddan och yttra om
honom, att ban var en vis och mångkunnig man,
en stor och slug höfding. De af bonom
författade herrliga Norska Konungasagorna, stundom
benämnda "Heims Kringla" efter de första orden i
företalet, räknas med skäl för ett af de yppersta
historiska arbeten i alla tider och på alla språk,
samt utgöra hufvudkällan för kunskapen om bela
nordens äldsta forntid.
SturlWg (len Starke bette en forntida kämpe,
som säges hafva fått konunganamn af Svenske
konungen Yngve och af bonom blifvit anlagen till
bans landtvärnsman. Denne Sturlög omförmäles
hafva varit gift med Asa, dotter af en Svensk
jarl vid namn Ring,
Sturtzenbecker, närten, son af bruksägaren
Henrik Sturtzenbecber och född d. 5 Juli 1760,
har vunnit en egen namnkunnighet. Blef vid 23
års ålder antagen till lärare vid fortifikationen och
snart derpå äfven vid krigsakademien.
Tjenstgjorde i Finska kriget under ären 1788—90
såsom stabs-adjutant bos general-major von
Hermansson och sändes efter fredsslutet till
Konstan-linopel, under hvilken re*a lian besökte en mängd
fästningar samt studerade krigs- och
befästningskonsten. Vid trettio års ålder blef ban
informations-kapten vid kongl, ingeniör-korpsen samt
slutligen öfverstlöjtnant i arméen. Dessutom R. af
S. O. och ledamot af krigsvetenskaps-akademien.
Han afled d. 16 Okt. 1836. Han hade djupa
kunskaper ati matematik samt ingeniör-vetenskapen
och hans Föreläsningar i Fortifikationen väckte på
sin tid ett visst uppseende. Mest beryktad blef
ban dock genom sina vurmerier och skrifter i
Sve-denborgianismen. Ilan lyckades väl aldrig att få
förnimma några andeuppenbarelser, huru ifrigt ban
än önskade sådant och oaktadt ban flera gånger
satt om nätterna i mörkret inne hos lik, för att
få tillfälle till någon andesyn; men hans nit för
Svedenborgs lära blef dock oförminskad, och ban
inblandade theosofi till och med uti sina
geometriska skrifter, såsom nli Geometri på filosofiskt
säll betraktad. Mindre uppmärksamhet vann ban
med dessa geometriska nyheter, än med sin Tröst
för den brottslige, hvilket arbete blef aktioneradt.
Bland hans andra arbeten märkas: Tankar om
syndafallet-, Tankar om Guds ord; Tankar om lifvet
efter delta; Anmärkningar om högre geometrien;
Försök titi Spherisk Trigonometri; Geometri pä nytt salt
betraktad; Fördomsfria tankar om åtskilliga ämnen,
m. fl.
Sturtzenbecber, Oscar Patrik, såsom
författare äfven känd under pseudonymen Orvar Odd,
son af kamreraren Patrik Sturtzenbecber, föddes
d. 28 Nov. 1811. Blef 1827 student i Upsala
och lemnade akademien såsom filosolie licentiat
1832, då ban ingick i konungens kansli.
Öfvergaf dock snart tjenstemannabanan, då ban på
allvar började sysselsätta sig med jurnalistik och
litteratur. Företog ären 1838 och 1839 en utrikes
resa till Tyskland och Frankrike, samt begaf sig
1844 till Danmark, der ban uppehöll sig mesta
lidén intill 1847, hvarunder ban i Köpenhamn
utgaf några skrifter, i förening med C. Ploug
redigerade "Nordisk Litteraturtidende", samt höll
föreläsningar öfver den nyare Svenska sköna
litteraturen. Nedsatte sig 1847 i Helsingborg, der ban
anlagt ett tryckeri, hvarifrån han utgifver en
tidning under namn af "Öresnndsposten." Bland af
honom utgifna arbeten märkas: Romarskölden; Tre
Septemberdagar; Sexor att; Med en bit krita-, Med
en bit b.yerts; En ut flygt ur boet; Min fattiga
Sångmö; Ur Stockholmslif ott; Sex litterär-historiska
föreläsningar; Hinsidan Sundet; Nordljviel, de flesta
af humoristiskt innehåll. För poemet Veidi Alf
erhöll ban Svenska akademiens mindre prispenning.
Stut, eller den fordom på skolpojkar ofta
begagnade afstraffningen medelst slag på sätet,
användes, enligt Ödmanns intressanta skildringar i
Hågkomster från Hemhyi/den och Skolan, äunu i
förflutna århundradet vid Wexiö skola. Tre slag med
risets klump utanpå skinbyxorna kallades Stut, fem
slag kallades Dubbel Slut. Tre slag med risets
lilla ända på bara kroppen kallades Våt Slut;
denna var förenad med ignominia och merändels
med relegation. Den användes sällan och endast
i vissa svårare fall. Ödmann säger sig blott en
enda gäng hafva åsett ett sådant straff, hvilket
då gafs för snatteri. Den bekanta Streling plägade
förbjuda gossarne att gå på isen, med följande
tillsägelse: "Hvar och en som går på isen och
dränker sig, skall få en våt stut." Hvarje Lördag
höllos sä kallade
Stutaniftteu, då allmänna bestraffningar för bela
veckans förseelser ägde rum. Akten anfördes af
skolans rektor. De samlade gossarne, som visste
sig stå på fiskalernes listor, infunno sig modfälde
och botfärdige. I det ögonblick då rektor inträdde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
