Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stå för ett blankt svärd.
Ståblberg.
769
i styr. Det låg alldeles färdigt att afsegla frän
Travemünde, när den käcke Svenske amiralen Clas
Horn d. 1 Juni ankom dit med sin Qolta. Dä
Lybeckarne Gngo se honom på långt häll, kastade
de all barlast ur Styr-Scbweden, samt lade
skeppet på sex alnars djup vid stranden, så att
Svenskarne ej kunde komma nära intill det. Sedan
sköto Svenskar och Lybeckare på hvarandra en
stund, utan någon skada. Slutligen seglade Clas
Horn derifrån, för att ej blifva innestängd i den
tränga viken. Följande året, d. 26 Juli 1566,
träfläde Clas Horn Danskarnes och Lybeckarnes
förenade flottor vid Olands norra udde och der
blef då en skarp träflning. Clas Horn med
amiralskeppet S:t Erik kom i färd med Lybska
amiralskeppet Styr-Schweden. Efter en liten stunds
.skjutaode sprang Clas Horn till en stor fältslanga ,
som låg öfver bogen på S:t Erik, rigtade sjelf
och afsköt den, för hvilket skott stormasten på
Styr-Schweden föll öfver bord. De fientliga
flottorna drogo sig då undan till Gottland, der do
under en uppkommen förfärlig storm, som varade
i trenne dagar, ledo skeppsbrott och förlorade 16
fartyg, deribland det stora amiralskeppet
Styr-Schweden.
Sta Tör ett blankt svärd, på sten, Tör
lanser, hemligt skriftermål, på hufvud
i brunn, bildstod, säga sin kärestas
nacun, osanningar, sina tankar, m. fl.
allt olika sätt att, efter en pantleks slut, lösa
panterna, och hvilka beskrifvas i Arvidsons
"Svenska Fornsånger", Del. Ill, sid. 302 o. f.
Stält|, Magnus Laurentius, föddes d. 14 Aug.
1761 i N. VVram, der fadern, den skicklige
prosten Laurentius Ståhl, var kyrkoherde. Blef
student i Lund 177S, magister 1784 och följande
året docens i Svenska vitterbeten och Latinska
vältaligheten vid Lunds universitet; men lemnade snart
den akademiska banan, blef rektor i Ystad 1786
samt d. 3 Sept. 1792 förflyttad till samma
beställning i Cbristianstad. Efter 32 års
tjenstgöring vid skolverket, erhöll ban d. 4 Nov. I SIS
beständig tjenstfrihet och 1823 professors titel.
Blef d. 16 Jan. 1828 utnämnd till
ordens-histo-riograf, 1835 jabel-magister, 1836 R. af N. 0.
Död d. 13 Apr. 1843. Professor Ståhl var känd
såsom en utmärkt lärare och särdeles kunnig i
Svenska lärdoms- och personal-historien. Han bar
utgifvit ett stort antal skrifter, hvaribland följande
må nämnas: Matrikel Öfver ordinarie tjensteman vid
församlingarna och läroverken t Sverige, 2 baud;
Biografisk förteckning pd de herrar och mön, som
blifvit utnämnde litt kommendörer eller ledamöter af
de kongl. Svenske ordnarne-, Biografiska
underrättelser om professorer vid kongl, universitetet i Lund
ifrån dess inrättning titi närvarande lid-,
disputatio-ner; tal m. m.
Ståhl, Anders Johan, son af prosten och
kyrkoherden Lars Ståhl och Elisabeth Katarina
Bolm-Stedt, föddes d. 1 Nov. 1767. Blef redan med
goda kunskaper student i Lund 1782, då han till
lefnadsyrke valde läkare-vetenskapen och 1789
undergick medicine licentiat-examen. Samma år för-
ordnades ban till gjukhusläkare i Carlskrona, men
sjuknade i fältfebern, hvarföre ban ej bom att
emottaga denna befattning, utan blef i stället 1790
bruksläkare pä Heljerum i Småland.
Promoverades följande året till medicine doktor och
utnämndes till provincial-medikus uti Kuopio i Finland.
Förordnades 1794 att tillika vara läkare vid
Kuopio länslasarett. För att göra sig underrättad om
landets belägenhet och allmogens lefnadssätt,
företog ban pä allmän räkning en resa genom länet,
och iordningsställde härunder Gregorii hälsobrunn
i Randasalmi socken, dervid ban äfven anställdes
såsom brunns-intendent. Erhöll 1798 afsked från
sin tjenst såsom provincial-medikus, och
öfverflyttade följande året till Stockholm. Förordnad att
vara lasaretts-medikus vid Uleåborgs länslasarett
och sladsfysikus i Uleåborg, återgick ban dock
snart till Finland, dä han 1802 erhöll professors
namn. År 1808, då kriget närmade sig till
Uleåborg, lemnade ban åter sin tjenst der och reste
till Sverige, då ban nedsatte sig såsom
praktiserande läkare i Westervik, hvarest b<tn äfven
några år förestod veneriska kurhuset. Blef 1813
ledamot af Svenska läkare-sällskapet, och antogs
1831 af vetenskaps-akademien till dess
bibliotbe-karie, i hvilken egenskap ban utarbetat fullständigt
Register öfver vetenskaps-akademiens handlingar;
Åminnelsetal; Inträdestal; Presidiital, ra. m. Man
bar efter bonom flera tryckta bref och
afhandlingar i läkare-vetenskapen.
Ståblberg, Israel, komminister vid Finska
församlingen i Stockholm och sedan befordrad till ett
pastorat uti Finland, utgaf 1792 En kristens
flyttning ur liden i evigheten samt derpå följande saliga
tillstånd, och Samling af poesier och nya psalmer
öl-ger Fralsarens lidande. lians sångmö var i hög
grad sentimental; Klopstocks Messias och Youngs
Natt-tankar voro hans mönster; likväl kunde
ban ej, i sina ledigt nog byggda och rimmade
alexandriner, på långt håll närma sig dessa stora
mästerverk, hvilka ban valt till sina förebilder.
Ståhlsväril, Magnus Tieder, son af kaptenen
vid Uplands regemente, Joban Thoresson Tieder,
föddes d. 20 Juni 1724. Blef 1741 volontär vid
fortifikationen och samma år kommenderad vid
försvarsverken i Svenska skären. Beordrades 1743
såsom under-officerare vid Uplands regemente med
ett detachement, som sjövägen afsändes till
Norrland. År 1745 ingick han såsom fänrik i Fransk
krigstjenst och samma år blef ban
under-konduktör vid fortifikationen i Sverige. Befordrades 1747
till löjtnant i Frankrike, hvarefter ban deltog uti
Franska arméens fälttåg uti Flandern samt följande
året bivislade Mastricbts belägring. År 1748 blef
ban kapten i Tyska rikets tjenst vid de
Westfaliska kretstrupperna, och utnämndes 1750 till
fqr-tifikations-kapten i Sverige. Året derpå
befordrades ban till ingeniör-kapten vid lifgardet, i hvilken
beställning ban samma är uppböjdes i adligt stånd.
De följande åren föreslod ban informationsverket
vid lifgardet, fortifikationen och kadett-korpsen
till år 1756, då ban, invecklad uti den samma
år gjorda sammansvärjningen till konungamaktens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
