Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stång.
Stångebro slag.
773
ovanlig öfvervigt. Dessutom deltager mer än
hälften af städernas invånare i landtmanna-yrkena,
äfvensom de Gesta brukspatroner och bergsmän
på samma gäng idka jordbruk, så att troligen icke
mera än 200,000 personer kunna räknas såsom
icke vid jordbruket, i mer eller mindre mån,
sysselsatta. Om man, såsom stundom sker, vill
fördela bela folket uti s. k. berrar och arbetande
personer, så förhäller sig berreklassen till den
arbetande klassen såsom t till 18. Att endast
hvar adertonde person i Sverige skulle vara i den,
efter sydlänningarnes begrepp, lyckliga
belägenhet att icke behöfva arbeta, visar blott huru föga
produktivt Sverige är, eller buru stor ansträngning
som fordras för att bär aftvinga naturen lifvets
nödvändiga behof.
Stång, betydde i gamla Svenskan äfven sjö, damm.
Stång, .Inder*, en soldat i bertig Carls bär vid
Ståogebro slag, skall, enligt sägen, hafva deri
visat utomordentliga prof af styrka och tapperbet.
Det berättas nemligen att ban fattat ett stort
slagsvärd, kastat tröjan utaf sig, för att vara
ledigare, samt derpå brutit in bland fienderna och
ensam nedhuggit omkring 75 man.
Stångn socken, annex lill ßurgs moderförsamling
på Gottland, 4J mil från Wisby, består af 13 lr
heminan, uppskattade lill 44,675 R:dr, med en
folkmängd af 534 personer och en areal af 7,961 lunnl.,
hvaraf 1,660 äro sjöar och kärr. Kyrkan är byggd
af kalksten såsom flera pä ön; men dess
byggnadsstil vittnar om en större utveckling i konsten,
ty bär finnas marmorpelare med förträffliga
kapitaler. Adr. Wisby.
Stångapellebro i Skåne. Der skall, efter
några Danske historieskrifvare* uppgifter, Danske
konungen Knut den Store hafva vunnit ett slag
öfver Svenske konungen Anund Jakob. Den gamla
Svenska krönikan och Olaus Petri beratta
detsamma; men bela berättelsen, som ursprungligen
synes hafva blifvit hämtad från Saxo Grammaticus,
som talar om ett slag vid Stångeberg samt
tillika nämner om en der befintlig pålad bro, bör
räknas till de förvirrade och ogrundade uppgifter,
hvaraf vår äldre historia länge varit uppfyld.
Stångby med Wallkärra, ett præb.-pastorat af 3
kl. till theologiska fakulteten i Lund, i Torna
härad och kontrakt, £ mil frön Lund. Stångby
socken allena består af 7 J hemman, uppskattade till
83,430 R:dr, med en folkmängd af 480 personer
och en areal af 1,759 tunnl., hvaraf inlet anses
utgöra oländig mark. Denna socken som har
mycken och god åker och äng samt behöflig torfjord,
var fordom en särskild församling, till hvilken
de-canus i Lund hade patronaträtt, men är nu mera
förenad med Wallkärra. Adr. Lund.
Stångebro slng, som utkämpades d. 25 Sept.
1598 och som kostade konung Sigismund Sveriges
krona, hölls straxt utanför staden Linköping.
Hertig Carl var genom Stångån skild från staden och
Sigismunds bär. Tvenne broar ledde öfver denna
lilla ä, nemligen Lilla Stångebro, ej långt ifrån
det ställe, der den nuvarande bron är, och Stora
StåDgebro ett stycke längre ned ål Dorr. Herti-
gen delade derföre sitt folk; emot Stora
Stångebro sändes Andets Lennartsson med Samuel
Nilsson, mol Lilla Stångehro äter Hans von
Masen-bach, fläns Eriksson Ulfsparre med Qere. 1
staden väntade man stundligen ett anfall af hertigen;
derföre hade Sigismunds bela här redan i
gryningen stått slagfärdig vid båda broarna; men då,
efter eo stunds väntan, ingen fiende hördes af,
tågade största delen tillbaka in i staden och
lemnade endast några få trupper samt några kanoner
qvar på östra sidan om ån. Då säges det, att
borgmästaren i Linköping genom klämtning i
storklockan gifvit hertigen ett förut öfverenskommet
tecken, det nu vore bästa tillfälle att angripa.
Båda härarna voro ungefärligen lika, hvardera
omkring 8,000 man stark. Hertig Carl ryckte fram
och i detsamma sjönk dimman, som pä morgonen
betäckt hela trakten, så att Sigismunds vakter
sågo bela fiendtliga hären komoia framtågande
öfver fältet. Hastigt slogo de larm. Krigsfolket i
stadeo, soin knappt hunnit silta af hästarna,
måste äter upp och ut mot fienden. Slot Stora
Stångebro sändes Arvid Drake; men emedan det var
ett stycke väg från staden till bron, bade
hertigens folk redan slagit de derstädes qvarlemnade
trupperna, och då Drake kom dit öfver, bann icke
bans folk ställa sig i ordning, innan de
hufvudstupa jagades tillbaka öfver bron , der mänga i
trängseln drunknade och ännu Hera nedhöggos.
Åtskilliga nva anfall gjordes af Polackarne att
återtaga bron, men förgäfves. Hertigens folk
besatte den just bär belägna Gumpekulla backe, med
en hop hakeskyttar och några frän Polackarne
tagna kanoner. Med dessa underhöllo de en så
stark eld, att ingen onäpst vågade fram på
motstående stranden, der träd och grenar
söndersplittrades för kulorna. Joban Gyllenstjerna med
adelsfanan skickades af kooungen till undsättning; men
just då den skulle angripa, kom Lindorm Ribbing
från staden och ropade, att de ej borde gå öfver
bryggan, utan stanna qvar i staden, för att uu
under skarpaste striden hafva vakt om kotiungcDS
person. Härigenom lemnades hertigens folk i
o-störd besittning af bron och alla på den flygeln
vunna fördelar. Vid Lilla Stångehro blef striden
härdare; hit hade Sigismund sändt Polska,
Ungerska, Skottska och Småländska fotfolket under
Fa-rensbach, och Westgötba ryttare under Göran
Nilsson Posse. Som denna bro låg närmare staden,
bunno de komma öfver densamma och uppställa
sig på andra sidan, bakom en gärdesgård,
hvarifrån de gåfvo en mördande eld mot den
anryc-kande fienden. På den vid Lilla Stångebro
liggande Ladugårdsbacken voro dessutom några
fältstycken uppförda, hvilkas kulor också anställde
stor förödelse bland hertigens leder. Dessa veko
tillbaka. Dä lemnade Polackarne den skyddande
gärdesgården och jagade efter dem ut på fältet
öfver 1,300 steg till en skogig bergsböjd, der
Svenskarne åter fattade stånd och förnyade
striden med största häftighet. De fremmande
knektarne försvarade sig tappert, ehuru bertig Carl
liera gånger sände förstärkning åt de sina. Dà
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
