Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
StKfvie.
StHile.
779
stinnan Zeidewilz, på en pension af 6,000 d:lr
k:mt. Denna berättelse är hämtad nr Tessin och
Tessiniana.
SinCvie moderförsamling med Lackalänga annex,
ett preb.-pastorat af 3 kl. i Malmöbus län, Lunds
stift, Torna bärad och kontrakt, I mil från Lund,
består af 11 .f hemman, uppskattade till ti 8,600
R:dr, med en folkmängd af 600 personer och en
areal af 2,384 tunnl., hvaraf endast 2 anses
utgöra oländig mark. Socknen bar god och bördig
jordmån, isynnerhet i anseende till åkern, samt
skog. Adr. Lund.
Stäkö||n. Se: Munktorps socken.
Mtäke, det lorra eller tlmarentäk, 3 mil
från Stockholm, i Näs socken på en ö i Mälaren,
var fordom ett fäste till försvar för segelleden till
Upsala; men hvilket intogs och förstördes år M8S
af de plundrande Esterne, som vid samma tillfälle
här mördade erkebiskop Johannes. Ar 1397
tillhörde det riksrådet och lagmannen Anund Jönsson
Lejonansigte, som skref sig till Almarestäk. Erik
af Pommern lät 1+35, under Engelbrekts
uppresning, förstöra det genom en af sina anhängare,
Erik Niepertz. Carl Knntsson förlänade det åt
erkebiskop Jöns Bengtsson Oxenstjerna, från
hvilken konung Christian I likväl lät återtaga del,
när prelaten fallit i onåd bos bonom.
Erkebiskopen Nicolaus Ragvaldi tillbytte sig det sedan inot
andra gods, och från denna tid kallades det
Biskopssätet eller S:t Eriks slott, ty erkebiskopen hade
låtit befästa det. Gustaf Trolle utvidgade ännu
mer dessa befästningar och trodde sig bär kunna
trotsa Sten Sture och bela Svenska regeringen;
men det blef af Sturen inlaget och i grund
förstördt 1517. (Se: Gustaf Trötte.) Några
lemningar deraf finnas ännu. Det var på denna tid ett
eget län, som kallades: Almarestäks tan. Sedan
den tiden bar det dels tillhört kronan, dels varit
i åtskillige ägares händer, och äges nu af
statsrådet m. m friherre Äkerhjelm. Här är en
vacker stenhusbyggnad med trädgård och orangeri.
Dess fordna och nuvarande utseende är aftecknadt
i Dalbergs Suecia. Till egendomen bör elt
tegelbruk. Här är en bro med vindbrygga,
hvarigenom de fartyg passera, som gå lill Upsala eller
kommB derifrån. Här är en vacker sten af
por-fyr upprest med en inskrift, som förvarar minnet
af den första öfverfarten öfver bron. Icke långt
härifrån äro de s. k. Halkat Isbackarna och den af
allmogen ännu benämnda Bi/ssgrafven (se delta ord).
Stake, Sttflra, i Bo kapell i Wermdö socken,
1 J mil från Stockholm, är elt af de fyra
inloppen lill hufvudstaden och det smalaste af dem alla.
Det kallas Södra Stake, till skillnad från det
norra, men hette i fordna dagar: tlerrestöket eller
Baggarstaket. Här voro tvenne små skansar
anlagda, och en Iräffning föreföll här d. 13 Aug.
1719, då 6,000 man Ryssar landstigit,
förmodligen i afsigt alt nalkas Stockholm. De uppehöllos
likväl med mycken tapperhet af en bataljon af
Södermanlands regemente, anförd af öfverste
Baltzar von Dablheim (se delta ord), till dess han om
aftonen hann fä förstärkning af öfversten Fuchs
(sedermera riksråd och öfverståthållare), då
Ryssarne måste draga sig tillbaka med en förlust af
500 man. Svenskarnes var endast 80 man.
Stämmohtfter kallas det vite, som ålägges för
försummad inbetalning af kronoulskylder.
Stämpladt papper. Se: Charta Sigitlata.
Ständerna, eller Svenska fplkets representanter,
utgjordes ursprungligen af bönderne eller de frie
Odalmannen, hvilka på tinget fattade beslut om
alla bela riket rörande frågor. Med tiden,
isynnerhet efler Ynglinga-ättens fall, började
höfdingar eller Ttgnarmati, det sedan så kallade
adelsståndet, utöfva ett afgörande inflytande på tinget.
Under Sverkerska och Erikske ätternas regering
fick Presteståndet säte och stämma på riksdagarna,
hvilka snart nog förvandlades lill herredagar, der
endast adeln och det högre presterskapet fattade
beslut. I\latts Kettilmundsson sammankallade först
en riksdag 1319 bestående af alla fyra stånden:
adel, prester, köpatadsinän eller ledamöter af
Borgareståndet och bönder. Sedan sammankallades
dylika riksdagar flera gånger, såsom af Engelbrekt,
Sturarne o. s. v.; men merändels höllos endast
herredagar anda till Gustaf Wasas tid. Äfven
Kriqsbe/ätet finnes någon gång serskildt nämndt
bland rikels ständer på 1500- och 1600-talen.
Stäriiise. en sätesgård om 4 mtl. i Årdala
socken i Södermanland, 3 mil från Nyköping, ägdes
af riksråden Åke Johansson Tott. och Gustaf
Björns-son Bååt saml presidenten friherre Conrad
Ribbing, som skrefvo sig till detta gods. Huset är
aftecknadt i Dahlbergs Suecia. Här finnes en
runsten, rest till minne af enByrstcn, Olfe Jarls
son.
Stttde socken, ett af annexen till Tuna
moderförsamling i Westernorrlands liin, 3 J- mil från
Sundsvall, består af 28.J hemman, uppskattade till
158,275 R:dr, med en folkmängd af 2,100
personer, och en areal af 127,910 tunnl., hvaraf
12,300 äro sjöar och kärr. Inom denna sot ken
ligger Stodesjon, en af de djupaste insjöar i
Norrland, som på åtskilliga ställen har 50 famnars
djup och derutöfver, Palsjon, der man funnit
perl-mu-slor m. 11. Man anser Stödesjön för ganska
farlig, hvarlöre de farkoster, som derpå
begagnas, äro starkt byggda. Kyrkan är ung efär 100
är gammal och har en vacker altartafla. Schubert
gör en särdeles gynnsam beskrifning på folket
härstädes, dess Oit och sedlighet. Stölder och
andra oseder äro nästan alldeles obekanta. Man bar
ännu aldrig i denna församling funnit en
sjelfinör-dare. Man lefver tarfligt, men gladt och
fredligt, älskar hvarandra , men hatar processer.
Klädseln är enkel men smakfull. S. berättar följande
anekdot, som vittnar till fördel både för folket
och den tjensteman deri omtalas, så mycket mer
som hans likar icke vanligen utmärka sig genom
försök att motarbeta hvad de tro vara öfverhetens
vilja, men som synes dem stå i strid med högre
ändamål: "När Gustaf III införde nationaldrägten,
som endast var bestämd för ståndspersoner, klädde
sig äfven ett par bondsöner deri, och tyckle sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
