Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
780
Stut|||ar.
Succén nionnordu ingen.
derigenom äga elt stort företräde. Länsmannen,
som ansåg för sin pligt att vaka öfver
bibehållandet af folkets enkelhet och fruktade en
efter-härmning, lät på sin bekostnad afdragaren bära
samma drägt och placerade honom i kyrkan
bredvid desse bondsöner, som genast aflade densamma,
och ingen försökte vidare att dermed utmärka sig."
1 Stode och flera andra Medelpads socknar, Torp,
Borgsjö, Atteinar, Ljustorp och Selånger bo
Finnar, som säga sig härstamma frän Tavastland.
Schubert berättar, att de tala bruten Svenska och
endast några gamla bland dem Finska. De gifta
sig ofla med Svenskar, äro ett händigt folk men
af mindre kroppsbyggnad, plattare näsor, ljusare
här och gladare lynne; men misstänksammare än
Svenskarne. Ganska stränga i sina seder, sä att
okyskbet ibland dem är nästan alldeles oerhörd.
Adr. Sundsvall.
Stitdhaf» socken, ett patr. pastorat af 3 kl. i
Malmöbus län, Lunds stift, Onsjö härad och
kontrakt. Nära en fjerdedel ligger dock i llarjagers
härad. Stödbafs församling, belägen 3j mil från
Lund, består af 25 J hemman, uppskattade till
05,855 R:dr med en folkmängd af 1,090 personer
och en areal af 8,679 tunnl., hvaraf endast 6 äro
kärr eller oländig mark. Socknen har i
allmänhet god åker och äng, samt skog och torfjord.
Derinom ligger Rnnnehnlms säteri (se detta ord),
hvars ägare har patronaträtt öfver församlingen.
Tuneld har alldeles förbigått Stödhaf, om det icke
är den han menar med Stehag, som han tillägger
endast 23 j hemman. Adr. Lund.
Stftltenlijelin, Peter, förut kallad Pelir
Lärt-»ön. född i Örebro 1610, blef 1630 volontär vid
Gula regementet, och befordrades sedan 1631 till
fänrik, 1632 till löjtnant, 1636 till kapten, 16i0
till major och 1646 till öfverstlöjtnant saml
kommendant på Wenersborg med kringliggande
skansar. En modig och käck krigare, bade ban det
särdeles missödet att mångfaldiga gånger i striden
blifva illa qväst och sargad, isynnerhet vid
belägringen för Landsberg, der ban förlorade sitt
venstra ben, så att han sedan mäste gå med stylta,
hvaraf ban äfven fick sitt nya namn, då han 1649
adlades. Likaledes anlydde bans adliga vapen
härpå, ty det visade, i blålt falt, ott svart
trädben och låret med ett rödt bandage, dervid ett
spjut och ett bart svärd korsvis lagda samt
der-emellan fyra kanonkulor. Han afled d. 2? Jan.
1668 och hans adliga ätt utgick med sonen,
öfversten för lifregementet till häst, l.orenz
Ou-«taf Sttfltenhjelm, som år 1719 dog ulan
manliga arfvingar.
StOmned, jernbruk i Stafnäs socken i Wermland,
smider vid 3 härdar 1,500 skepp:d, hvarföre i
hammarskatt erlägges 15 skepp:d. Vid bruket
finnes en stålugn och spiksmide. Tackjernet
köpes. Afsättningsort är Götheborg. Bruksstämpeln
är tf. K. Ägare llr E. Frisell.
StUpaforn jernverk i Sunne socken i Wermland,
anlades 1747. Här smidas af köpt tackjern vid
2 härdar 940 skepp:d, hvarförutan en stälugn är
privilegierad och spiksmide idkas. Hammarskatten
är 9 skepp:d 8 lisp:d. Afsättningsorten är
Götheborg. Bruksstämpeln är S. F. och deremellan ett
mindre T med en punkt. Ägare Hr Fr. Svenonius
med flera intressenter.
Sura. Itoui., var hofpredikant och tillika mosi-
kus bos konung Sigismund. Oin honom är intet
mera bekant, an att ban blef mördad vid ett af
de många blodiga slagsmål, som under Sigismunds
vistande i Stockholm der nästan hvarje natt
föreföllo emellan Polackarne och de Svenske, lian
begrofs d. 20 Nov. 1593 uti Gråmunkeholms eller
nuvarande Riddarhulms-kyi kan med full pàfvisk
prakt, vigda ljus, kors, fanor och Hera dylika
pa-pistiska ceremonier. Liktåget utgjordes af ea
mängd i staden varande katboliker och jesuiter,
samt beledsagades af 200 konungens bejdukar med
sknrpladdade gevär. De få uti kyrkan närvarande
Svenskar sökte förhindra liktåget alt inträda; men
katolikerna inträngde med väld och en luther»k
prest, Olaus Siinonis, prinsessan Annas
hofpredikant, som just då skulle hålla gudstjenst, blei
drifven frän predikstolen, nedsläpad pà gol/rrf.
illa bandterad och slagen med en bössa i
iafra-det, så att blodet rann bonom öfver ansiiW
Sablarna drogos och mänga nedtrampades och
firades. Under detta oväsende sprang en jeisi’
upp i predikstolen och förrätlade likpredikan.
Hela staden kom i rörelse, borgerskapet
böljade väpna sig och ville ringa i stormklockan.
Riksens råd skickade då grefve Gustaf Brahe och
Erik Bjelke upp till konungen att klaga öfver
detta oskick och väld, men konungen svarade:
"att jorden var herrans, bon borde ålimnstone
unnas åt de katholska, soin fordom uppbyggt
kyrkan och sedermera icke ändrat sin tro."
Riks-marsken Clas Fleming med manskap och några
rådsherrar samt borgmästare och råd i staden med
goda ord stillade emellertid oväsendet. Slr:<nga
föreställningar gjordes konungen genast och vid
konungens kröning i Upsala talades uppenbarligen
om kyrkorån och om bans pligt i anseende till den
rådande religionens beskydd; dock ulan all påföljd
eller afseende å konungens sida. När lutherska
presterskapet efter dylika nppträden ej vidare ville
hålla någon gudstjenst i Gràmunkebolms-kyrkan,
och sådant anmäldes för konungen, skall ban
dervid hafva yttrat: "att der icke Svenske presterne
ville gudstjensten uppehålla, så skulle han vat få
andra i deras ställe och jesuiterne den mödan sig
åtaga.*
Succen»ion<«ordningen af d. 26 Sept. 1810,
som är en af rikets nu gällande grundlagar,
bestämmer att efler dåvarande kronprinsen Joban
Baptist Julius skall i regeringen efterträda II. K.
Il:s förstfödde son och efter honom denne senares
manliga efterkommande, i rätt nedstigande led,
efler förstfödslorätt. Dör konung i Sverige, utaa
att lemna manliga bröstarfvingar; men bans
efterlemnade drottning sig i välsignadt tillstånd
befinner, före statsrådet regeringen med kongl, makt
och myndighet, till dess riksens ständer, enligt
regeringsformen, hunnit sammankomma, då dem
tillkommer att om regeringens förande förordna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
